This study was performed at Thomas Arena in Strängnäs, Sweden. The reason ofthe study was to see how to perform an enhancement in the orientatabilitybetween the entrance and the locker rooms. By looking at how the environmentinteract with the users when it comes to orientatability, the study should give agreater understanding in how the entrance should be evolved to enhance theorientatability. A qualitative study was performed, where observations andinterviews studies was used to collect the data. By the result you could see that theenvironment between the entrance en the looker rooms was hard to understand,and was affecting the users in their orientation. With the support of literature,earlier research and the results that the empiricism showed a draft was made, werespatial elements clarified the orientatability. / Denna studie är gjord vid Thomas Arena i Strängnäs. Syftet har varit attundersöka hur man kan öka orienterbarheten mellan entrén och sporthallensomklädningsrum. Genom att se hur miljön påverkar användarnas möjlighet attnavigera sig ges en större förståelse för hur entrén bör utformas för att stödjaderas orientering. En kvalitativ studie har gjorts där observation- ochintervjustudier använts för insamling av data. I resultatet kunde man konstatera attmiljön mellan entrén och sporthallens omklädningsrum är svårbegriplig ochpåverkar användarnas möjligheter att orientera sig. Med stöd av litteratur ochtidigare forskning och de resultat empirin visat på har ett förslag tagits fram, därolika rumsliga element tydliggör orienterbarheten.

Vi valde att utforma skisser på en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vårdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi även öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjälpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns något behov av en applikation i denna bemärkelse genom att utföra intervjuer. Vi har i detta arbete utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vår produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan människor. Utvärderingen på applikationsskisserna påvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbättrade funktioner för att göra produkten så eftertraktad som möjligt.

Den ökade tillgången till internet i svenska hem betyder att vem som helst har tillgång till olika typer av information. Samtidigt ökar omsättningen hos den svenska detaljhandeln, både i butiker och för den svenska e-handeln. Därför ställs det högre krav på webbtexter, så att alla kan förstå dem. Den här studien handlar om hur webbtexter, i form av artiklar, bör skrivas på Elgigantens svenska webbplats. På uppdrag åt Elgiganten har det befintliga materialet analyserats för att ge feedback på vad som är positivt och negativt. Det ska leda fram till vad som kan förbättras för att skapa effektiva och funktionella webbtexter som riktar sig till en bred målgrupp. Begrepp hämtade från informationsdesign, klarspråk och användbarhet på webben ligger till grund för de kvalitativa metoder som har använts i den här studien. Olika typer av analyser har utförts på det befintliga materialet på Elgigantens webbplats och målgruppen har intervjuats. Resultatet från metoderna visar att artiklarna inte är tillräckligt funktionella och bör effektiviseras. Utifrån resultatet har nya artiklar arbetats fram. De nya artiklarna är anpassade för en bred målgrupp med olika typer av läsare med skiftande läsförmåga. Slutsatsen av denna studie är resultatet av hur webbtexter bör skrivas baserat på följande punkter: 1. Ta reda på målgruppen 2. Anpassa för läsaren 3. Call to action (skapa en handling hos läsaren) 4. Konsekvens i artiklar 5. Artiklar ska vara sökbara Dessa principer ligger därför till grund för hur alla webbtexter bör anpassas på Elgigantens svenska webbplats, oavsett information och målgrupp.

Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats. En ny planlösnings syftar till att skapa förutsättningar för både integritet och öppenhet. Ett färgkoncept i väntrummet bidrar till att ungdomarna lättare kan orientera sig samtidigt som informationen om yrkesgrupperna, på ungdomshälsan, synliggjorts. / This study is a thesis in information design, focusing on spatial design. The thesis includes ten weeks of study, which has resulted in a report and a design proposal. The aim of the thesis has been to study the functions that need to be clearer in the waiting room in the adolescence healthcare center in Uppsala. The design proposal is based on literature studies and the collection of empirical data. In the design proposal the waiting room area in the adolescence healthcare center has been made larger, with a new spatial plan that aims to create opportunities for both privacy and openness. A colour concept makes it both easier for the young people to orientate in the waiting room as well as enhancing visual information about the available professions.

