Denna rapport presenterar en studie i hur ett nytt kundvägledningssystem kan utformas för att underlätta navigationen på ett möbelvaruhus. Arbetet genomfördes i samarbete med IKEA Örebro där syftet var att varuhuset skulle få en tydligare kundvägledning, för att på så sätt förbättra kundernas förståelse kring avdelningarnas placering. I nuläget brister kundvägledningen i språk, färg, navigation och tillgänglighet, vilket kan leda till att kunderna känner sig förvirrade. För att hitta en bättre lösning till ett gestaltningsförslag applicerades olika metoder. Dessa metoder bestod av intervjuer, observation och en rumsligs analys där både användarnas behov och det befintliga rummet studerats. Med stöd från litteraturen och resultaten ifrån de empiriska studierna utvecklades ett gestaltningsförslag som presenteras i denna rapport. Gestaltningsförslaget presenteras i form av text och tillhörande bilder som tagits fram utifrån 3D programmet SketchUp. Genom nya lösningar ska detta gestaltningsförslag öka förutsättningarna till ett mer navigerbart kundvägledningssystem på IKEA. / This thesis work presents a study about how a new customer guidance system can be designed to facilitate navigation in a furniture store. The thesis work was carried out at IKEA Örebro were the goal was to help the department store with a clearer customer guidance system and by this improve the customers aknowledgement about the placement of the sections. The guidance system can be improved in both language, shape, color and accessibility, that today leads to confusion among the customers. To find the optimal design proposal different methods were applied. This methods consisted in interviews, observation, and a spatial analysis were both needs of the users and the existing room were studied. With the support from the literature and the results of the empirics a design proposal was created which is presented in this thesis work. The design proposal is presented in both text and pictures from the 3D program SketchUp. Through new solutions the design proposal should improve the conditions for a more navigable customer guidance systems at IKEA.

För att brandmännen på flygplatser ska känna sig trygga när olyckan är framme är det viktigt att de får den information som krävs för att veta hur de ska agera när en flygfarkost kraschar. Utöver att vara ett stöd vid skarpa lägen ska Brand- och räddningsinstruktionen, BRI, vara ett läromedel i brandmännens utbildning och ett komplement under resten av deras yrkesliv. Dagens BRI uppfattas av användarna som en tråkig hemsida som inte är anpassad för dem, därför handlar detta examensarbete om hur BRI bör utformas för att vara användbar, samt bidra till lärande och en god användarupplevelse. Detta arbete har varit en iterativ användarcentrerad designprocess. Arbetet började med en kontextuell undersökning hos användaren för att fastställa deras behov. Utifrån dessa behov resulterade arbetet i ett förslag på ett grafiskt användargränssnitt som följer Saabs grafiska profil och som genom tester visar sig uppfylla användarnas centrala behov. Det visualiserades med en interaktiv prototyp. Genom att strukturera visualiseringarna med tillhörande text, se till att ingen information är dold och tillämpa en konsekvent navigeringsstruktur påverkas användarupplevelsen positivt. Denna studie har identifierat vikten av samspelet mellan information och visualisering för att främja användbarhet och inlärning. / When accidents happen it’s important that the airport's fire fighters feel safe with the knowledge that they have. This is why it’s important that they receive the information that is needed so that they know how to act when an aircraft crashes. In addition to being an aid during critical situations the Fire and Rescue Instruction, FRI, is a digital data bank, which is used to educate new fire fighters, and also to keep fully trained fire fighters up to date. Users perceive the FRI as a boring website which isn't designed for them. Which is why this master thesis will investigate how the FRI should be designed to improve the user experience and increase the learning effect. The process, which has been implemented during this thesis, is an iterative user-centered design process. The work began with a contextual inquiry to determine the users' needs. Their needs were then used to develop a user interface concept that followed Saab's graphic profile. The users’ then evaluated the concept to make sure that it met the users' key requirements. The concept was visualized with an interactive prototype. A positive user experience can be accomplished by structuring the visualizations with its corresponding text, you should also ensure that no information is concealed and apply a consistent navigation structure. This study has identified the importance of the interaction between information and visualizations to promote the learning effect and usability.

