Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.

Syftet med det här arbetet har varit att utforma ett undervisningsmaterial med berättelser till årskurs 4-6 om död och sorg. Undervisningsmaterialet riktar sig till både mellanstadielärare och mellanstadieelever. Arbetet är grundat på kvalitativa intervjuer, fokusgruppssamtal och marknadsanalys. Utgångspunkter i det här arbetet har varit att man inte arbetar med död och sorg i grundskolan och att elever bör få uttrycka erfarenheter och funderingar kring död och sorg. Resultatet från intervjuerna har bekräftat att man inte arbetar med död och sorg djupgående i grundskolan. Resultatet av marknadsanalysen visade att det inte fanns något material att tillgå för den lärare som vill ha en konkret handledning i ämnet. Det här arbetet har resulterat i ett förslag på ett undervisningsmaterial. Ett material som konkret och med stöd från nya läroplanen (Lgr 11) hjälper läraren att arbeta med död och sorg.

I Sverige kan det ske oväntade krissituationer. Hösten 2010 drabbades flera tusen invånare i Östersunds kommun av att det lokala dricksvattnet förorenats av parasiten cryptosporidium. Östersunds kommun hade ingen tidigare erfarenhet av en sådan omfattande händelse. Några månader senare skedde ett liknande fall i Skellefteå. Vid en sådan krissituation är informationen till invånarna en avgörande faktor för antalet smittade. Personer som inte får ta del av all viktig samhällsinformation, missar lätt hur de ska hantera sin vardag för att slippa bli sjuk av parasiten. Idag är det en brist på lättlästa texter från kommuner gentemot yngre målgrupper. Yngre målgrupper har inte fått samma tillgång till viktig samhällsinformation som personer som vanligtvis läser standardsvenska. Jag har utifrån insamlad data utformat en tilltalande och lättläst broschyr om parasiten cryptosporidium för mellanstadieelever. Syfte har varit att sammanfatta det allra viktigaste som målgruppen måste veta vid en sådan krissituation. Broschyren är till alla Sveriges kommuner, som i sin tur kan dela ut den i tryckt format på grundskolor. Målgruppen ska få möjlighet att bära med sig informationen var de än går och enkelt återkomma till innehållet. Broschyren kan bidra till att fler vet hur en krissituation med parasiten cryptosporidium ska hanteras. På så sätt kan antalet smittade personer minska inför framtida situationer.

Detta examensarbete har gått ut på att arbeta fram en lättläst och lättförståelig elfaktura eftersom dessa slags fakturor upplevs som krångliga och svårförståeliga. Utifrån de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkätundersökning, intervju och fokusgrupp har detta varit möjligt. Mina frågeställningar var ”Hur kan man, med hjälp av form och principerna för lättläst, förenkla texten i elfakturor, utan att någon viktig information går förlorad?” och ”Hur kan läsflödet samt överblicken i en elfaktura förbättras?”. Utifrån teorierna arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som min fokusgrupp fick ta del av och därefter gjordes ändringar utifrån deras åsikter. Mitt slutliga gestaltningsförslag visar på hur en lättläst och lättförståelig elfaktura, utan att viktig information gått förlorad, kan se ut. / The purpose of this thesis was to develop a clear and comprehensible electricity bill since these kinds of bills are perceived as complicated and difficult to understand. Based on the quantitative and qualitative methods using survey, interview and focus group, it was made possible. My question formulation was "How can you, using the form and principles of readability, simplify the text in an electricity bill without losing important information?" and "How can the flow in reading and the oversight of an electricity bill get improved?". Based on the theories, I worked up a design proposal that my focus group had access to, and based on their opinions I made relevant ​​changes. My final design proposal shows how a readable and comprehensible electricity bill, with no important information is lost, can look like.

