• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 14
  • 8
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Finansiell innovation på betaltjänstmarknaden : En studie av hur tredjepartsleverantörers innovationsförmåga kan främjas genom inrättandet av det andra betaltjänstdirektivet samt andra regleringsrelaterade åtgärder / Financial Innovation in the Payment Services Market : A Study of How Third Party Provider´s Innovation Capability Can Be Promoted through the Establishment of the Second Payments Services Directive and Other Regulatory Related Measures

Björklund, Jessica January 2018 (has links)
Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål. För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel. I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.
12

Leadership and Innovation : The relationship between leadership in a company and the company’s ability to be innovative

Westesson, Måns, Pettersson, Magnus January 2016 (has links)
The purpose of this explanatory thesis is to study how leadership relates to innovation performance. The research findings aim to contribute to a deeper understanding of this relationship, and what actions management can take, in order to increase innovation performance. The thesis creates a model for the leadership stimulus influencing innovation performance. A survey was designed, based on the model, to assess the attitudes towards the studied parameters followed by the conclusive data processing, empirical findings, analysis, and conclusions. The stimulus used in the study was Visionary Leadership, Learning Organisation, Incentives and Resources spent on innovation.The originality and value that this paper adds, is to analyse the joint effects of different leadership dimensions with regards to innovation performance in one single study, and also make a compound correlation of these dimensions. The study validated the positive relationship between the compound leadership dimensions and innovation performance. Furthermore, the study shows that the strongest direct correlation was between visionary leadership and innovation performance as well as between learning organization and innovation performance. However, the research could not establish any clear relation either between incentives and innovation performance, nor resources spent on innovation, and innovation performance.
13

Le rôle de l'innovation médicale dans la croissance macro-économique / The role of medical innovation in macroeconomic growth

Toubon, Hector 09 December 2016 (has links)
Cette thèse a pour objectif de mettre en évidence les déterminants de l'innovation médicale et ses effets sur la croissance économique. Elle repose sur la construction d'une base de données répertoriant les dépenses et les consommations de biens et services de santé entre 1980 et 2010, ainsi que sur trois modèles théoriques. Les résultats établis, pour les cohortes nées entre 1923 et 2010, mettent en évidence que les innovations médicales sont essentiellement déterminées par les variations démographiques. Par ailleurs, même si ces innovations médicales ont historiquement permis l'apparition d'importantes économies d'échelles, elles ne jouent pas actuellement un rôle moteur dans la croissance macro-économique. En effet, dans les conditions actuelles de stabilité des courbes de survie, cette mécanique de l'innovation médicale n'apparaît pas comme une force motrice de la croissance macro-économique de court terme. Les effets multiplicateurs de l'innovation médicale sur la croissance économique seraient donc, à court terme, négatifs ou nuls. / This thesis aims to highlight the determinants of medical innovation and its impact on economic growth. It is based on building a database of spending and consumption of health goods and services between 1980 and 2010, and also on three theoretical models. Established results for cohorts born between 1923 and 2010 show that medical innovations are mainly determined by demographic changes. Moreover, even if these medical innovations have historically allowed the emergence of significant economies of scale, they do not currently play a leading role in macro-economic growth. Indeed, in the current conditions of stability of the survival curves, the mechanics of medical innovation does not appear as a driving force for macroeconomic growth short term. The multiplier effects of medical innovation on economic growth would be, on the short-term, negative or zero.
14

Uma análise dos principais fatores que contribuem para sobrevivência e êxito das unidades lotéricas em São Paulo (SR Ipiranga)

Pessoa, Marco Valério Levingstone Duarte 06 December 2011 (has links)
Submitted by MARCO VALÉRIO L. DUARTE PESSOA (aamarco@pop.com.br) on 2011-12-20T19:43:41Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Marco Valério L. Duarte Pessoa 061211.pdf: 814515 bytes, checksum: 9f79ee5e7014f5516c4f3e140d5522cb (MD5) / Approved for entry into archive by Janete de Oliveira Feitosa (janete.feitosa@fgv.br) on 2012-01-03T11:34:16Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Marco Valério L. Duarte Pessoa 061211.pdf: 814515 bytes, checksum: 9f79ee5e7014f5516c4f3e140d5522cb (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2012-01-17T12:45:48Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Marco Valério L. Duarte Pessoa 061211.pdf: 814515 bytes, checksum: 9f79ee5e7014f5516c4f3e140d5522cb (MD5) / Made available in DSpace on 2012-01-17T12:46:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação Marco Valério L. Duarte Pessoa 061211.pdf: 814515 bytes, checksum: 9f79ee5e7014f5516c4f3e140d5522cb (MD5) Previous issue date: 2011-12-06 / O conceito de Empreendedorismo não se restringe apenas ao processo de criação de novos negócios independentes, Covin e Slevin (1991), e tampouco ao estudo das características individuais do empreendedor, Gartner (1985), Lumpkin e Dess (1996). Miller (1983) concluiu que uma organização empreendedora desenvolve e foca três dimensões: Inovação; Capacidade de assumir riscos; e Proatividade. Tendo como contraponto que uma organização não empreendedora inova muito pouco, tem aversão a riscos, e não age proativamente perante seus competidores, é aquela que apenas imita os produtos e serviços existentes no mercado competidor. Os estudos de Miller (1983) e de Covin e Slevin (1989, 1990) serviram de base para que Lumpkin e Dess (1996) atribuíssem à concepção de espírito empreendedor a conceituação de Orientação Empreendedora, visando diferençá-la do conceito de Empreendedorismo, e incluíram as dimensões Autonomia e Competitividade agressiva às três dimensões atribuídas por Miller (1983). Estas dimensões podem ou não estar presentes quando uma empresa está em busca de um novo negócio, no entanto, novos negócios bem sucedidos também podem ser alcançados quando apenas alguns destes fatores ou dimensões estão presentes, pois eles variam de forma independente por serem influenciados pela diversidade de contextos ambientais e organizacionais aos quais as empresas estão sujeitas, Lumpkin e Dess (1996). A Orientação Empreendedora está sendo correlacionada com o desempenho favorável da organização, sugerindo que ela pode influenciar positivamente a performance da organização, destacamos os estudos de Miller (1983), Covin e Slevin (1991), Zahra (1993), Zahra e Covin (1995), Lumpkin e Dess (1996), Wiklund e Shepherd (2005). A Pesquisa de Campo realizada para perceber a presença ou não dos fatores da Orientação Empreendedora nas Unidades Lotéricas em São Paulo/SP na região de abrangência da SR Ipiranga, teve como resultado que os fatores que mais se destacam e contribuem para sobrevivência e êxito das UL são: Autonomia; Capacidade de inovar; e Competitividade agressiva. Por outro lado, os fatores que menos se destacam e contribuem para sobrevivência e êxito das Unidades Lotéricas em São Paulo/SP na região de abrangência da SR Ipiranga são: Capacidade de assumir riscos; e Capacidade de agir de forma proativa.

Page generated in 0.0543 seconds