No description available.

Att upprätta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan kommit fram till att många skolor brister när det gäller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien är att undersöka innehållet i individuella utvecklingsplaner i särskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och målformuleringarnas innehåll. Studien grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys av 23 individuella utvecklingsplaner från träningsskolan och grundsärskolan. För att förtydliga resultatet förkommer även kvantitativa inslag. Texterna studeras mot bakgrund av särskolans historiska utveckling. Studien visar att en stor del av grundsärskolans mål handlar om lärande och då främst enkla, konkreta utvärderingsbara mål kopplade till kursplanernas uppnåendemål. Framträdande i träningsskolans planer är att målen till stor del handlar om förberedelse för lärande och då framförallt mål med sinnesträningsövningar. Resultatet visar på en tyngd av individualiserad undervisning både i grundsärskolan och i träningsskolan. Mot bakgrund av särskolans historiska utveckling visar studien att innehållet i de undersökta planerna till viss del präglas av tidigare verksamhet, då individualisering och förberedelse för lärande har varit centralt i särskolans verksamhet genom tiderna.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta. I diskussionen diskuteras vilka diskurser som kan ligga bakom innehållsvalet i läromedlen. Selektiva traditioner är en möjlig bakomliggande faktor till hur innehållet väljs.

Sammanfattning Medias uppgift är dels att delge viktig samhällsinformation till medborgare samt granska myndigheter och förtroendevalda. Då media utgör en viktig informationskälla har dess rapportering betydelse för bildandet av samhällsopinioner. Mot bakgrund av detta och med koppling till vår framtida yrkesroll som socionomer fann vi det därför intressant att undersöka hur socialtjänsten och socialsekreterare skildras i media. Syftet med denna studie var att belysa svenska dagstidningars rapportering om socialtjänsten och socialsekreterare samt vilka likheter och skillnader som gått att utläsa mellan rapporteringen från två olika årtal. Studien har utgått ifrån två olika frågeställningar vilka har undersökt hur både socialtjänsten och socialsekreterares arbete har framställts i svenska dagstidningar. Empirin utgjordes av 68 tidningsartiklar från 2004 och 2014. Dessa hämtades från dagstidningarna Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten samt Västerbottens-Kuriren. Datamaterialet har analyserats både kvantiativt och kvalitativt. Resultatet av analysen åskådliggjorde att rapporteringen i stort sett har varit utav samma karaktär under både 2004 och 2014. Tidningsartiklarna från 2014 har däremot varit mer innehållsrika i jämförelse med 2004 års artiklar. Framställningen har blivit mer nyanserad så till vida att fler betydelser har fått utrymme i hur socialtjänsten och socialsekreterares arbete skildras. Ytterligare en tendens som har gått att se var att arbetsmiljön har fått en alltmer central roll i rapporteringen. Under 2004 skildrades en positiv bild gällande personalbedrifter, vilket inte gick att återfinna 2014. Studiens resultat analyserades sedan mot bakgrund av tidigare forskning samt Bergers och Luckmanns socialkonstruktivism. Resultatet av analysen visade att porträtteringen av socialtjänsten och socialsekreterare är under ständig förändring, tillika som den grundläggande definitionen i mångt och mycket är av samma karaktär. Med andra ord är det möjligt att påverka hur och vilka områden media väljer att skildra i sin rapportering. Detta är av intresse då det innebär att vi med hjälp av våra utsagor kan vara medskapande i framställningen av socialt arbete.

