Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.

Designboken kan liknas vid en visuell manual där regler bland annat läggs för mallar, teckensnitt och trycksaker. Designboken som tagits fram i detta arbete innehåller en informationsdel och en inspirationsdel för att både förtydliga regler inom företaget samt komma med förslag på arbetssätt och idéer till grafisk formgivning. Den grafiska formgivningen i arbetet behandlar exempel för visitkort, brevpapper och broschyrer, men också förslag på mönster och illustrationer till presentpapper och påsar. Syftet har varit att skapa en användarvänlig designbok, där målet är att Indiska ska bli tydlig i sin interna och externa information. Teorier och processer inom informationsdesign har legat som grund för arbetet, då informationsdesign innebär att definiera, planera och utforma innehållet i ett meddelande och förhållandet som det presenteras på.

Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och COOP Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag. För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer. Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen. Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper. Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas? I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor. Jag har arbetat enligt en induktiv metod med mina undersökningar. Om det finns en hårdrocksestetik så bör, förutom hårdrockare, även icke-hårdrockare ha en viss kunskap om denna. Därför inkluderades även icke-hårdrockare i min undersökning. Fokus ligger dock på hårdrockarna. De kvalitativa metoderna jag använde mig av är intervjuer, studie av cd-omslag, och fokusgrupper. Den kvantitativa metoden genomförde jag i form av enkätundersökningar. Hårdrockarnas sammantagna svar i undersökningarna använde jag till en mallbeskrivning, som bör kommunicera direkt till sin avsedda konsumentgrupp. Jag använde informationsdesignämnet som teoretisk referensram. Enligt mina undersökningar finns något som kan kallas för hårdrocksestetik. Ett cd-omslag som riktar sig till hårdrockare som konsumentgrupp ska enligt denna undersökning generellt sett ha bandlogotypen placerad centrerad i den övre horisontella tredjedelen. Skivtiteln bör vara placerad i den nedre horisontella tredjedelen och ha en centrerad, symmetrisk relation till logotypen. Bandets logotyp ska vara lätt att tyda och genom sitt utförande visa vilken typ av musik bandet spelar. Skivtiteln bör ha en koppling till omslagsmotivet samt textinnehållet. Motivet ska helst vara en målning, alternativt en blandning av tekniker. Färgvalet bör vara kontrastrikt med betoning på mörka färger. Händelsecentrum i omslagsmotivet bör ligga i mitten. Omslaget ska helst vara detaljerat utan att vara plottrigt. Det bör vara originellt men ändå berätta vilken hårdrocksgenre som finns på skivan. Det är viktigt att eftersträva ett bra skivomslag då ett omslag som ser ”rätt” ut gör helhetsupplevelsen bättre, stärker bandets varumärke och skapar intresse för musiken.

Access to correct and updated intelligence about our environment is in an increasingly degree considered important in the private as well as in the public sector. At Mälardalens University, competitive intelligence as an area of research is closely related to Information Design - a multidisciplinary consideration which goal is to improve the receiver´s understanding of intended messages. This study was conducted in order to find out how Information Design was represented in different kinds of literature regarding Competitive Intelligence. Also, it describes the main focus areas concerning Competitive Intelligence in the same literature. Through an explorative "pearl-growing" method combined with searches through referrals, 60 different sources provide a broad basis for analysis. Results state that considerable differences between the sources exist regarding approach and focus, although some major similarities are visible as well. However, in the examined literature, Information Design reveals itself as a subject of slight importance at best. / Tillgång till korrekta och uppdaterade underrättelser om vår omvärld betraktas i allt högre grad som viktigt i såväl den privata som den offentliga sektorn. Vid Mälardalens Högskola relateras omvärldsanalys som vetenskapsområde till Informationsdesign - en tvärvetenskaplig disciplin vars mål är att öka förståelsen hos mottagaren av avsiktliga meddelanden. Studien genomfördes för att ta reda på hur informationsdesign behandlades i olika slags litteratur om omvärldsanalys. Dessutom beskriver den huvudsakliga fokusområden kring omvärldsanalys i samma litteratur. Genom en explorativ ”pearl-growing”-metod kombinerad med referenssökningar ger 60 olika källor en bred bas för analys. Enligt resultaten finns avsevärda skillnader mellan källorna beträffande infallsvinkel och fokus, även om en del stora likheter också är synliga. Informationsdesign, emellertid, visar sig i den undersökta litteraturen vara ett område av i bästa fall underordnad betydelse.

