I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg. För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat. / In this article I explain my process when creating a representation of a historical site. I have used Kilakastalen and its surroundings as a case when I try to show the viewer how it may have looked like in the middle ages. I have done this in cooperation with Sörmlands museum and archaeologist Lars Norberg. My work is based on what the museum wants to show, previous research and literature on information visualization, the given medium and target group. I try to understand which technique, angel and perspective are the best to use under these circumstances.

Lic.-avh. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2007. / Härtill 8 bilagor.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Jag har gjort en studie kring hur man med hjälp av rumsliga element kan bidra till att öka orienterbarheten mot ett mål i ett väntrum. Arbetet har skett i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Efter tidiga observationer i väntrummet kunde det ses att patienter och besökare inte förstod att de skulle orientera sig till den in-checkningsterminal som finns i väntrummet. Denna observation ledde till att jag valde att göra min studie just där. Syftet med arbetet har varit att genom studier ta reda på hur man kan öka orienterbarheten mot ett mål i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen. Slutresultatet har kommit ur den empirisk data som metoderna resulterat i och litteraturstudierna. De metoder som använts är observationer, kvalitativa intervjuer och rumsanalys. Resultatet av studierna har lett fram till ett designförslag i 3D-programmet Sketch-Up. Förslaget gestaltar hur väntrummet skulle kunna förändras för att öka orienterbarheten. / This is a thesis in Information Design with focus on spatial design. I have done a study about how spatial elements in a room can facilitate the orientation towards a landmark in a waiting room. The work has been done in the waiting room of Clinical Physiology department at Mälarsjukhuset in Eskilstuna. After early observations in the waiting room I could see that patients and visitors didn’t understand that they would orient themselves to the check-in terminal in the waiting room. That observation led me to do the thesis in that room. The aim of the work has been to find out how you can facilitate orientation toward a landmark in the waiting room of Clinical Physiology Department. The end result has emerged from the empirical data of the methods and literature studies. The methods used in the study were observations, interviews and a room analysis. The results of the studies has led to a design proposal in 3D software Sketch-Up. The proposal shows how the waiting room could be changed to increase orientation.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag till en utställning som kan bidra till en förståelse för cirkulär ekonomi. Av den anledningen undersöks vilka visuella element som kan stödja denna förståelse. Förslaget är anpassat specifikt till ReTuna Återbruksgalleria, men ska även kunna appliceras i andra miljöer.Studien baseras på teorier och tidigare forskning om cirkulär ekonomi, kognition, visuella representationer, konceptuella modeller, utställningsdesign, material och färg. Metoder som har genomförts är användartest, kvalitativ intervju och rumslig analys. Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag för hur cirkulär ekonomi genom rumslig gestaltning kan kommuniceras.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag till en utställning som kan bidra till en förståelse för cirkulär ekonomi. Av den anledningen undersöks vilka visuella element som kan stödja denna förståelse. Förslaget är anpassat specifikt till ReTuna Återbruksgalleria, men ska även kunna appliceras i andra miljöer. Studien baseras på teorier och tidigare forskning om cirkulär ekonomi, kognition, visuella representationer, konceptuella modeller, utställningsdesign, material och färg. Metoder som har genomförts är användartest, kvalitativ intervju och rumslig analys. Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag för hur cirkulär ekonomi genom rumslig gestaltning kan kommuniceras.

E-commerce has grown to be a big part of our everyday life. Previous research has found webdesign to have a great impact on trust towards e-commerce websites. Various findings indicate that consumers trust is affected by several design aspects. This bachelor thesis aims to find and describe potential correlations between web design and consumer trust within e-commerce using previous research concerning e-commerce, website design and trust as well as a theoretical framework from previous research. A qualitative method is used to gather information about consumers thoughts and opinions on how they consider web site design to affect their trust towards the web site. The study examines a group of consumers and their thoughts and opinions on whether web design has the potential to affect their trust towards the website itself and the company behind it. Findings from this bachelor thesis suggest that consumers do tend to assess a websites trustfulness by how well the webdesign is put together.

