<p>Grafiskt Centrum i Tumba är ett center för utbildningar och verksamheter inom media, IT, 3D-animation och grafisk verksamhet. I byggnaden bedrivs gymnasie-utbildningar och kvalificerade vuxenutbildningar. Man har även lokaler för konfe-renser, konsultverksamheter och en lunchrestaurang. Examensarbetets syfte var att utforma ett förslag till en ny miljö i Grafiskt Centrums entréhall. Miljön ska vara informativ och kommunicera de resurser och den kreativa verksamhet som bedrivs i byggnaden. Entréhallen är en tre våningar hög ljusgård som sträcker sig genom hela byggnaden. Den upplevs idag ofta som mörk och ödslig och den utnyttjas inte tillräckligt för att sprida information om vad man gör i byggnaden. Huvudfrågan som besvaras i arbete är: Hur kan miljön i Grafiskt Centrums entréhall förändras så att den kommunicerar den verksamhet som bedrivs där?</p>

<p>Den här rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlänger Volvos kärnvärden - kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn, ut i Utvecklingsverkstaden på Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget är utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer på Volvo, om så önskas. Idéförslaget har baserats på en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium.</p><p>Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvärderats av målgruppen. Den primära målgruppen har varit de anställda på avdelningen.</p><p>Slutsatserna av arbetet är att en informationsbärande interiör kan formges för att representera ett företags kärnvärden och visa på innovation och framtidstänk. De visar också på att en fysisk modell är ett bra medium för en presentation av ett förslag till en informativ estetisk utformning.</p>

<p>I den här C-uppsatsen har vi på uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö undersökt</p><p>deras informationsflöde till privatkunder. Syftet med undersökningen var att ta reda</p><p>på hur bra deras olika informationskanaler fungerar. Vidare skulle vi ta reda på om</p><p>några kanaler kunde tas bort eller om nya kanaler borde användas. Vi ville också få</p><p>en fingervisning på om Eskilstuna Energi och Miljös kärnvärden kommit fram och</p><p>mottagits av kunderna. En ytterligare fråga var vad respondenterna anser är viktigt i</p><p>ett informationsmaterial för att de ska uppmärksamma det.</p><p>Vi valde att använda oss av fokusgrupper som en inledande metod för arbetet, för</p><p>att sedan, med dessa som grund, formulera frågor i en enkät som skickades ut till</p><p>närmare 1 000 kunder. Vi gjorde även egna analyser av Eskilstuna Energi och Miljös</p><p>informationsmaterial, med utgångspunkt i teorier om informationsdesign.</p><p>Våra undersökningar visade att informationskanalerna uppskattas olika av olika</p><p>respondenter och för olika syften. Informationskanalerna kompletterar varandra, men</p><p>i många fall föredrar respondenterna att få informationen via post och lokaltidning.</p><p>Det visade sig också att de kanaler som Eskilstuna Energi och Miljö inte använder</p><p>idag, e-post och SMS är populära bland många. Våra slutsatser är att alla kanaler de</p><p>använder idag behövs, men bör användas på olika sätt och för olika syften.</p><p>Undersökningen visade att Eskilstuna Energi och Miljö har lyckats relativt bra</p><p>med att förmedla sina kärnvärden.</p><p>Informationen fungerar i många fall bra, men i vissa fall har inte budskapet kommit</p><p>fram på ett optimalt sätt. Enligt våra undersökningar beror det på bristande informationsdesign</p><p>gällande bland annat avsändare och innehåll.</p>

