Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur. Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog. Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre. / The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school. The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.

Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera IT-stödet inom institutioner tillhörande den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. En fallstudie har genomförts som resulterat i en verksamhetsdiagnos som utgör en summativ utvärdering av IT-stödet för grundutbildningen. I denna utvärdering beskrivs problem och styrkor med IT stödet ur ett verksamhetsperspektiv. Studien visar att IT-stödet (e-infrastrukturen) på lokal nivå inom Uppsala universitet är komplex, problematisk och att den har en skiftande kvalitet. Undersökta institutioner har olika behov och krav på IT-stöd. Det finns också skillnader i de olika verksamheternas arbetsmetoder, uppbyggnad av kurser, budgetering och administrativa sysslor, vilket gör att vissa institutioner har mer problem med IT stödet än andra. Resultatet och de rekommendationer som ges i uppsatsen kan ses som en input i den strategiska planeringen för IT-stödet vid Uppsala universitet. Ur ett generellt perspektiv visar den djupa fallstudien på problem som finns i många organisationer när det gäller e-infrastrukturens och verksamhetens ömsesidiga anpassning till varandra. Studien visar på ett detaljerat sätt hur generella problem med e-infrastrukturer inom organisationer som beskrivs i litteraturen i form av att systemen är isolerade öar, redundans och dubbelinmatning av information leder till problem i verksamheten. / The purpose of this study is to describe and review the IT systems that are currently in use within the Faculty of Social Sciences at Uppsala University. A case study has been conducted resulting in an operation diagnosis of the current situation and a summative evaluation of the IT systems available to undergraduate studies within the faculties. In this evaluation the strengths and weaknesses of the IT support are assessed in relation to the business processes of the faculties. The case study shows that e-infrastructure at a local level within Uppsala University is complex, problematical and of varying quality. The institutions investigated have differing needs and demands of IT-support. Work methods vary from institution to institution particularly in the structure, budgeting and administration of courses and this variation means that some institutions manage their IT-support better than others. The results and recommendations presented in this study can be seen as a contribution to the strategic planning of IT-support in the university. From a wider perspective the detailed case study illuminates problems that exist in many organizations where e-infrastructure and administration need constantly to adapt to each other. The study confirms in a detailed manner that organizations that have segregated e-infrastructure systems, often described in literature as isolated islands, are prone to both redundant and duplicate inputting of information resulting in administrative problems in the running of the organization.

Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat. Svenskarna som intervjuades sade sig må bra och leva ett gott liv men vardagen kantas av oro för de visum- och bostadslagar som kan sätta käppar i hjulen för de som vill stanna i Thailand. Även om svenskarna tycker mycket bra om thailändare och uppskattar den goda service och de leenden de får så gör språksvårigheter att de är misstänksamma mot dem och hellre tyr sig till andra livsstilsmigranter.

No description available.

Zugl.: Darmstadt, Techn. Univ., Diss., 2008

Zugl.: Dortmund, Techn. Univ., Diss., 2009

Denna uppsats avser att jämföra den infrastrukturella utvecklingen mellan Stockholms skärgård och de grekiska Kykladerna. Syftet är att undersöka hur viktig infrastrukturen, med fokus på transport, är för en destinations utveckling. Uppsatsen grundas på idén om att Stockholms skärgård inte lyckats utvecklats till en lika självklar destination som Kykladerna, trots den liknande geografiska strukturen. Vi satte oss in i ämnet genom att dels studera tidigare forskning och dels genom att utföra ett antal “elitintervjuer”. Respondenterna valdes ut för att bidra med ytterligare insikt och kunskap genom erfarenhet inom ämnet transport eller turismutveckling. I form av epoker skapades en tidslinje över destinationernas historiska utveckling inom infrastruktur och turism för att sedan jämföras med varandra. Dessutom tog vi upp ämnen som direkt berörde problemet så som lokalbefolkning på öarna samt ägandeförhållanden. Det övergripande resultatet som studien påvisar är att man måste förstå sambandet mellan turismindustrin och transportindustrin även hur dessa två länkas samman. Förutom detta problem finns även en rädsla för överexploatering av skärgården men som studien visar är relativt ogrundad. Studiens slutsats visar, genom att dra paralleller till Kykladerna, att en lösning på dessa problem är att koncentrera turismutvecklingen till ett mindre antal öar i skärgården. / This paper aims to compare the infrastructural development between Stockholm archipelago and the Greek Cyclades. The purpose is to investigate of what importance the infrastructure, focusing on transport, has for tourism development. This thesis is based on an idea that the Stockholm archipelago has not developed into an obvious tourism destination, which the Cyclades successfully has, despite the similar geographic structure. By studying previously conducted studies within the subject of our choice, we got an idea of what was of main importance and what we should focus on. To get more experience within the subject we conducted interviews with persons considered experts, so called “elite interviews”. To present the empirical material we created a timeline for each destination in the form of eras of important stages in the development. Later were compared the two destinations against one and another. A few subjects which were considered more relevant than others were also handled and discussed.  The main result of this study is that it is crucial for the link between tourism and transport to be understood when working with tourism development. Also, there is a fear of over-exploitation within the Stockholm archipelago, a fear which this study proves to be based on false grounds. Finally we conclude that the solution to these problems, by drawing a parallel with the Cyclades, will be to concentrate the tourism development within a smaller amount of island in the Stockholm archipelago.

No description available.

Darmstadt, Techn. University, Diss., 2007.

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2005 u.d.T.: Schulze, Tillmann: Der Schutz kritischer Informations-Infrastrukturen als Problem der nationalen Sicherheit