Syftet med denna utvärdering var att undersöka hur utrikesfödda kvinnor har upplevt projektet Workplace Luleå, vad de utrikesfödda kvinnorna ser som hinder för att komma in på arbetsmarknaden samt att undersöka huruvida deltagande arbetsgivare i projektet aktivt jobbar mot diskriminering inom den egna branschen. Till utvärderingen har kvalitativa intervjuer, forskningsartiklar och litteratur som är aktuell inom ämnet använts. Frågeställningen är hur har utrikesfödda kvinnor upplevt sin medverkan i projektet Workplace Luleå, vilka är de interna respektive externa anledningarna till att utrikesfödda kvinnor söker eller inte söker arbete och arbetar deltagande arbetsgivare i projektet för att förebygga diskriminering av främst utrikesfödda kvinnor inom den egna branschen. Utrikesfödda kvinnor har lägst sysselsättningsgrad i Sverige jämfört med inrikesfödda män och kvinnor samt utrikesfödda män. Tidigare forskning har visat att utrikesfödda kvinnor inte får samma förutsättningar som utrikesfödda män på arbetsmarknaden. Som teori valdes integrationsteorin som beskriver den integrationsprocess utrikesfödda individer genomgår. Resultatet visade de utrikesfödda kvinnorna som deltagit i Workplace Luleå fann projektet givande, de uppgav såväl externa som interna anledningar till varför utrikesfödda kvinnor söker eller inte söker arbete samt att arbetsgivarna inte upplever diskriminering mot utrikesfödda kvinnor på de egna arbetsplatserna men att omedveten diskriminering kan ske inom branscherna.

The aim of this master’s thesis is to identify differences and similarities, regarding security, in two goods terminals in an organisation in the transport and goods sector. In this thesis we use Cultural Theory as an analytical instrument to investigate organizational culture, as seen from a security perspective. Cultural Theory is a theory seen from two perspectives, the stable perspective and the mobile perspective. These two perspectives concentrate on different research areas. In the thesis we choose to present two representations of both perspectives. A case study was designed to collect the empirical material. Interviews were held, both with individuals and with focus groups at both terminals. The two perspectives of Cultural Theory were also implemented when we collected our material. Our analysis of the empirical material, made from the representations of the stable- and mobility perspectives of Cultural Theory, shows that both terminals have tendencies towards a hierarchical bias, but the terminal named B shows a somewhat higher degree of group – level than the terminal named A. We propose that the size of the terminals and the relationships between the employees can make a difference and can explain the higher degree of group level in terminal B, but the result of this thesis can not entirely confirm this. An analysis of factors that affect violations also shows that terminal A has a higher potential risk of fiddling than terminal B. This conclusion is also a topic that needs further research if it is to be confirmed. / Uppsatsnivå: D

Integration har på senare år fått stort utrymme i den samhälleliga såväl som den politiska debatten. Integration är en dubbelriktad process som betonar det ömsesidiga ansvaret och tillmötesgåendet mellan etablerade svenskar och nyanlända. Den sociala integrationen kan således ses som en förutsättning för nyanländas integrationsprocess, då den sociala aspekten innefattar tillgång till det svenska språket och ett socialt nätverk, samt interaktion med majoritetssamhällets invånare. Däremot skiljer sig förutsättningarna mellan män och kvinnor, då kvinnor generellt sett har mindre personlig frihet och sämre förutsättningar än män i sin integrationsprocess. Utifrån ett integrationsprojekt riktat till föräldralediga kvinnor kommer den här studien att undersöka deltagares erfarenheter av social integration och dess betydelse för nyanländas integrationsprocess. Sex semistrukturerade intervjuer, varav två med föräldralediga kvinnor och fyra stycken med så kallade etablerade svenskar, kommer att ligga till grund för det empiriska materialet. Det insamlade materialet kommer att analyseras gentemot Diaz integrationsmodell som betonar den sociala aspekten av integration, samt Berrys ackulturationsmodell och deras förståelse av integration för att skapa en djupare förståelse för respondenternas erfarenheter och uppfattningar. Resultatet visar att språket har en avgörande betydelse för de nyanländas integrationsprocess, där mötet med etablerade svenskar utgör både en huvudsaklig förutsättning för att lära sig språket och en huvudsaklig utmaning i deras integrationsprocess. Utifrån resultatet inser vi att ett ömsesidigt tillmötesgående och en öppenhet också utgör en förutsättning för en lyckad integration. / During recent years the issue of integration has gained increased attention in the public, as well as the political, debate. Integration is described as a two-way process that emphasises mutual responsibility between newcomers and established swedes. Therefore, social integration can be seen as a precondition for the integration process of newcomers, as the social aspect involves knowledge of the Swedish language and access to a social network, as well as interaction with the residents of the majority society. However, when it comes to the individual integration process women tend to have less personal freedom than men. This study will focus on an integration project aimed at favouring newly arrived women on parental leave as a part of their integration and will research experiences of social integration and its importance among the project participants. Six semi structured interviews, including two interviews with newly arrived women and four with established swedes, will lay the ground for the empirical materialof this study. The collected material will then be analysed through Diaz’s integration model thatemphasises the social aspect of integration, and Berry’s acculturation model, as well as theirunderstanding of the concept of integration. The theoretical concepts of this study are thought to help us gain a more nuanced understanding of the experiences and views of the participants. The result shows that the language is of crucial importance for the integration process of newcomers, whereas the interplay with established swedes constitutes both a principal precondition in order to learn the language, as well a main challenge to their integration process. Based on the results we acknowledge the importance of a mutual recognition and openness as prerequisites for successful integration.