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bildar tillsammans ett servicekontor. Kontoren finns utplacerade i hela landet. Tanken är att du som medborgare ska kunna få hjälp med allt som rör de olika myndighetera. Syftet med min forskning var att utveckla ett vägledningförslag till servicekontoret i Eskilstuna, detta för att underlätta för besökarna att hitta till rätt myndighet och öka flödet inne på servicekontoret. Undersökningar har gått till genom observationer, intervjuer och enkäter, detta för att förstå hur besökarna orienterar sig på servicekontoret. Mina reslutat visar att besökarna inte uppmärksammar de skyltar som finns idag. Enligt mig är det på grund av skyltarnas brist på god informaionsdesign och placering. Jag har med hjälp av teori och den insamlade empirin tagit fram vägledningsskyltar som med hjälp av färg och form vägleder besökaren på servicekontoret. Myndigheternas logotyper och märken har arbetats in i skyltarna.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don’t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design. I found that it was a combination of text and design that caused the problems. The results showed that some elements of a website is needed to help the reader in the right direction while some elements was more noise that destroyed communication. The noise consisted of color combinations that fooled the brain, a logo that did not appear right, wrongly-placed ads, articles that were not suited for the web and a menu that was not located and designed to benefit the reading. I have made a design in which I tried to remove the noise to make the information more readable to visitors. / Syftet med mitt examensarbete var att titta på hur läsningen påverkas och inte påverkas av olika element på en webbplats förstasida. Webbplatsen jag studerade tillhör tidningen Fitness Magazine och den nuvarande webbplatsen har ett problem. De redaktionella texterna når inte ut till besökarna. Målet var att jag sedan skulle gestalta ett förslag på en ny förstasida på webbplatsen som lyfter fram texterna.Med hjälp av intervju, användartest och textanalyser studerade jag om det var texterna i sig som orsakade problemet eller designen. Jag kom fram till att det var en kombination av texterna och designen som orsakade problemen. I arbetet kom jag fram till att vissa element på en webbplats behövs för att hjälpa läsningen i rätt riktning medan andra element mer blev brus som förstörde kommunikationen. Bruset bestod bland annat av färgkombinationer som lurade hjärnan, en logotyp som inte syntes, felplacerade annonser, artiklar som inte var anpassade för webb och en meny som inte var placerad och utformad till läsningens fördel. Jag har gjort en gestaltning där jag försökt ta bort bruset för att göra informationen mer framkomlig till besökarna.

Det här arbetet har berört visualisering av nybyggda bostäder, där ljussättning av interiör över tid har varit centralt. Ett problem bland svenska företags visualiseringar har uppdagas i form av att de är bristfälliga i sin information om dagsljus. Användare som intresserar sig för en bostad och som tar del av visualiseringar av denne, går därmed miste om information om hur bostaden ser ut under olika tider på dygnet samt olika tider på året. Sådan information om dagsljus kan vara av stort intresse för användare som till exempel köper en nybyggd bostad innan de först kan se den fysiskt. Bland de åtgärder som utförts för att skapa bättre visualiseringar, finns förslaget att använda animation för att visa flödet av dagsljus i en interiör. Ett realistiskt bildmanér framställt i programvaran 3D Studio Max användes vid gestaltningen. Detta eftersom det har haft fördelar såsom att realistiskt kunna illustrera ljusförhållanden. I gestaltningsarbetet har en nybyggnation i Eskilstuna visualiserats. Totalt har tolv olika klipp på nybyggnationens interiör framställts, ett klipp för varje månad på året. I varje klipp visas dagsljusets flöde i interiören under en 24 timmars period. De visar på cirka tio sekunder, att solen går upp tills att solen går ner, och interiörens ljusförhållanden där emellan.

”Detta var vanskelig!” är ett examensarbete i textdesign som syftar till att studera myndighetsinformation ur ett målgruppsperspektiv. Rapporten fokuserar på Skatteverket och deras information kring deklaration.   Varje år uppgår skattefel i samband med deklaration i Sverige till mer än 100 miljarder kronor. Trots att deklarationen blir enklare kvarstår problemen. Ungefär en tiondel av felen görs av personer som arbetat utomlands. Enligt Skatteverket är en betydande del i denna grupp unga vuxna som flyttat till Norge för arbete. När de återvänder hem från Norge stöter de ofta på problem med sin deklaration och vet inte vilka regler som gäller. Detta examensarbete fokuserar på unga som arbetat i Norge under en kortare period, och hur man genom information och kommunikation kan hjälpa dem och samtidigt stävja utvecklingen av skattefel inom denna grupp.   Skatteverket arbetar i viss mån med att uppdatera sina informationstexter kring arbete i Norge på webben. Frågor från personer som arbetat i Norge ökar i antal och likaså skattefelen inom denna grupp. Genom mina utförda intervjuer med målgruppen framkom att unga har svårt att ta till sig Skatteverkets material på grund av språkbruk, bristande information och bristfällig form och struktur. Istället letar målgruppen alternativa källor som kan innehålla felaktigheter. Problemen med deklaration inom denna grupp kan därför härledas till en informationsbrist. Undersökningen besvarar hur man kan utveckla/förändra Skatteverkets nuvarande informationsmaterial för att nå målgruppen på ett bättre sätt och främja för användning.   Med hjälp av intervjuer, utprovningar, analysmodeller och teorier har jag utvecklat en artefakt i form av en broschyr med tillhörande ordlista. Artefakten har skapats genom att applicera begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde samt målgruppsanpassning av språk och form. Broschyren utgör en trovärdig och enkel informationskälla som sammanfattar hela processen från deklarationen i Norge till Sverige.