Studies show that mechanics not always read instructions. They often talk to a colleague when a problem arises in order to find a solution. This increases the risk that the mechanics will miss important information so that the vehicle is not properly assembled. In order for a mechanic to know what is wrong with a vehicle, error codes are used. Error codes are a kind of instruction used when diagnosing a vehicle. The purpose of this work is to clarify the information in the error codes by using text and image in collaboration. To investigate the problem, text analyzes, interviews and tests are used in collaboration with the target group. This work addresses theories of thematic bindings, disposition and multimodal integration. Based on the methods and theories, it is concluded that there are three different parameters that could clarify the information in the error codes: The text should use thematic bindings to facilitate the processing of the information, the images should be placed before the text to support the information in the text, and meta-language references are used to integrate the image with the text to create a connection between the two elements. All parameters have been applied in the design of information about two error codes. These shows how the parameters can be used to clarify the information of the error codes. / Studier visar att mekaniker inte alltid läser instruktioner. Ofta samtalar de med en kollega när ett problem uppstår för att gemensamt hitta en lösning. Det ökar risken för att mekaniker ska missa viktiga steg så att fordonet inte blir korrekt monterat. För att mekaniker ska veta vad som är fel på ett fordon används felkoder. Felkoder är en slags instruktion som används när ett fordon diagnostiseras. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen i felkoderna genom att använda text och bild i samverkan. För att undersöka problematiken används textanalyser, intervjuer och utprovningar med målgruppen. Detta arbete tar upp teorier om tematiska bindningar, disposition samt multimodal integration. Utifrån metoderna samt teorierna dras slutsatsen att det finns tre olika parametrar som förtydligar informationen i felkoder. Texten ska använda sig av tematiska bindningar för att underlätta bearbetningen av informationen. Bilderna ska placeras före texten för att fungera som ett stöd för informationen i texten. Metaspråkliga hänvisningar används för att integrera bilden med texten för att skapa ett samband mellan de båda elementen. Samtliga parametrar har applicerats i gestaltningen av två felkoder som visar hur parametrarna kan användas för att förtydliga informationen i felkoder.

The underlying problem to this work is the lack of orientation possibilities at Mälardalens Hospital in Eskilstuna. The hospital has a complex floor plan and the premises have a low degree of differentiation. The purpose of this study is to find out what general aspects can contribute to increased understanding of the building. By strengthening the visitor's mental map of the building by means of physical elements in the environment. Which can make it easier for visitors to orient in the environment. In order to define the problem, an introspection was first performed, which was then reinforced by a site analysis. Thereafter, a reference object was visited to see how they had applied solutions to the problem occurred. Then a design workshop with expert users was conducted to get feedback on design solutions from a user perspective. In addition to these empirical studies, the results are based on previous research in the field and theories in the subjects: wayfinding, cognition, the importance of health care, color and the impact of nature on a healthcare environment. The conclusion of the study is to strengthen decision points in the form of landmarks. To create mental anchor points, which we remember and recognize in the environment and therefore can use to orientate. Based on the results of the study, a design concept proposal is presented that could be implemented in the environment. / Problemet som ligger till grund för det här examensarbetet är bristande orienteringsmöjligheter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sjukhuset har en komplex planlösning och lokalerna har låg grad av differentiering. Syftet med studien är att ta reda på vilka generella aspekter som kan bidra till ökad förståelse för byggnaden. Med hjälp av fysiska gestaltningsåtgärder i miljön, för att stärka besökarnas mentala kartor av platsen, kan orienteringen underlättas för besökarna. För att definiera problemet utfördes en introspektion, som stärktes av en platsanalys. Därefter besöktes ett nybyggt sjukhus som referensobjekt för att ta reda på nya eventuella lösningar. Sedan genomfördes en designworkshop med expertinformanter för att få feedback på designlösningar utifrån ett användarperspektiv. Utöver dessa empiriska undersökningar är resultatet baserat på tidigare forskning samt teorier inom: wayfinding, kognition, vårdmiljögestaltning, färg, kontrast och naturens inverkan på människor i vårdmiljöer. Slutsatsen av denna studie är att förstärka beslutspunkter i form av gestaltade landmärken. Detta för att skapa mentala ankarpunkter som vi kommer ihåg och känner igen i miljön. Utifrån studiens resultat presenteras ett platsspecifikt gestaltningsförslag som bygger på ett mer generellt designkoncept som bör kunna implementeras i liknande miljöer.

