<p>I denna C-uppsats undersöks ett företags marknadskommunikation genom en hermeneutisk och teoretisk ansats. Genom intervjuer undersöks hur marknadskommunikationen uppfattas av företaget och deras kunder. Uppsatsen ämnar även undersöka hur möjliga glapp i kommunikationen mellan företag och kund kan överbyggas med hjälp av informationsdesign.</p><p>Kommunikationsprocessens viktigaste del är att förmedla budskap från sändare till mottagare. Det är viktigt att samtliga inom ett företag sänder ut samma signal i alla informationskanaler. Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion kring ett företags informationsmaterial med koppling till kommunikationsprocessen, detta för att säkerställa att företagets information och budskap når fram.</p><p>Genom de intervjuer som har gjorts med företagets anställda, dess marknadskonsult samt kunder har vissa glapp i kommunikationen framkommit. Glappen föranledde de förbättringsförslag av informationsmaterialet som denna uppsats har lett fram till. Det största glappet var svårigheter att kommunicera företagets delar till en helhet.</p>

I denna C-uppsats undersöks ett företags marknadskommunikation genom en hermeneutisk och teoretisk ansats. Genom intervjuer undersöks hur marknadskommunikationen uppfattas av företaget och deras kunder. Uppsatsen ämnar även undersöka hur möjliga glapp i kommunikationen mellan företag och kund kan överbyggas med hjälp av informationsdesign. Kommunikationsprocessens viktigaste del är att förmedla budskap från sändare till mottagare. Det är viktigt att samtliga inom ett företag sänder ut samma signal i alla informationskanaler. Syftet med uppsatsen är att föra en diskussion kring ett företags informationsmaterial med koppling till kommunikationsprocessen, detta för att säkerställa att företagets information och budskap når fram. Genom de intervjuer som har gjorts med företagets anställda, dess marknadskonsult samt kunder har vissa glapp i kommunikationen framkommit. Glappen föranledde de förbättringsförslag av informationsmaterialet som denna uppsats har lett fram till. Det största glappet var svårigheter att kommunicera företagets delar till en helhet.

<p>Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild. Den djupare förståelsen kan jag få då jag hade möjligheten att intervjua fyra personer från min praktikplats Edmonds Community College vilket också resulterar i att jag kan få en heltäckande bild. Jag har valt en deduktiv ansats där jag utifrån teorin sedan samlar in empiri och empirin samlar jag in genom en kvalitativ metod nämligen genom öppna intervjuer. Resultatet av detta arbete blev att jag fick en förståelse för hur Edmonds Community College (EDCC) arbetar för att integrera och organisera collegets totala kommunikation så att ett enhetligt varumärke skapas. Främst så arbetar EDCC med gemensamma utgångspunkter (CSP) och olika verktyg för att hjälpa alla på colleget med integrationen av kommunikationen. Deras slogan ”Tap into your potential” och deras logga är den minsta gemensamma nämnaren som ska integreras i alla budskap för att en konsistent kommunikation ska kunna skapas. Genom att skräddarsy samma press release beroende på kanal och målgrupp så får alla intressenter samma budskap vilket resulterar i ett mera trovärdigt budskap och en enhetlig närvaro och ett enhetligt varumärke på marknaden. De problem som uppstår med integrerad kommunikation löser EDCC mycket bra tack vare deras gemensamma utgångspunkter i kommunikationen och de verktyg som finns tillgängliga. Colleget har dock inte en helt integrerad kommunikation då resurserna inte räcker till, till att utbilda all personal i de verktyg som finns till hjälp vid de individuella avdelningars arbete med att integrera kommunikationen.</p><p><strong> </strong></p><h1> </h1>

Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild. Den djupare förståelsen kan jag få då jag hade möjligheten att intervjua fyra personer från min praktikplats Edmonds Community College vilket också resulterar i att jag kan få en heltäckande bild. Jag har valt en deduktiv ansats där jag utifrån teorin sedan samlar in empiri och empirin samlar jag in genom en kvalitativ metod nämligen genom öppna intervjuer. Resultatet av detta arbete blev att jag fick en förståelse för hur Edmonds Community College (EDCC) arbetar för att integrera och organisera collegets totala kommunikation så att ett enhetligt varumärke skapas. Främst så arbetar EDCC med gemensamma utgångspunkter (CSP) och olika verktyg för att hjälpa alla på colleget med integrationen av kommunikationen. Deras slogan ”Tap into your potential” och deras logga är den minsta gemensamma nämnaren som ska integreras i alla budskap för att en konsistent kommunikation ska kunna skapas. Genom att skräddarsy samma press release beroende på kanal och målgrupp så får alla intressenter samma budskap vilket resulterar i ett mera trovärdigt budskap och en enhetlig närvaro och ett enhetligt varumärke på marknaden. De problem som uppstår med integrerad kommunikation löser EDCC mycket bra tack vare deras gemensamma utgångspunkter i kommunikationen och de verktyg som finns tillgängliga. Colleget har dock inte en helt integrerad kommunikation då resurserna inte räcker till, till att utbilda all personal i de verktyg som finns till hjälp vid de individuella avdelningars arbete med att integrera kommunikationen.

No description available.

No description available.

