“En skola för alla” innebär att det är skolan som har ansvar för att alla elever skall ges rätt till stöd och att eleverna också ska känna sig delaktiga i sin inlärning oavsett svårigheter. Syftet med studien är att belysa hur några matematiklärare och speciallärare uppfattar vad en inkluderande undervisning är, samt hur de skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i svårigheter i år 7–9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring matematiksvårigheter och inkludering. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare och fyra matematiklärare. De specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella, används för att analysera data. Studiens resultat visar att matematiklärarna och speciallärarna är positivt inställda till inkluderande undervisning om rätt förutsättningar ges. Resultatet visade även att verkligheten inte alltid stämmer med styrdokumenten. Studien lyfte fram viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning i matematik vilka var i enlighet med tidigare forskning där bland annat skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande framhävs. De intervjuade lärarna uttrycker speciellt ett för dem viktigt behov, nämligen utveckling av matematikundervisning med fokus på organisation och arbetssätt.

Syftet med denna läromedelsgranskning var att undersöka hur ett inkluderande aktivitetsförslag i matematik kunde se ut, samt hur frekvent inkludering förekom i aktivitetsförslagen hos två lärarhandledningar för matematik åk 4. För att kartlägga inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag togs ett ramverk fram utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin. Kategorierna ‘samarbete’, ‘variation i representationsformer’ samt ‘metakognition’ blev således ledorden för ett inkluderingsfrämjande aktivitetsförslag. Resultatet visade att aktivitetsförslagen som innehöll någon form av de inkluderingsfrämjande kategorierna kunde se mycket olika ut. De aktivitetsförslag som gav mest stöd i alla tre kategorier utmärkte sig genom att vara mer omfattande och gav gedigna instruktioner till läraren. Resultatet visade även att aktivitetsförslagen i de två undersökta lärarhandledningarna ofta innehöll någon form av inkluderande inslag. Det var enbart 5-7 % av aktivitetsförslagen som helt saknade inkluderingsstöd. Genom analysen blev det tydligt vad som fattades i aktivitetsförslagen och hur de kunde formas för att förstärka inkluderingen. Med detta kan studien ge läraren uppslag för hur aktiviteter kan anpassas för att göra matematikundervisningen mer inkluderande.

Denna studies syfte har varit att synliggöra och belysa lärarnas uppfattning och erfarenheter av att undervisa i ämnet matematik när elever i svårigheter närvarar, samt vilka framgångsfaktorer som främjar inkluderande matematikundervisning. Särskilt fokus i studien har varit på när matematikundervisningen kan fungera väl för alla elever i inkluderande matematikundervisning i praktiken, för att alla elever ska kunna delta och utvecklas i den ordinarie undervisningen i matematik.  Studien har varit av kvalitativ karaktär där data samlats in genom passivt deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien har varit tre lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna F-3. Analysmetoden av insamlade data utgjordes av en tematisk analys, där olika teman skapades utefter likheter och skillnader bland resultaten av observationer och intervjuer. Alla informanter hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande med matematikundervisningen. De ansåg att lärare måste ha god kännedom om elevers olikheter och hur olika svårigheter påverkar enskilda elevers utvecklingsmöjligheter, för att kunna ge förutsättningar att utvecklas i en inkluderande matematikundervisning. Elever med olika svårigheter ges större uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till att elever som nått längre i sin kunskapsutveckling inte ges möjlighet till tillräcklig utmaning.