Men commit more suicide than women all over the world. They commit more violent crimes and are more inclined to alcohol abuse. There are studies that relate this behaviour to the hegemonic image of masculinity. My work focuses on Switzerland. The suicide rate in Switzerland is worrying, for men between 15 and 44 years suicide is the most common cause of death. There is no national suicide prevention and no information or prevention that highlights the connection bet- ween the hegemonic image of masculinity and the suicide rates. Men are not encouraged to seek help when they face emotional or psychological problems. In my work I have studied how to reach the risk group (men between 15 and 44 years) with both visual and text based information. With this knowledge I have designed a campaign with the goal to inform about the hegemonic image of masculinity and its possible consequences, the suicide rates, and to encourage the risk group to seek help. The preparatory study consisted of a literature study on the theme in order to find a promising approach, a competitor analysis of other preventive campaigns and an expert interview to ensure that the chosen approach was in line with the chosen goals. Finally I interviewed different people on how they reacted to the posters; with their feedback I implemented the final changes in text and layout. My work resulted in five posters that are designed after five typical male character traits: courage, independence, leadership, assertiveness and facing a challenge. These male characteristics are questioned trough text and picture and are used to encourage men to seek help. Additionally the posters inform about the suicide statistics. / Mer män än kvinnor tar livet av sig världen över. De begår mer brott och har mer alko- holproblem. Det finns studier som ser ett sammanhang mellan detta beteende och den idealiserade mansbilden. Mitt arbete är riktat till situationen i Schweiz. I Schweiz är självmordsstatistiken oroväckande, för män mellan 15 och 44 år är självmord den största dödsorsaken. Det finns ingen statlig prevention mot självmord. Det finns inte heller någon information eller prevention som skulle uppmärksamma om sammanhanget mellan den idealiserade mansbilden och självmordsstatisktiken. Män uppmuntras inte att söka hjälp när de mår dåligt. Genom att studera på vilket sätt man kan nå riskgruppen (män mellan 15 och 44 år), både visuellt och med text, har jag utformat en kampanj med målet att informera om den idealiserade mansbilden och dess möjliga följder, om självmordsstatistiken, samt uppmuntra riskgruppen att söka hjälp. Förstudien bestod av en områdesöversikt för att hitta en approach, en konkurrentanalys av andra preventionskampanjer och en expertintervju för att säkra att approachen var rätt. Till slut gjorde jag en utprovning med målet att se hur olika personer reagerade på affi- scherna; deras feedback använde jag till att justera texten och layouten. Resultatet av arbetet är fem affischer som är utformade efter fem typisk manliga karaktär- segenskaper: mod, självsäkerhet, självständighet, ledare och att acceptera en utmaning. Dessa manliga egenskaper ifrågasätts både genom bild och text och används för att upp- muntra män att söka hjälp. Dessutom informerar affischerna om självmordsstatistiken.

Den information som idag finns tillgänglig om pälsdjursallergi hos Astma och Allergiförbundet samt Mälarsjukhusets barnavdelning, riktar sig inte till barn som fått diagnosen. Informationen som förekommer är textbaserad och är avsiktligt menad för vårdnadshavaren. Därför undersöktes vad barn vill veta om pälsdjursallergi samt vilket slags material och visuellt stöd barn i åldrarna sju till nio år behöver för att förstå sitt tillstånd.  Den slutgiltiga produkten är en interaktiv trycksak som barnen kan lära sig av tillsammans med vårdnadshavaren, då god inlärning hos barn innebär aktivt deltagande. Trycksaken består i högsta grad av visuell information för att barnen ska kunna se sin sjukdom, trots att det är något abstrakt. Genom litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med sjukhuspersonal och lärare inom socialpedagogisk inriktning samlades kunskaper om målgruppen för att kunna åstadkomma ett lämpligt material.  Efter att ha gestaltat ett förslag utfördes två olika typer av användartester på individer inom målgruppen, vilket är barn med allergi i den ålder som informationsmaterialet riktar sig till. Användartest ett indikerade hur barnen uppfattade de bilder som gestaltats. Syftet med användartest två var hur väl fungerande informationsmaterialets interaktion var, med hjälp av en pappersprototyp. Användartesterna visade att barnen till stor del förstod bildmaterialet samt uppskattade interaktionen. / The information currently available fore fur allergy in Astma och Allergiförbundet and Mälarsjukhusets children’s section, is not directed to children who are diagnosed. The information that appears is text based and is purposely meant for his and her parents and caretakers. Therefore, I examined what children wants to know about fur allergy and what kind of material and visual support children in age seven to nine years need to understand in their condition.  The final product is an interactive booklet for children to learn together with their parents and caretakers, when the high level of learning in children involves active participation. The booklet consists in the highest degree of visual information for children to see their disease, although it is somewhat abstract.  Knowledge about childrens learning skills and fur allergy was gathered thrue litterature studies and intervjues with clinical stuff, researchers and teatchers with a social pedagogical approach. Further two different types of user testing was performed among children with allergies in the same age range as the informationmaterial was targeted to.   The user test number one gave an indication on how children interpreted the images. The purpose of the user test number two was to get an indication on how well-functioning the interactive part of the information material was, by using a paper prototype. In the result from the user test showed that children had understand the artwork and the estimated interaction.