Att köpa grisen i säcken är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur man kan förmedla och förstå ett rums möjligheter och funktioner genom en 3D- visualisering. Detta för att ta reda på vad som egentligen är relevant att visa i en 3D-visualisering. Arbetet kommer resultera i ett gestaltningsförslag, där ett rums funktioner och möjligheter tillsammans med en 3D-visualisering kommer presenteras. Gestaltningsförslaget strävar efter att underlätta och tydliggöra informationen i en 3D-visualisering av en nyproducerad lägenhet för den potentiella kunden. Från tillvägagångssätten: omvärldsanalys, kvalitativ intervju, telefonintervju, enkäter och förstudie, går det att utläsa att det är viktigt att kunna anpassa sin framtida bostad efter personliga preferenser och behov. Det går alltså inte att förvänta sig att en och samma bostad passar alla. Tillvägagångssätten har sedan kopplats samman med litteratur om: digitala skisser, designfixering, valmöjligheter, rumsupplevelse, med mera. Utifrån Litteraturen framgick det bland annat att ett rum bör anpassas för användaren, att vi uppfattar ett rum på olika sätt och att verklighetstrogna digitala skisser kan vara låsande. Utifrån informationen från tillvägagångssätten och litteraturen har ett gestaltningsförslag tagits fram för att tydliggöra om och hur en potentiell köpare kan anpassa sitt framtida hem. Förslaget innebär ett tillägg till 3D- visualiseringarna för att visa om och hur ett rum går att anpassas för användaren. Med tillägget finns informationen om ett rums funktioner och möjligheter nära till hands utan att störa 3D-visualiseringen och den verkliga uppfattningen av rummet. Denna rapport kan vara av intresse för fasighetsmäklare, 3D-designers och forskare inom design och kommunikation. / Att köpa grisen i säcken is a thesis in information design, with focus on spatial design. The aim is to simplify and clarify the information in a 3D-visualization of a newly built apartment for the potential customer. The study explores how to communicate to potential customers the capabilities and features of a particular room through 3D-visualization. This is to find out what actually is relevant and helpful to show in a 3D-visualization. The work will result in a design proposal, where a room’s features and capabilities along with a 3D- visualization will be presented. From the following approaches and methods: market analysis, qualitative interviews, telephone interviews, surveys and pre-study, it is possible to read that it is important for buyers to be able to adapt their future homes for personal preferences and needs. It should not be expected that a single solution is for everyone. These approaches and methods have then been linked with literature about: digital sketches, design, fixation, choice, spatial experience, and more. From the literature it became apparent, among other things, that a room should be adapted to the user, and that we perceive rooms differently and realistic digital sketches may be a cause of fixation the specific design solution presented. Based on information from the approaches and literature a design proposal has been created to clarify whether and how a potential buyer can adapt their future home. The proposal involves an addition to the 3D-visualizations to show whether and how a room can be adapted to the user. Included in the addition is information about the room’s features and capabilities, placed at the user’s fingertips without disrupting the 3D-visualization or the experience of the room the visualization is intended to communicate. This report may be of interest to real estate agents, 3D-designers and researchers in design and communication.