C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen. / This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.

Den här rapporten behandlar ämnet informationsdesign. Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne som omfattar studier av tekniker och processer för framtagning av informationsmaterial. Textdesign, bilddesign och grafisk design är tre av de vetenskapliga ämnen som ingår i informationsdesign. Informationsgrafik är en kombination av text, bild och grafisk form och informationsdesign lämpar sig därför ypperligt för ämnet i denna rapport. Syftet med detta examensarbete har varit att producera informativ och intresseväckande informationsgrafik till en specialtidning som Dagens Industri ger ut i samband med tennisturneringen Swedish Open i Båstad. Informationsgrafikerna består av dels en orienteringskarta som kommer att finnas på sista sidan de dagar tidningen ges ut, dels av tio underliggande informationsgrafiker med tenniskuriosa. Inledningsvis i denna rapport går jag igenom bakgrund, syfte, målgrupp och avgränsningar för examensarbetet. Därefter följer ett kapitel som beskriver teorin bakom examensarbetet, däribland centrala begrepp, informationsgrafikens historia samt hur nyhetsgrafik ser ut i Sverige och utomlands i dag. Rapportens huvuddel består av en beskrivning av arbetsgången för produktionen av informationsgrafikerna samt en beskrivning av de resultat jag kommit fram till vid utprovningen av informationsgrafikerna. Rapporten avslutas med ett avsnitt där jag återger de slutsatser jag kommit fram till under examensarbetet. Informationsgrafikerna utprovades mot fem personer för att ge en indikation på hur informationsgrafikerna fungerade. De få oklarheter som uppdagades i utprovningen korrigerades sedan i informationsgrafiken. På det hela taget indikerade resultatet att informationsdesign ger en lättförståelig informationsgrafik.

Grafiskt Centrum i Tumba är ett center för utbildningar och verksamheter inom media, IT, 3D-animation och grafisk verksamhet. I byggnaden bedrivs gymnasie-utbildningar och kvalificerade vuxenutbildningar. Man har även lokaler för konfe-renser, konsultverksamheter och en lunchrestaurang. Examensarbetets syfte var att utforma ett förslag till en ny miljö i Grafiskt Centrums entréhall. Miljön ska vara informativ och kommunicera de resurser och den kreativa verksamhet som bedrivs i byggnaden. Entréhallen är en tre våningar hög ljusgård som sträcker sig genom hela byggnaden. Den upplevs idag ofta som mörk och ödslig och den utnyttjas inte tillräckligt för att sprida information om vad man gör i byggnaden. Huvudfrågan som besvaras i arbete är: Hur kan miljön i Grafiskt Centrums entréhall förändras så att den kommunicerar den verksamhet som bedrivs där?

Vallby Friluftsmuseums museichef Katarina Frost gav oss i uppgift att göra en informationskarta till museets entré eftersom deras ursprungliga informationsmaterial enligt henne är inaktuellt och icke funktionellt. De ville också att vi skulle ta fram skissförslag på hur informationsskyltar inom området skulle kunna se ut. Vi utvärderade museets ursprungliga informationsmaterial med hjälp av en enkätundersökning som visade att det är långt ifrån fungerande. Efter att vi hade producerat den nya informationskartan gjorde vi ytterligare en enkätundersökning och resultatet blev att utprovningspersonerna kunde navigera betydligt bättre inom museiområdet. Vi gjorde även skissförslag på informationsskyltarna. Samtliga informationsskyltar skulle tillsammans kunna bilda en väl fungerande skyltning som skulle resultera i att museets besökare skulle kunna utnyttja museet ytterligare. Detta skulle förmodligen innebära att museets besökare upplevde att ett större utbud finns att tillgå och därmed ge större kunskap.

Den här uppsatsen redovisar hur utställningen med namnet ”Toppmötet och debatten går vidare…” producerades av Riksutställningar och sedan användes av Eskilstuna museer och CuLTUREN i Västerås. Utställningen visades på Fristadstorget i Eskilstuna och på Sigmatorget i Västerås under februari och mars 2003. Utställningen hade EU-toppmötet 2001 och de så kallade Göteborgskravallerna som tema. Uppsatsen visar hur en demokratifråga kan lyftas fram och bearbetas genom informationsdesign i utställningsform. Uppsatsen försöker vidare visa vilken funktion utställningen hade i den offentliga samhällsdebatten om händelserna i Göteborg.

Rapport om arbetet med att framställa ett informationsmaterial åt StudentSMS.