Men commit more suicide than women all over the world. They commit more violent crimes and are more inclined to alcohol abuse. There are studies that relate this behaviour to the hegemonic image of masculinity. My work focuses on Switzerland. The suicide rate in Switzerland is worrying, for men between 15 and 44 years suicide is the most common cause of death. There is no national suicide prevention and no information or prevention that highlights the connection bet- ween the hegemonic image of masculinity and the suicide rates. Men are not encouraged to seek help when they face emotional or psychological problems. In my work I have studied how to reach the risk group (men between 15 and 44 years) with both visual and text based information. With this knowledge I have designed a campaign with the goal to inform about the hegemonic image of masculinity and its possible consequences, the suicide rates, and to encourage the risk group to seek help. The preparatory study consisted of a literature study on the theme in order to find a promising approach, a competitor analysis of other preventive campaigns and an expert interview to ensure that the chosen approach was in line with the chosen goals. Finally I interviewed different people on how they reacted to the posters; with their feedback I implemented the final changes in text and layout. My work resulted in five posters that are designed after five typical male character traits: courage, independence, leadership, assertiveness and facing a challenge. These male characteristics are questioned trough text and picture and are used to encourage men to seek help. Additionally the posters inform about the suicide statistics. / Mer män än kvinnor tar livet av sig världen över. De begår mer brott och har mer alko- holproblem. Det finns studier som ser ett sammanhang mellan detta beteende och den idealiserade mansbilden. Mitt arbete är riktat till situationen i Schweiz. I Schweiz är självmordsstatistiken oroväckande, för män mellan 15 och 44 år är självmord den största dödsorsaken. Det finns ingen statlig prevention mot självmord. Det finns inte heller någon information eller prevention som skulle uppmärksamma om sammanhanget mellan den idealiserade mansbilden och självmordsstatisktiken. Män uppmuntras inte att söka hjälp när de mår dåligt. Genom att studera på vilket sätt man kan nå riskgruppen (män mellan 15 och 44 år), både visuellt och med text, har jag utformat en kampanj med målet att informera om den idealiserade mansbilden och dess möjliga följder, om självmordsstatistiken, samt uppmuntra riskgruppen att söka hjälp. Förstudien bestod av en områdesöversikt för att hitta en approach, en konkurrentanalys av andra preventionskampanjer och en expertintervju för att säkra att approachen var rätt. Till slut gjorde jag en utprovning med målet att se hur olika personer reagerade på affi- scherna; deras feedback använde jag till att justera texten och layouten. Resultatet av arbetet är fem affischer som är utformade efter fem typisk manliga karaktär- segenskaper: mod, självsäkerhet, självständighet, ledare och att acceptera en utmaning. Dessa manliga egenskaper ifrågasätts både genom bild och text och används för att upp- muntra män att söka hjälp. Dessutom informerar affischerna om självmordsstatistiken.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är. Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med. Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga. Alla människor är olika, och besitterblandade egenskaper som kan tolkas som både maskulint och feminint. Det är just sådana unika personligheter som är intressanta för både Burton och Depp, vilket syns i deras samarbeten kring filmer som tidigare nämnda Ed Wood och Sleepy Hollow. Maskulinitet går aldrig att fastställa, och därmed kan inte heller mansbilden av Edward Scissorhands förklaras som om han har brist på manliga attribut. Han är bara en väldigt unik man som aldrig blev helt färdigställd.

Our study aims to discover how young men aged 15-19 perceive the image of men in women’s magazines. To do this we let eight young men read the two women’s magazines most read by young women their own age, Vecko Revyn and Cosmopolitan. We want to find whether they consider this image to be representative of their own reality. We are also interested in their opinion when it comes to possible consequences of this image as well as their ideas on how men should be portrayed. We used a combination of different methods. First, we used introspection by letting each of the young men note down their thoughts in a diary while reading the magazines. We then used qualitative interviews to further explore their opinions. We applied the method of phenomenology to our research, which allowed us to concentrate solely on the young men’s experiences without regard to our own opinions or interpretations. Our study shows that the majority of the young men in our study consider the image of men in magazines to be stereotyped, sexualized and lacking in complexity. They express a wish to see more ordinary men as well as different sides of men. Also, there is an interesting contradiction between the young men’s ideals which are very traditionally masculine and their criticism of these values being portrayed in the magazines. Furthermore, there is a noticeable gap in insight between the 15-year olds and the other young men. The youngest two alone accept the image of men in the magazines. All of the young men deny that they are affected by the image of men in the magazines, though they express their concern that other, weaker individuals as well as young women may be affected.

I denna uppsats analyseras de manliga huvudkaraktärerna i dramaserierna Skam (2016) och Normala människor (2020) med syfte att undersöka om det finns tendenser för en ny mansbild i media. För att undersöka detta användes teoretiska perspektiv som representation, stereotyper, genus, heteronormativitet och hegemonisk maskulinitet. Ett analysschema skapades utifrån hegemonisk maskulinitet och forskning kring en ny mansbild i media. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys i form av semiotik som metod. Resultatet visade att den manliga huvudkaraktären från Skam upprätthöll fler karaktärsdrag från den hegemoniska maskuliniteten jämfört med den manliga huvudkaraktären från Normala människor. Karaktären från Normala människor uppvisade fler tendenser från en ny mansbild. / In this essay, we analyze the male main characters in the drama series Skam (2016) and Normal People (2020) with the aim of examining whether there are tendencies for a new male image in the media. To investigate this, theoretical perspectives such as representation, stereotypes, gender, heteronormativity and hegemonic masculinity were used. An analysis scheme was created based on hegemonic masculinity and research on a new male image in the media. To analyze the material, qualitative content analysis in the form of semiotics was used as a method. The results showed that the male main character from Skam maintained more character traits from the hegemonic masculinity compared to the male main character from Normal people. The character from Normal people showed more tendencies from a new male image.