Detta arbete är en studie i hur ett cellkontor kan omformas för att stödja en kommunal innovationssatsning. Jag har samarbetat med Eskilstuna kommun och de har arbetat med en innovationssatsning sedan 2010. Syftet med innovationssatsningen är att innovation ska genomsyra hela organisationen och bli en naturlig del av arbetet där både medarbetare och ledare kan utvecklas. Syftet med arbetet är att ta fram ett kontorskoncept, en pilotmodell, för hur ett kontor som stödjer en innovationssatsning kan se ut. Det praktiska problemet är att det idag saknas en rumslig identitet och visuell koppling till satsningen. Kontoret är trångt och saknar tydliga förvaringsutrymmen samt funktioner som underlättar för möten. Genom metoderna rumsanalys och intervju har jag kunnat kartlägga rummets förutsättningar och användarens behov. Med stöd från teorier kring kreativitet och innovation i kombination med designprinciper har ett gestaltningsförslag tagits fram. Gestaltningsförslaget är framtaget och anpassat till ett cellkontor på stadshuset i Eskilstuna. Resultatet har blivit en pilotmodell som ska fungera som ett inspirationsunderlag för ledare inom innovationssatsningen. / This is a study on how a cell office can be transformed in order to cooperate with, and support a municipal innovation initiative. I have worked closely with the municipal of Eskilstuna, who since 2010, have been working on an innovation initiative. The purpose of this initiative is to integrate innovation and innovative thinking amongst the whole organization, and make it a natural part of the work process and work environment where both employees and executives can develop and thrive. The purpose of my analysis and study is to create a beta version of an office landscape that supports innovative thinking. The practical problem is that, today, there is no real spatial identity or visual connection between the room and the initiative. The office space is limited, there is a lack of smart storage spaces, functions that could make it easier to conduct meetings and other solutions that would ease the day-to-day operations. By carrying out the methods of spatial analysis and by conducting an interview with the user, I was able to create an understanding of the room’s potential and restraints. I created a design proposal based on support from theories concerning creativity and innovation, combined with design principles. The design proposal is created and tailored to a cell office inside the town hall of Eskilstuna. The end result is meant to work as beta version and as a inspirational base for the innovative initiative.

Denna kvalitativa fallstudie är gjord i egenskap av ett examensarbete på kandidatnivå i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med studien är att analysera informationstext ur ett normkritiskt perspektiv för att få kunskap om hur texten kan påverkas av de samhällsenliga normer som återspeglas i dess stil och språkbruk. Målet är att använda kunskapen för att bilda ett designkoncept kring hur vi kan skapa en informationstext som inte missgynnar människor ur ett normkritiskt perspektiv. Målet med designkonceptet är även att diskutera om det är möjligt att skapa en sådan informationstext. I studien framgick det att könskonstruktioner påverkar genomgripande aspekter i en informativ text, som stil och språkbruk och att detta kan påverka läsarnas uppfattning om texten. / This is a qualitative case study qua a thesis equal to a bachelor degree in Information design with orientation towards text design. The purpose of the study is to analyze an informational text with a norm critical perspective to gain knowledge on how the text can be affected by the social according norms reflected in its style and parlance. The goal is to use the knowledge gained to form a design concept around how we can create an informational text which does not disfavor humans from a norm critical viewpoint. The goal with the design concept is further to discuss if it’s manageable to create such an information text at all. It’s showed in the study that gender constructions pervasively affect aspects in an informational text, such as style and parlance, and that this can lead the readers to perceive the text in different ways.

This thesis is a study about how a conference room can be formed to facilitate for multiway communication. The room will facilitate meetings in different forms. This study uses a meeting room in Västerås for the leading team of “Habiliteringscentrum Västmanland” as an example. In the current situation the room doesn’t meet the needs of the leading team to support multiway communication and the room is perceived as uninspiring. In order to support the leading team to have multiway communication, it’s very important to have a conference room that reflects the newly introduced ways of working. The current design and use of the room has been studied through an architectural analysis, interview, observation and a questionnaire. With support from literature and the results from the architectural analysis, interview, observation and the questionnaire I have created a design proposal. Through color, work material and furniture adapted to the requirements of the leading team, the new design proposal for the room creates space for multiway communication and a possibility to stimulate the team to a creative way of thinking. The design suggested support multiway communication that can lead to more effective meetings with better results for their continued work. / Detta arbete är en studie i hur ett mötesrum kan utformas för att underlätta för flervägskommunikation. Arbetet har utgått ifrån ett mötesrum i Västerås för ledningsgruppen av Habiliteringscentrum Västmanland. Rummet ska underlätta för att ha möten i olika former. I nuläget uppfyller inte rummet ledningsgruppens behov av möten i olika former, arbetsmiljön idag är bristfällig och rummet upplevs som oinspirerande. För att ledningsgruppen ska kunna ha möten i form av flervägskommunikation är ett arbetsrum som är stödjande för deras arbetsmetoder av stor betydelse. Genom rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har det befintliga rummet och användarnas behov studerats. Med stöd av litteratur och resultaten av rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har jag skapat ett gestaltningsförslag. Genom färger, arbetsmaterial och möbler anpassade efter ledningsgruppens behov skapar rummet plats för flervägskommunikation och ger möjlighet för att stimulera ledningsgruppen till ett kreativt tankesätt.

