Som verksamma pedagoger i förskolan upplever vi att musik som ett innehåll i förskolan inte får tillräckligt stort utrymme i undervisningen. Våra erfarenheter är att musik till största delen används som en metod för att lära barnen något annat. Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 18, s. 9) ska förskolan erbjuda musikundervisningen både som en metod och som ett innehåll. För att ta reda på hur pedagoger iscensätter en undervisning med musik som ett innehåll samt vad det är de undervisar i har vi utgått från utvecklingspedagogik och musikdidaktik som teoretisk ram. Vi har analyserat materialet efter utvecklingspedagogikens akt och objekt samt didaktikens “vad” och “hur”. Syftet med studien är att undersöka musikpedagogers beskrivningar av hur de iscensätter musikundervisning med ett inommusikaliskt mål samt vad de undervisar om i dessa musikaktiviteter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. De fem musikpedagoger som har ingått i studien har utbildning inom musik eller anser sig själva ha specifika kunskaper inom musik. Resultatet av studien visar att det finns en bred variation av hur musikundervisning i förskolan kan iscensättas. Utfallet indikerar att de lärandeobjekt som dominerar i verksamheterna är instrument och sång medan genre och musikens grundelement förekommer men inte i lika stor utsträckning.

Den här studien handlar om musikens betydelse för förskolan och vikten av att se musik som mål och medel för lärande. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bearbetningen av empirin sker utifrån de teoretiska begreppen inommusikaliskt mål och utommusikaliskt mål. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, där totalt 11 informanter med olika yrkesroller deltog. Det övergripande syftet för studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare resonerar kring att integrera musik som mål och medel för lärande i förskolor. Vidare undersöks vilka förutsättningar och utmaningar förskollärare och barnskötare upplever när det handlar om att integrera musik som mål och medel för lärande. Tidigare forskning menar att musik som ett mål är gynnande för barnen i förskoleålder men musik har blivit ett redskap för att lära sig till exempel matematik eller naturvetenskap. Denna studies resultat visar att en av de deltagande förskollärarna inte har den kunskapen som krävs för att genomföra en innehållsrik musikundervisning. Resultatet visar vidare att man på en kommunal förskola hade goda kunskaper inom begreppen musik som mål och medel. De deltagande förskollärarna från musikförskolorna Flöjten och Tonarten hade en god kunskap i musik men de arbetade också hårt med målstyrda processer både spontant och planerat. De hade också framför allt en god kunskap inom begreppen musik som mål och musik som medel. Slutsatserna som kan dras är att musiken behöver och förtjänar en större plats i förskolan eftersom det finns många fördelar som pekar åt det hållet. Informanternas olika kunskaper i och om musik visade sig vara avgörande för hur förskollärarna, barnskötarna och F-6 läraren integrerade musik som mål och medel för lärandet i musik.