Det här examensarbetet behandlar orienterbarhet i allmänhet och hur det vidare kan appliceras i sjukhusmiljö. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign och beskriver hur man med hjälp av rumslig formgivning kan skapa en miljö med god orienterbarhet. Platsen för arbetet är entréhallen på Västmanlands sjukhus Köping. Entréhallen anses idag inte vara tillräckligt informativ i sin utformning vilket gör att besökare till sjukhuset går vilse och tror att de hamnat fel. Syftet med mitt arbete har varit att genom studier ta reda på hur ett rums layout samt rumsliga element kan bidra till en miljö med god orienterbarhet. Detta presenteras vidare i ett designförslag om en förändrad entréhall. Studierna har genomförts med hjälp av de kvalitativa metoderna: intervju och observation, samt med litteraturstudier för insamling av data.  Utifrån detta har jag jobbat fram mitt designförslag som visar en rumslig layout samt förslag på rumsliga element som bör gynna orienterbarheten på Västmanlands sjukhus Köping.

Senion AB gör idag installationer av inomhuspositionering över hela världen och idag utförs de allra flesta installationerna av personal som flyger dit. På lång sikt är det nödvändigt att kunden kan göra installationer eller i alla fall mindre justeringar utan att personal behöver skickas dit. Idag utförs installationerna med hjälp av en mobiltelefon med tillhörande installationsapplikation. Syftet med detta arbete är att utforma en ny design för installationsapplikationen med fokus på att göra den så pedagogisk som möjligt. För att få en förståelse för hur Senions applikation används idag tillämpades en uppgiftsanalys med syfte att ta fram hur användare utför de uppgifter som applikationen omfattas av, samt hur användarna når deras avsedda mål med uppgiften. Uppgiftsanalysen baserades på ett antal intervjuer med nuvarande och potentiella användare. Resultaten visar att installationen kräver att användarna har en förståelse för systemet och vågar testa sig fram till den bästa lösningen. Med stöd av resultaten och teorin bör därför en pedagogisk design utformas utifrån en gemensam mental modell och bör utformas i samspel mellan designern och användaren. Arbetet har även visat att för ett uppnå en slagkraftig och effektiv design som främjar inlärningsprocessen och som förbättrar och människors sätt att arbeta, kommunicera och interagera behövs det att disciplinerna informationsdesign, instruktionsdesign och interaktionsdesign arbetar tillsammans.

<p>Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna.</p><p>I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder.</p><p>Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken.</p><p>Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra.</p><p>En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.</p>

<p>Detta examensarbete har haft som syfte att i enlighet med god informationsdesign skapa ett förslag till en målgruppsanpassad webbplats åt Coffeehouse i Eskilstuna. Genom enkätundersökningar, intervjuer och analyser har jag tagit reda på hur målgruppen ser ut samt vilket informationsbehov de har.</p>

<p>Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare.</p><p>Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal.</p><p>För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter. Lämplig litteratur i områdena informationsdesign, barns utveckling, sinnestimulering och utställningar har använts.</p><p>Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag samt en rapport. För att visualisera idéerna har illustrationer och en planritning tagits fram.</p><p>I rapporten som följer kan det utförligt läsas om de delar som lett fram till utformningen samt hur denna kom att se ut.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att skapa informationsmaterial till Eskilstuna konstmuseum som är anpassat efter målgruppen. Detta önskades eftersom inget liknande material fanns sedan tidigare på konstmuseet. Målet var att besökare och potentiella besökare snabbt skulle kunna få en överblick av vad museet hade att erbjuda. Men också för att ge besökare en möjlighet att kunna få förståelse för vad som visas och hur utställningarna är uppbyggda, utan att behöva gå en guidad tur.</p><p>Detta har gjorts till större delen genom analyser och litteraturstudier, men utprovningar har också varit en stor del av arbetet.</p><p>Resultatet blev två broschyrer som togs fram enligt riktlinjer för informationsdesign, en informationsbroschyr och en broschyr om samlingen.</p>

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare. Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal. För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter. Lämplig litteratur i områdena informationsdesign, barns utveckling, sinnestimulering och utställningar har använts. Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag samt en rapport. För att visualisera idéerna har illustrationer och en planritning tagits fram. I rapporten som följer kan det utförligt läsas om de delar som lett fram till utformningen samt hur denna kom att se ut.

No description available.