Det här är en studie i hur man utifrån förutsättningarna i en kulturminnesmärktoch blåklassad byggnad kan använda rumslig kommunikation för att främjaorienterbarhet och stödja ett önskat rörelsemönster. Att arbeta med ettkulturminnesmärkt och blåklassat hus innebär snäva ramar och kräver en storförsiktighet och respekt för byggnadens ursprungliga utformning. Arbetet utgårfrån Strindbergsmuseets verksamhet och syftar till att skapa ett bättre flöde utanoönskade stopp, samt att förenkla för museets besökare att hitta till och ibyggnaden.Museets lokaler är små och passagerna smala. Detta gör att det snabbt bildasstopp i rörelseflödet. Vad gäller orienterande skyltning är den ofta svårupptäcktoch svårläst. Inte heller finns ett genomgående formspråk i museets grafiskamaterial.Utifrån teoristudier och inhämtad empiri har ett designförslag tagits fram.Förslaget innefattar rumslig kommunikation i form av både explicitkommunikation så som skyltning, samt implicit kommunikation så som ljus ochformelement. Genom att ta ett helhetsgrepp från entrén fram till utställningarnahar orienterbarheten förbättrats och ett rörelseflöde utan större stoppmöjliggjorts. / This is a study on how spatial communication can be used to promoteorientability and support desired movement patterns, this in relation to thecircumstances in a heritage listed building. Working with a heritage listedbuilding means a narrow frame for the work that requires special care andrespect for the building's original design. The work is based on the Strindberg’smuseums (Strindbersmuseet) goal to create a better flow without unwantedstops that will make it easier for visitors to orientate both to and inside thebuilding.The rooms in Strindberg’s Museum are small with narrow passages in-between.This physical conditions are leading to stops in the flow. In addition to that thecurrent orientation signage is often difficult to detect and to read, and there areno consistency in the current graphic material.Based on both theoretical studies and empirical data, a new design has beendeveloped. The proposal includes spatial communication in the form of bothexplicit communication such as signage, as well as implicit communicationsuch as light and form elements. By taking a holistic approach from theentrance to the exhibitions, the orientability has been improved and there is nowa flow in the movement patterns, without major stops.

No description available.

<p>C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen.</p> / <p>This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.</p>

Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. Syftet med arbetet har varit att förtydliga orienterbarheten och underlätta för patienter att navigera på vårdcentraler. Målet har varit att skapa ett gestaltningsförslag med visuell koppling som vägleder patienter mellan olika rum. Utgångspunkten för arbetet har varit i ett par väntrum på vårdcentralen City i Eskilstuna, där patienter har svårt att förstå vägledningssystemet.  Metoder som observationer, platsanalys, notation och intervjuer har genomförts och skapat en förståelse för patienters upplevelse av platsen. Genom metoderna har brister inom rumsutformning, placeringar, färger och former kunnat identifierats. Litteraturstudier om wayfinding, wayshowing, kognitiva aspekter, färgkodning, färger och det fysiska rummet har tillsammans med resultat från metoderna legat till grund för gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget bygger på att rummet öppnats upp så att tydlig vägledning kunnat skapas, vilket är en förutsättning för att patienterna ska kunna hitta på platsen. / This study is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this study has been to clarify orientation and to facilitate navigation for patients in health centers. The goal was to create a design proposal with visual connection to guide patients between rooms. The starting point for this work was two waiting rooms at the health center vårdcentralen City in Eskilstuna, where patients have difficulty understanding the wayshowing system. A greater understanding of patients' experience of the place was created through methods such as observations, site analysis, notations and interviews. The methods have identified shortcomings within the room layout, placement, color and shape. Underlying the design proposal are the results from the methods and literature studies of wayfinding, wayshowing, cognitive aspects, color-coding, colors and physical space. The findings show that navigation at the site can be improved by opening up the room, thereby creating a good wayshowing.