Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext. Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den. Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.

Detta examensarbete har haft som syfte att i enlighet med god informationsdesign skapa ett förslag till en målgruppsanpassad webbplats åt Coffeehouse i Eskilstuna. Genom enkätundersökningar, intervjuer och analyser har jag tagit reda på hur målgruppen ser ut samt vilket informationsbehov de har.

Detta examensarbete omfattar ett förslag på utformning av en utställning med Interactive Institute som uppdragsgivare. Syftet med examensarbetet har varit att utforma en utställning till ett antal prototyper som utvecklats i projektet ”Static!”. Prototyperna visualiserar energi på olika sätt där tanken är att uppmärksamma användandet av energi. Vi har arbetat med att skapa ett utställningsförslag med god informationsdesign som ger medvetenhet om energianvändning hos målgruppen. Vi har undersökt hur man skapar uppmärksamhet hos besökare, hur man kan göra utställningen informativ utan att någon står och berättar om den samt hur man undviker att besökare vidrör prototyperna i utställningen. För att skaffa oss de kunskaper som behövts för att genomföra examensarbetet har vi gjort litteraturstudier, genomfört flera intervjuer, gjort en enkätundersökning samt gjort fältstudier. Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag som visualiseras med hjälp av datorskisser. Skisserna beskriver utformningen med både text och bild.

In this work, the execution of student housing studies to find out if it meets the needs that students have around their accommodation. The methods have been used to gain a broader insight into the target group's living situation and to find out how the features look and function, both according to the students themselves and through space analyzes.

ADHD has for a long time been perceived as something that affects children and grows away with time. American psychiatric association state that ADHD may appear differently with adolescences and adults than with children. That could lead to misunderstandings and exclusion by adults and adolescences with ADHD at work life amongst other situations. This report investigates that exclusion and tries to find what information that needs to reach certain target groups to prevent it from happen. The works focus is text design, a part of information design, and looks firstly at the factors that make good information material. Then I investigate if there is a need for more information about ADHD within working life and if so what it would contain. The next part brings up what criteria it takes to be diagnosed with ADHD and different kinds of support; such as administrative, economical or cognitive. The goal of the report is to form information, mostly with text. Therefore the theoretical part ends with factors connected to information design followed by the design development. / ADHD har länge uppfattats som något som drabbar barn och växer bort med tiden. American psychiatric association uppger att ADHD kan uppträda annorlunda hos ungdomar och vuxna än hos barn. Något som kan leda till missförstånd och exkludering av vuxna och ungdomar med ADHD på bland annat arbetsmarknaden. Denna rapport undersöker den exkluderingen och söker vilken information som behöver nå vilka målgrupper för att förebygga den. Arbetets inriktning är textdesign, en del av informationsdesign, och fokuserar inledningsvis på de faktorer som bygger effektiv informationsmaterial. Sedan undersöks om det finns behov av mer information om ADHD inom yrkeslivet och vad den i så fall ska innehålla. Nästa del tar upp vilka kriterier som ska uppfyllas för att diagnostiseras med ADHD och vilken typ av stöd som då går att få; det kan handla om administrativ, ekonomisk eller kognitiv. Rapportens mål är att gestalta information och det är i första hand med hjälp av text. Därför avslutas den teoretiska delen med faktorer kopplade till informationsdesign och följs av designarbetets utveckling.

Denna rapport handlar om vad det är i dataspel som engagerar så många människor samt om detta engagemang går att överföra till andra slag av interaktiva informationsdesigner såsom t.ex. ett dataprogram innehållande information. Rapporten inleds med en litteraturstudie där begrepp som dataspel, interaktivitet och motivation tas upp. Sedan undersöks olika frågeställningar om vad det egentligen är som lockar i dataspel samt om det föreligger en skillnad mellan vad som engagerar kvinnor respektive män. Undersökningsmetoden är intervju- och enkätstudie. Försökspersonerna är människor med datorvana i åldrarna 19-48 år. Några av de slutsatser som dragits utifrån analysen av arbetet är att både kvinnor och män tycks se på representationen av ett dataspel på samma sätt. Kvinnor tycks dock föredra spel innehållande en personlig berättelse framför spel som är uppbyggda runt navigering. Rapporten avslutas med en kritisk granskning av resultaten samt förslag till vidare forskning som undersökningen lett fram till.

No description available.

Hur kan man använda sig av informationsdesignsprinciper för att formge layouten på en mjölkförpackning? Vilket formspråk används inom mjölkförpackningslayout, och hur visualiserar man ett företags varumärke genom bid och text? I min upsatts beskriver jag hur jag jobbat teoretiskt och praktiskt för att besvara dessa frågor.

En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut. Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material. Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen.

Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar.   Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket.   Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.