En betongtunnel har en uppskattad livslängd av ca 120 år. Att sprickor uppstår i dess konstruktion under denna tid är inget ovanligt. För att upptäcka de som kan innebära en säkerhetsrisk genomförs under givna tidsintervall inspektioner av tunneln. Då inspektionerna idag genomförs manuellt utan tekniska hjälpmedel vill ÅF AB undersöka ett alternativt tillvägagångssätt. Att använda laserskanning för att skanna in tunnlar, utifrån dem skapa 3D-modeller, som sedan inspekteras i virtuell verklighet (VR). Studiens del i detta initiativ är att undersöka hur delar av 3D-modellen kan utformas för att uppnå högsta informativa värde i VR. Delarna i fokus är modellernas miljö och dess skadade partier. Syftet med arbetet är att skapa riktlinjer för hur ovan nämnda faktorer kan visualiseras. För att uppnå detta har empiri samlats in genom nyttjandet av vetenskapliga metoder som kvalitativa intervjuer, analys av tidigare material, och användartester. För att ge god grund i de visualiseringsbeslut som tas har de förankrats i teorier ur både informationsdesign och virtuell verklighet. Vid utformningen av miljö för virtuell verklighet framkom två områden som hade betydelse, tydlighet, och närvaro i kombination med inlevelse. Där ena området sker på bekostnad av det andra. För att jämföra vilken av de två områdena som var viktigast utformades tre miljöer. För att besvara hur skadade partier kan visualiseras skapades tre olika markeringsnivåer som inkluderades i de olika miljöerna. Markeringsnivåerna och miljöerna sammanställdes sedan till tre prototyper. För att undersöka gestaltningarnas effekt sett till informationsvärde och upplevelse testades och utvärderades prototyperna genom användartester. Efter genomförd studie går det att urskilja att det finns många variabler att ta i beaktning vid utformning för VR, och att de har stor påverkan på varandra. Trots det går det att utläsa att inlevelse och närvaro till viss del överträffar tydlighet i sammanhanget. Där ljussättning, textur och förenklade navigationsmöjligheter är faktorer som har en avgörande roll för upplevelsen. Till markering av sprickor kan det urskiljas att färger har en positiv effekt både sett till att framhäva sprickor, men även för analys av dem. / A concrete tunnel has an estimated lifespan of approximately 120 years. That cracks occur in its construction during this time is nothing unusual. In order to detect those that may present a safety hazard, inspections of the tunnel are carried out during given time intervals. As the inspections are carried out manually without technical means, ÅF AB wants to investigate an alternative approach. Which was using laser scanning to scan tunnels, based on them creating 3D models, which are then inspected in virtual reality (VR). The study's part of this initiative is to explore how parts of the 3D model can be designed to achieve the highest informative value in VR. The focus areas are the environment of the models and its damaged parts. The purpose of the work is to provide guidelines for how the above-mentioned factors can be visualized. To achieve this, empirical data has been collected through the use of scientific methods such as qualitative interviews, analysis of previous material, and usertests. To give a good reason in the visualization decisions taken, they have been anchored in theories of both informationdesign and virtual reality. In the design of the virtual reality environment, two areas were identified that had significance, clarity, and presence in combination with immersion. Where one area happens at the expense of the other. To compare which of the two areas was most important, three environments were designed. To answer how damaged parts can be visualized, three different markup levels were created that were included in different environments. Marking levels and environments were then compiled into three prototypes. To investigate the effects of the gestures as well as information value and experience, the prototypes were tested and evaluated by usertests. After completing the study, it is possible to discern that there are many variables to take into account when designing VR and that they have a major impact on each other. Nevertheless, it can be seen that immersion and presence to some extent exceeds clarity in the context. Where lighting, texture and simplified navigation are factors that play a decisive role in the experience. To mark cracking, it may be clear that colors have a positive effect both to highlight cracks, but also to analyze them.