<p>There are countless methods for companies to use as marketing tools and one method that has become more and more popular is sponsoring. Reasons for companies to use sponsoring as a marketing tool is to be exposed and associated in connection with the sponsored item. Companies also use sponsorship to create relationships with the company's target audience. The use of Internet and Internet marketing has also increased during the last years and this paper examines the combination of these two areas, sponsorship and Internet marketing. A survey that examines the websites owned by companies who also are sponsors, answers the following problem:</p><p>How do companies communicate their sponsorship on their own homepages?</p><p>The purpose of this study is to describe how companies use their homepage to communicate their sponsorship. This paper also has two purposes:</p><p>1. To describe how companies are using their rights to associate with the sponsored item.</p><p>2. To describe how companies utilize the opportunity of making relations with the visitor of the website.</p><p>The study used a quantitative method. By using a survey, the websites of “Sweden's 50 largest sponsors in 2008” were examined. The questions were based on the theoretical framework. All 50 sites were examined and analyzed.</p><p>The survey shows that 92 % of the companies communicate their sponsorship on the website and utilize their right to associate with the sponsored items. The most common ways to do this are by publishing the name, a description of the sponsorship, a link, an image and a logotype of the sponsored item. 30 % of the companies use the opportunity to build relationships with the visitors of the homepage through their sponsorship. Blogs, Facebook and Twitter are the most common ways to interact with the visitor and to create a long-term relationship with the visitor. Other common relationship-building activities are competitions and interactive multimedia games in connection with the sponsored items.</p><p>26 % of the companies publish their sponsorship policy on the homepage. Although the majority of the companies did publish information about their sponsorship on their homepage, the information is not easy to find. The information is often placed several clicks away from the front page, under the heading "About us".</p><p>The paper ends with a list of items designed to inspire sponsors to use their homepage when communicating with their target group. For example, it is suggested that companies should place the information about their sponsorship on a strategic place on the site and use the opportunity to sustain the dialogue with the visitor.</p>

There are countless methods for companies to use as marketing tools and one method that has become more and more popular is sponsoring. Reasons for companies to use sponsoring as a marketing tool is to be exposed and associated in connection with the sponsored item. Companies also use sponsorship to create relationships with the company's target audience. The use of Internet and Internet marketing has also increased during the last years and this paper examines the combination of these two areas, sponsorship and Internet marketing. A survey that examines the websites owned by companies who also are sponsors, answers the following problem: How do companies communicate their sponsorship on their own homepages? The purpose of this study is to describe how companies use their homepage to communicate their sponsorship. This paper also has two purposes: 1. To describe how companies are using their rights to associate with the sponsored item. 2. To describe how companies utilize the opportunity of making relations with the visitor of the website. The study used a quantitative method. By using a survey, the websites of “Sweden's 50 largest sponsors in 2008” were examined. The questions were based on the theoretical framework. All 50 sites were examined and analyzed. The survey shows that 92 % of the companies communicate their sponsorship on the website and utilize their right to associate with the sponsored items. The most common ways to do this are by publishing the name, a description of the sponsorship, a link, an image and a logotype of the sponsored item. 30 % of the companies use the opportunity to build relationships with the visitors of the homepage through their sponsorship. Blogs, Facebook and Twitter are the most common ways to interact with the visitor and to create a long-term relationship with the visitor. Other common relationship-building activities are competitions and interactive multimedia games in connection with the sponsored items. 26 % of the companies publish their sponsorship policy on the homepage. Although the majority of the companies did publish information about their sponsorship on their homepage, the information is not easy to find. The information is often placed several clicks away from the front page, under the heading "About us". The paper ends with a list of items designed to inspire sponsors to use their homepage when communicating with their target group. For example, it is suggested that companies should place the information about their sponsorship on a strategic place on the site and use the opportunity to sustain the dialogue with the visitor.

<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

Syftet med denna fallstudie är att undersöka på vilket sätt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­märke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnäringen för att stärka varumärket Sverige. Metodmässigt har vi genomfört en fallstudie på VisitSweden vars uppdrag är att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen på VisitSweden och aktörer i besöksnäringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stärka Sverigebilden. Målet är att skapa en positiv bild av Sverige som lockar till intresse som ska gynna alla näringar. Medlemmarna i NSU har kommit fram till en gemensam målgrupp. Utifrån denna målgrupp har VisitSweden tagit fram två egna målgrupper. En i NSU gemensamt framtagen kommunikations­plattform ligger till grund för att alla ska kommunicera samma enade bild av Sverige. VisitSweden arbetar med integrerad kommunikation i arbetet att stärka varumärket Sverige. De arbetar tillsammans med besöksnäringen för att stärka Sverigebilden och öka turismexporten. / The purpose with this case study is to examine in what ways VisitSweden works with the brand of Sweden towards international tourists and visitors and how they cooperate with the tourism industry to strengthen the brand of Sweden. We have done a case study at VisitSweden whos mission is to market Sweden to international tourists and visitors. We have done qualitative interviews with the Head of Marketing at VisitSweden and organisations in the tourism industry in Sweden. The case study shows that VisitSweden togheter with NSU (The board for promoting Sweden abroad) are working with a strategy for Nation branding to strengthen the image of Sweden. The goal is to create a positive image of Sweden that shall benefit all industries in Sweden. The members in NSU have agreed upon a mutual target group. From that target group VisitSweden have formed two target groups for themselves. The communication platform that NSU has created is the foundation for communicating a consistent image of Sweden. VisitSweden works with integrated communication in the process of strengthening the brand of Sweden. They work togheter with the tourism industry to strengthen the image of Sweden and to increase the tourism export.