<p>När användbarheten studeras av den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm kan det framkomma vad som fungerar effektivt och korrekt. I sådana sammanhang förs sällan någon diskussion om hur den information som presenteras kommunicerar med en användare.</p><p>Syftet med detta forskningsprojekt är att på ett generellt plan öka kunskapen om olika analytiska perspektiv för att studera den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm, som ett led till att skapa begriplig information för människor. Mer preciserat är syftet att få en djupare förståelse för hur en informationslämnare kan kommunicera med en informationsanvändare genom den information som presenteras i ett användargränssnitt. Målet med forskningsprojektet är att presentera ett antal relevanta analytiska perspektiv som kan användas för att beskriva hur presenterad information i ett användargränssnitt kan kommunicera med en användare. Forskningsresultatet bidrar med ett ramverk som kan ligga till grund för ett analysstöd. Forskningsresultatet bidrar även med en ansats för framtida forskning inom området.</p><p>Forskningsprojektet bygger på fyra fallstudier. Analysobjekten i fallstudierna utgörs av fyra olika användargränssnitt på datorskärm, vilka används inom olika myndigheter, organisationer och företag. Vartdera användargränssnittet och dess informationsdesign studeras med hänsyn till: informationslämnarnas önskemål och intentioner, informationsanvändarnas upplevelse och förståelse av information och kontexters påverkan.</p><p>De slutsatser som dras är bland annat att informationsdesign i ett användargränssnitt på datorskärm upplevs och förstås av användare i samklang med inre, när och yttre kontext. Dessa kontexter kan studeras utifrån tre olika perspektiv, ett semiotiskt, ett retoriskt och ett narrativt perspektiv. En sådan analys kan framhäva den kommunikation som sker mellan de budskap som informationslämnaren vill berätta, hur den presenterade informationen i användargränssnittet arrangeras och komponeras och hur olika kontexter påverkar användarnas upplevelse och förståelse av den information som presenteras.</p>

<p>Vallby Friluftsmuseums museichef Katarina Frost gav oss i uppgift att göra en informationskarta till museets entré eftersom deras ursprungliga informationsmaterial enligt henne är inaktuellt och icke funktionellt.</p><p>De ville också att vi skulle ta fram skissförslag på hur informationsskyltar inom området skulle kunna se ut. Vi utvärderade museets ursprungliga informationsmaterial med hjälp av en enkätundersökning som visade att det är långt ifrån fungerande.</p><p>Efter att vi hade producerat den nya informationskartan gjorde vi ytterligare en enkätundersökning och resultatet blev att utprovningspersonerna kunde navigera betydligt bättre inom museiområdet. Vi gjorde även skissförslag på informationsskyltarna. Samtliga informationsskyltar skulle tillsammans kunna bilda en väl fungerande skyltning som skulle resultera i att museets besökare</p><p>skulle kunna utnyttja museet ytterligare. Detta skulle förmodligen innebära att museets besökare upplevde att ett större utbud finns att tillgå och därmed ge större kunskap.</p>

<p>Den här uppsatsen redovisar hur utställningen med namnet ”Toppmötet och debatten går</p><p>vidare…” producerades av Riksutställningar och sedan användes av Eskilstuna museer</p><p>och CuLTUREN i Västerås. Utställningen visades på Fristadstorget i Eskilstuna och på</p><p>Sigmatorget i Västerås under februari och mars 2003. Utställningen hade EU-toppmötet</p><p>2001 och de så kallade Göteborgskravallerna som tema. Uppsatsen visar hur en</p><p>demokratifråga kan lyftas fram och bearbetas genom informationsdesign i</p><p>utställningsform. Uppsatsen försöker vidare visa vilken funktion utställningen hade i den</p><p>offentliga samhällsdebatten om händelserna i Göteborg.</p>

<p>Designboken kan liknas vid en visuell manual där regler bland annat läggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehåller en informationsdel och en inspirationsdel för att både förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag på arbetssätt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men också förslag på mönster och illustrationer till presentpapper och påsar.</p><p>Syftet har varit att skapa en användarvänlig designbok, där målet är att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, då informationsdesign innebär att definiera, planera och utforma innehållet i ett meddelande och förhållandet som det presenteras på.</p>

No description available.

<p>Hur kan man använda sig av informationsdesignsprinciper för att formge layouten på en mjölkförpackning? Vilket formspråk används inom mjölkförpackningslayout, och hur visualiserar man ett företags varumärke genom bid och text? I min upsatts beskriver jag hur jag jobbat teoretiskt och praktiskt för att besvara dessa frågor.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.</p><p>Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den.</p><p>Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.</p>