The girls aid Meja is an organization that, among other things, works to inform young people between the ages of 13-18 in Eskilstuna municipality of the meaning of sexual consent and mutual sex. The purpose of their work is to spread knowledge that can affect how young people view sex and what is okay in a sexual situation. That includes information of what signals induviduals can give that communicates whether they want to have sex or not and that sex, to be mutual, requires a good feeling for all parties.In this thesis research has been conducted with the aim of finding principles that can clarify the difference between mutual sex, non-mutual sex and sexual abuse in illustrated information. The research also includes strategies for creating sympathy by using illustrated information, and how signals of consent and non-consent can be visualized. This thesis has been carried out in collaboration with the girl´s aid Meja with the goal of strengthening their message with illustrations.This research includes theories in the fields of rhetorics, visual narratives, semiotics and visualization of invisible communication. Methods used during this research was an interview and an image analyzes to gather fact´s about the thesis subject. A survey was conducted to test a illustrated prototype on the target audience.The result of the thesis was that image sequences can be used as a visual communication method to present the distinctness between different chains of events in a memorable manner. The characters in the illustrations should feel relatable and their feelings should be emphasized with facial expressions, body language, words, tone of voice and visual methaphors to create sympathy with the target audience. Further in order to enhance the sympathy of the target audience the images frames in a sequence should be non-traditional and the strongest argument in the information should be placed last. To clarify distinctness between different image sequences may symbolic signs and color be used. Specific design witihin speech bubbles, text, body language and facial expression can be used to communicate signales and reinforce what characters mean. / Tjejjouren Meja är en organisation som bland annat arbetar med att informera ungdomarmellan 13–18 år i Eskilstuna kommun om vad sexuellt samtycke och ömsesidigtsex innebär. Detta i syfte att sprida kunskap som kan påverka ungas syn på sex och vad som är acceptabelti en sexuell situation. Det inkluderar vilka signaler individer kan sändaför att visa att deantingen vill eller inte vill ha sex och att sex för att vara ömsesidigt kräver en bra känsla hos alla parter. I det här examensarbetetutfördes en undersökning med syfte att finna grepp och principer somförtydligarillustrerad information om skillnaderna mellan ömsesidigt-sex, icke-ömsesidigt sex och sexuellt övergrepp. Även strategier för att skapa medkänsla hos en målgrupp genom ett illustrerat informationsmaterial undersöktessamt hur signaler på samtycke eller icke-samtycke kan visualiseras. Det här arbetet utfördesi samarbete med Tjejjouren Meja med mål att förstärka deras budskap med illustrationer. I arbetet undersöktes teorier inom retorik, visuellt narrativ, semiotik och visualisering av osynlig kommunikation. De metoder som användes för att samla fakta om ämnet var en intervju med en informantpå Tjejjouren Meja samt bildanalyser av illustrerad information om sex och samtycke riktat mot unga. För att testa den gestaltningsprototyp som undersökningen resulterade i utfördes en enkätundersökning.Examensarbetet resulterade i slutsatsen att bildsekvenser kan användas som visuellt kommunikationssätt för att på ett minnesvärt sätt presentera skillnaden mellan olika förlopp. För att skapa medkänsla hos en målgrupp bör karaktärer i bildsekvenserna efterlikna målgruppen. Det kan tydliggöras vad karaktärerna känner med hjälp av minspel, kroppsspråk, ord, tonfall och bildliga metaforer av känslor. För att förstärka medkänslan hos målgruppen bör även bildsekvenserna frångå en traditionell inramning och det starkaste argumentet i informationen bör vara placerat sist. Symboliska tecken och färger kan användas för att förtydliga skillnader mellan olika bildsekvenser. För att kommunicera signaler på att karaktärerna ger eller inte ger sitt samtycke till sex kan pratbubblor, textstil, kroppsspråk och minspel illustreras för att förstärka vad karaktären menar.