En kontinuerlig ökning av tillgängligheten till Internet har lett till att flera ärenden som tidigare utfördes utanför hemmet, såsom inköp av böcker, filmer och kläder, nu även sker online. Det finns idag även flera företag som erbjuder tjänster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering. Studien är fokuserad på företaget Comfacts lösning där de använder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen användarna går igenom för att signera dokument är otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet så användarna förstår processen och upplever signeringen som enkel och smidig. Förstudien bestod av en heuristisk utvärdering av tjänsten, en konkurrentanalys av liknande tjänster samt användbarhetstester. Resultatet visade att det största problemet med den nuvarande lösningen är vissa ord och meningar som är formulerade så att deltagarna inte förstår. Detta ihop med dålig information om vad som händer resulterar i ett otydligt arbetsflöde som leder till onödigt tänkande för användarnas del. Genom att använda mig av kunskaper jag tillgodosett mig genom teori och förstudie utvecklade jag ett förslag på ett nytt gränssnitt. Detta testade jag sedan på en ny grupp användare och kunde då påvisa mätbara förbättringar från det tidigare gränssnittet. Slutsatsen av arbetet är att ett gränssnitt bör utformas med följande aspekter i åtanke för att bättre guida användarna igenom signeringsprocessen: 1) Designa efter användarna, inte den bakomliggande tekniken. 2) Ge tydlig information om vad som händer 3) De olika elementen i gränssnittet ska vara synliga 4) Designen ska vara enhetlig 5) Använd funktioner som användarna känner igen Genom att designa efter dessa principer i framtiden kan man undvika användare som utbrister ”Nej, men vad dålig jag känner mig nu!”, utan istället säger: ”Aha, jag förstår!”. / A continuous increase of the accessibility to the Internet has lead to several instances where errands previously performed outside the home now can be carried out online as well, such as purchases of books, movies and clothes. Today, several companies offer services for the electronic signing of documents. In this thesis, I have chosen to study the workflow for such electronic signatures. The focus of the study is the company Comfacts solution, which uses SMS as part of the identification process. The steps that users go through to sign a document are not clearly defined. By studying the workflow of the system Comfact uses for electronic signage, I hope to bring insight of how to design a flow where users understand the process and feel that signing electronic documents online is a simple and straightforward process. The preliminary study consisted of a heuristic evaluation of the service, a competitor analysis of similar services and usability tests. The result showed that the main problem with the current solution is that certain words and sentences are structured in a way that the participants feel they don’t understand. This, combined with poor information on how the signing process works results in an overall unclear workflow. An unclear workflow will, in turn, cause the users to reflect upon the process itself more than should be necessary. By using the knowledge gained though theoretic studies and the preliminary study I developed a proposal for a new user interface. This interface was then tested by a new group of users, and I was able to demonstrate measurable improvements from the previous user interface. The conclusion of my study is that a workflow should be designed with the following aspects in mind, in order to better guide the users through the signing process: 1) Design with the users in mind, not the underlying technology 2) Provide clear information about what is going on 3) Different elements should be visible 4) The design should be consistent 5) Use functions familiar to the users By designing according to these principles in the future, users exclaiming “Oh, I feel so stupid!” can be avoided, and more users feel “Aha, I understand!”

Syftet med min forskning var att undersöka den rådande informationsproblematiken som Sepab Fordonsprodukter hade med sina informationsmaterial och den underliggande orsaken till detta. Utifrån min empiri och mina resultat av intervjuerna har jag sedan utvecklat ett nytt förslag på informationsmaterial. Jag har under hela arbetets gång fokuserat på målgruppsanpassning tillsammans med ämnet informationsdesign, vilket enligt mig går hand i hand. Jag har arbetat utifrån kvalitativa metoder med hermeneutiken som inspirationskälla och informationsdesignsmässiga principer för att åstadkomma detta. Mina resultat visade att det fanns ett flertal faktorer i det utgivna informationsmaterialet som var i behov av förbättring. Den slutgiltiga produkten blev ett nytt informationsmaterial till Sepabs nya produkt där jag har tillämpat dessa teorier. / The purpose of my research was to examine the current information problems that Sepab Fordonsprodukter had with its material and the underlying cause of this. Based on my empirical work and my results of the interviews I have since developed a new proposal on the information. I have throughout the work focused on audience targeting with the subject information design, which according to me goes hand in hand. I have worked on the basis of qualitative methods with hermeneutics as a source of inspiration and information design principles to achieve this. My results showed that there were several factors in the published information material that was in need of improvement. The final product is a new information material to Sepabs new product which I have applied these theories in.