Dagens ungdomar lagar för lite mat själva och konsumerar för mycket halv- och helfabrikat. De har växt upp i ett samhälle där snabbmaten är så lättillgänglig att de inte behövt eller känt behov av att lära sig laga mat, förutsatt att de inte har ett genuint intresse för matlagning. Denna brist på kunskap och erfarenhet kring matlagning resulterar i allt för ohälsosamma matvanor när de väl flyttat hemifrån och står på egna ben. När vi dessutom lever i en tid där skola, träningar och andra aktiviteter tar stor del av vår vardagliga tid, är den egna tiden i köket och viljan att försöka lära sig, något som lätt prioriteras bort. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa ett designförslag, ett fiktivt supplement till ICA Bokförlags Rutiga Kokboken, som skall förbättra förutsättningarna för ungdomars vardagliga matlagning och därmed främja deras matvanor. Jag har genom ett nära samarbete med Birgitta Rasmusson; kvinnan bakom Rutiga Kokboken, genom kvalitativa intervjuer med målgruppen och teorier om olika medel för visuell kommunikation så som illustration, seriellt berättande och gestaltlagar, studerat hur man skapar en informativ gestaltning mot målgruppens behov och Rutiga Kokbokens grafiska profil. Resultatet blev ett designförslag på en lös bilaga anpassad för Rutiga Kokboken och målgruppen, kvinnor och män 18-25 år. Bilagan är en vardaglig matguide för nybörjaren i köket, som tar upp vardagliga redskap, råvaror och kryddor, samt användningen av dem vid tillredning av mat. Detta genom att servera målgruppen färdiga förslag på näringsrik, enkel mat i form av seriellt berättande illustrationer. Två av de viktigaste faktorerna att tänka på vid val av recept var, förutom utseende, tidsaspekten på max 30 minuter, samt bredden och variationen mellan receptförslagen.

Sammanfattning Det här examensarbetet har gått ut på att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarspråk om teknisk information. Jag har arbetat utifrån principerna läsligt, läsbarhet och läsvärde samt läst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har också utfört en textanalys, gruppintervju och användartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrån målgruppens behov.  I mitt arbete har jag använt mig av principer för att skriva klarspråk. Det är att målgruppsanpassa, använda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten på rätt sätt. Manualen blev kortfattad för att passa målgruppen. Den innehåller många exempel för att skapa förståelse och läsvärde. / Abstract The purpose of this report was to investigate how a users manual could be designed to instruct in writing simplified swedish when describing technical information.  To produce the manual, I have read studies of writing simplicity and clarity. I have based the work on the principles of readibility, legibility and reading value. In order to get to know the target group, I analyzed some of their previous writing, held an -interview and tested the user manual in the end of the process.  There are a guidelines which could help in writing with clarity. Those guidelines suggest that you write with the reader in mind, use familiar terms and structure the sentences and paragraphs in a logical way. With only four pages the user manual was designed to fit the target group. It contains examples, written to fit the preferences of the target group, to help the readers to understand the principles of writing clarity.

Arbetets syfte är att ta fram ett designförslag på hur ett visuellt informationsmaterial som förklarar hur man röstar i en vallokal kan gestaltas enkelt och tydligt. Informationsmaterialet riktar sig till människor med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning då detta är en grupp i samhället som har ett lågt valdeltagande. Materialet är tänkt att fungera som ett stöd för användaren. I den inledande fasen läste jag litteratur om olika teorier och principer inom design och illustration. Vidare gjordes en kvalitativ intervju med två personer som arbetar med bildstöd. Jag studerade även befintliga kommunikationsstöd som rit- och skrivprat, alternativ och kompletterande kommunikation och lättläst. En formalanalys gjordes av en del från Studieförbundet vuxenskolans informationsmaterial. All insamlad information och kunskap omvandlade jag till ett visuellt gestaltningsförslag i form av ett bildstöd i den avslutande fasen. Designprocessen bestod även av att gestaltningsförslaget fick återkoppling från de två personer som deltog i den kvalitativa intervjun. Deras återkoppling, samt egna insikter, ledde till ändringar i designen. Dessa tillvägagångssätt ledde arbetet mot slutgestaltningen.   Arbetet resulterade i ett designförslag som är anpassad för målgruppen. Materialet är ett seriellt berättande där valproceduren i vallokalen visualiserats. Det skapades två olika gestaltningar. En som kan användas som en kortlek, där man klipper ut de olika rutorna, och den andra gestaltningen har alla steg i proceduren samlat på ett A4-papper. I arbetet blev det även tydligt att hur materialet bör utformas är väldigt individuellt. Det finns många sätt att visualisera information på och hur en individ vill tillhanda information kan skilja sig åt. Det framkom även tydligt att ett abstrakt maner var att föredra och att den tillhörande texten bör vara lättläst. Det viktigaste var att radera all onödig och överflödig information från designen och hålla materialet enkelt och koncist.