RSV är en luftvägsinfektion som anses drabba alla barn innan de fyllt två år och kan orsaka stora problem för en del barn, särskilt underburna och barn med hjärt- och lungsjukdomar. Syftet med föreliggande arbete var att belysa: dels vilka RSV-incidensrisker och andra risker som föreligger för barn i riskgrupper som har en större benägenhet att drabbas av RSV-infektion än andra barn; dels på vilka sätt smittspridning kan förebyggas. Fjorton relevanta artiklar har påträffats via databaserna PubMed och Cinahl. De har analyserats med innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två kategorier: incidensrisk i riskgrupper och profylax samt fem underkategorier: tre rörande incidensrisk och andra risker för kända riskgrupper och två rörande olika typer av profylax. Det framkom, förutom att det fanns en större risk att drabbas av RSV om barnen tillhörde någon riskgrupp, att barn i dessa grupper även blev sjukare än andra barn. Profylaxbehandling mot RSV ansågs vara effektiv med väldigt dyr och det rådde oenighet om vilka kriterier som skulle avgöra vilka barn som skulle få viss profylax. Vårdpersonal behöver mer fortlöpande utbildning om hygien och smittspridning. Fortsatta studier inom ämnet, med inriktning på omvårdnad, vore intressant.

Uppsatsen är en innehållsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vård och äldreomsorg. Syftet är att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stämmer överens med Socialtjänstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrån teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förändrat ledarskapsideal inom byråkratiska organisationer. Inriktningen på uppsatsen är att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sätta detta i en kontext med tidigare forskning och teori. Uppsatsen visar att det finns en viss variation i riktlinjerna, men att ambitionen inte är högre än att man ska följa lagen. Slutsatserna är att Socialtjänstens verksamhet för vård och äldreomsorg inte är direkt styrd genom riktlinjer, men att den sannolikt påverkas av många faktorer där ibland riktlinjer. En annan del av slutsatserna är att många intressenter har möjlighet att utöva en stort inflytande, men att arbetsbelastning och bemanning gör att styrningen och påverkan inte sker systematiskt.

No description available.

The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.

Syftet med denna studie var att granska hur Sveriges nationella minoriteter framställdes i läromedlet Andrea hälsar på och om framställningen kunde förstås i termer av ”vi och dem”. Vidare undersöktes huruvida programserien tog upp ett nutida eller historiskt förtryck mot dessa grupper. Metod för studiens genomförande kan beskrivas som kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Analysen visade att det var en tudelad bild av de nationella minoriteterna som presenterades. Dels framhölls de deltagande individernas normalitet, och dels deras särdrag. I samtliga fall levde programseriens deltagare i en traditionell kärnfamilj. Det gick inte att dra slutsatsen att någon av de grupper som presenterades i materialet framställdes i någon negativ dager, eller att det skulle vara en utgrupp alternativt ”den Andre” som presenterades för tittarna. Det var även till övervägande del en bild av att en individ tillhörande en minoritetsgrupp är någonting som man är snarare än något man kan bli medlem i. En ytterligare slutsats som drogs var att i de få fall ett förtryck mot dessa grupper avhandlades i programserien, så hade alltid förtrycket ägt rum på någon annan geografisk plats eller i en annan tidsperiod utan att en namngiven förtryckare nämndes.

Background: eHealth is seen by policymakers as a tool to strengthen the patient position and streamline healthcare. With eHealth, patients will have the option to, via Internet, in different ways communicate with health care. A growing population of elderly, many with limited experience of internet use, are expected to take part in eHealth. Aims: The aim of the study was to examine elderlies experience and view on eHealth. Method: Data was collected through two semi-structured focus group interviews. Eleven participants who had reached retirement participated in the study. Collected data was analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Result: The most prominent of the results was a sense of insecurity related to eHealth. Several participants expressed uncertainty about the practical use in relation to their own knowledge and who would provide technical support and guidance. The results also reflected a sense of uncertainty towards what the term eHealth includes in addition to a fear that the physical contact with healthcare will be cut back in favor of eHealth services. Positive experiences of eHealth mainly concerned the opportunity to take part of their patient record and services that made it easier to get in contact with health care in general. Conclusions: By using elderlies experience and their view on eHealth in the design of eHealth services, eHealth can become a natural part of the traditional care and increase participation and autonomy for the elderly.