Ett coffice är en plats där café och kontor samverkar för att fungera som en alternativ kontorsplats för de som har behov av det. Det kan vara frilansare, kreatörer, studenter eller egna företagare som inte har möjlighet eller viljan att hyra en egen lokal. Samtidigt består ett coffice även av ett café som allmänheten är välkommen att besöka. Detta innebär att olika aktiviteter kommer ske på en och samma plats och det skapar en problematik kring utformningen av en cofficemiljö. Coffice är ett relativt nytt begrepp vilket innebär att det samtidigt inte finns någon uttalad etikett för hur besökare på platsen ska bete sig och det medför att det kan vara svårt att skapa tillit. För att lösa denna problematik skapas ett gestaltningsförslag som visar hur lokalen kan utformas för att stödja olika behov och aktiviteter samt på ett tydligt sätt kommunicera användandet. Gestaltningsförslaget utgår ifrån teori och empiri där teoriarbetet har gett en god inblick i aktivitetsbaserade kontorsmiljöer, social kognition samt hur informationsdesign kan användas för att kommunicera användandet av en plats. I det empiriska arbetet har metoderna intervju samt observation av befintliga coffice-miljöer använts. Data från metoderna har analyserats och utifrån detta har ett resultat framkommit. Resultatet visar i sin tur vilka aktiviteter platsen bör stödja samt vilka behov vardera aktivitet har. Detta arbete har varit ett samarbete med Villan, en cofficelokal i Eskilstuna. Resultatet har tillsammans med Villans förutsättningar och begränsningar använts för att skapa en zonindelning av lokalen. Zonerna är uppdelade efter aktivitetstyp och det ger besökaren möjlighet att välja den zon som lämpar sig bäst till det arbete som ska utföras för tillfället. Det kan exempelvis vara ett mer koncentrerat enskilt arbete eller en fika med några av de andra besökarna. Utformningen av lokalen har skapats för att tillgodose vardera aktivitets behov samt för att skapa en välkomnande plats som speglar verksamheten och dess omgivning. Förhoppningen är att gestaltningsförslaget visar en flexibel plats där besökarnas behov tillgodoses och där rörligheten på platsen blir naturlig. Även att besökarna ska ha möjlighet att i en avslappnad miljö interagera med varandra och öka den informella interaktionen som låter idéer växa. Detta arbete kan användas som utgångspunkt vid utformningen av Villan i Eskilstuna samtidigt som det går att användas som inspiration till utformningen av andra coffice-lokaler.

Uppdraget i detta examensarbete var att visualisera flödesprocessen i vattenreningscontainern Water in a box. Uppdraget var att visa de delar som finns i containern samt att visa vattnet och energins banor i containern. Frågeställningen för detta examensarbete var hur en sådan process skulle visualiseras för att så tydligt som möjligt förmedla informationen till målgruppen. För att få svar på frågan hur visualiseringen bör se ut för att förmedla informationen har jag studerat olika teorier och använt mig av undersökande metoder för att samla in data. De teorier jag använt mig av är teorier rörande detaljnivå, pilar och rörelse i bild, färg och multimodalitet. Resultatet visar att pilar bör används för att gestalta rörelse och förändring. Genom färgkodning och närhet mellan text och bild ökar läsbarheten av illustrationen. Detaljnivån i bilden har visat sig vara avhängig av målgruppens förkunskaper. Slutligen visar resultatet av detta examensarbete att schematiska bilder med fördel kan användas för att förmedla flöden och processer.

Det här examensarbetet handlar om hur formgivare kan uppdatera en befintlig basutställning i museisammanhang med hjälp av berättandet, där syftet är att följa upp museers mål om engagemang och förmedling. Museer representerar både forntid och samtid och av den orsaken är det av vikt att museer ständigt uppdateras och känns relevant för besökande.Arbetet har skett i samarbete med Nordiska museet i Stockholm och undersökt hur berättelser och designorientering kan bidra till uppdatering av basutställningar och bidra till förmedlingen av ett historiskt innehåll.Som underlag till gestaltningsförslaget har två forskningsrapporter studerats samt teorier inom berättelse och designorientering. Ett urval av metoder har använts, som intervju, plats- och utställningsanalys, referensobjekt samt personlig kommunikation.Projektet har lett till ett designkoncept med förslag till hur utställningen ”Dukade bord” vid Nordiska Museum kan gestaltas. Även två förslag på utställningstillägg har tagits fram, vilket representerar vår nära historia och samtiden. / This thesis explores how designers can renew and update existing museum exhibitions. The aim was to fulfil museums’ goals on engagement and conveyance of information. Museums represent both the past and the present, therefore it is important that museums continuously update exhibitions to remain relevant to visitors.This work was done in cooperation with The Nordic museum in Stockholm and explored how storytelling and design orientation could contribute to updates and conveyance of historic content.The project lead to a design concept with a suggestion on how the exhibition “The Set Table” at the Nordic museum could be renewed. It even presents a suggestion of an exhibition appendix representing our near history and present.The design concept for the renewal is based on two papers and a thesis from within the field of storytelling and design orientation. In addition, a variety of methods such as interviews, spatial- and exhibition analysis, references and personal communication, were used. / <p>Informationsdesign - Rumslig Gestaltning</p>