Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet. För att responsen ska fungera på bästa sätt lyfter eleverna fram en kombination av skriftlig och muntlig respons. Det processorienterande skrivandet uppskattas inte av eleverna. De vill få skriva sin text ifred, den egna tanken med texten skall inte störas.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ett kvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg och diskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för att främja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ett demokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sätt kan stärka elevers självkänsla. Vi ser även de estetiska uttrycksformerna som gynnsamma i arbete med att stärka eleverna. Då elevers självkänsla står nära kopplat till känslor, inredialog/ inre prat och sitt inre jag/Jaget. Resultatet av studien visar till viss del att eleverna upplever att de övningar de gjort tillsammans har varit givande. Vår slutsats är att det vi gjort estetiskt och framförallt de dramapedagogiska övningar som vi tillämpat varit gynnsamma. Vi kan även se hur viktigt det är med inre- och yttredialoger, diskussioner och framförallt av interaktionens betydelse för vår sociala samvaro och utveckling. Självkänslan utvecklas successivt genom interaktion med omgivningen. Och det är även i liknande samsyn med Vygotskij som beskriver hur barns förhållande till sig själv och även hur den sociala kompetensen utvecklas i interaktion med andra människor.

This paper deals with breaks in upper secondary school. The aim with the study was to study the function of breaks for upper secondary students by investigating students’ activities during breaks with the main issues: “what does the students do during breaks?”, “how do they experience breaks?” and “What is the relation between breaks and lessons?”. A combination of the two complementary methods observation and interview was chosen to study this. The study was executed on an upper secondary school during one month. I have visited the school several times every week and written daily notes over my observations. Eight students have been interviewed, four from the Science programme and four from the Trade- and Administration programme.  The results were analysed in relation to previous research and theoretical concepts chosen because they occur in the same research. The results of the study shows that the most common break activities were to wait and fetch things, rest, study and socialize. The students who were interviewed thought that breaks and free periods often were too long and they experienced them as meaningless, while the short breaks in between lessons only offered enough time to prepare for the lesson to come. This seemed to be accepted by the students because no one expressed that it was a problem to only have a short amount of time between lessons. This result can be compared to other studies where the students experienced this as stressful. The students’ attitude towards the short breaks can be a part of the local peer culture on the school. It would be interesting to see what students at other schools think of this. It was highlighted in the discussion that the academic work sets the frame work the school day. The students considered breaks to be an important part of the school day since it was then that they had time to socialize with peers. The importance of the school class for socialization was also highlighted.  I have come across many things in this study which I could not investigate in this paper due to the size of the study. I have also had a hard time finding previous research that deals with the topic of this paper. This signals that more research is needed regarding breaks among older children and the interaction of older children.

Universiẗat, Diss.--Kassel, 1995.

Zugl.: Sankt Gallen, Univ., Diss., 2009

Bakgrund: Ungefär 1200 människor begår självmord i Sverige varje år. Den exakta siffran för självmordsförsök är svår att få fram men uppskattas till ca 20000 per år. Dessa människor är oftast i en krissituation och behöver därför god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa självmordsnära patienters upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Metod: Litteraturstudie. Sex stycken vetenskapligt granskade artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig. Kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienten kan leda till en upplevelse av trygghet. När patienten känner trygghet kan detta ge en öppen dialog vilket leder till en bättre omvårdnad när behoven kan säkerställas. Slutsats: Relationen till vårdpersonalen med avseende på kommunikation och interaktion upplevs av den självmordsnära patienten som väldigt viktig och positiv.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vårdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vårdarnas upplevelse av vad som hände i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade två personer med demens (två fall) samt tre vårdare. Varje fall omfattade fem observationstillfällen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfällen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vårdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet som framkom i de två fall som har studerats redovisas var för sig utifrån respektive tema. Temat i fall 1 – Att må bra av kontakt men vara besvärad av beröring – tydliggör hur individerna samspelade i samband med taktil massage samt vad som utgjorde svårigheter för en god interaktion. Temat i fall 2 – Från att inte förstå och nonchalera till gradvis ökad respons och tillit – speglar personen med demens utveckling i samspelet med vårdarna som gav taktil massage. Slutsatsen är att taktil massage kan utgöra ett redskap för interaktion för vissa personer med demens medan det istället blir ett hinder i interaktionen för andra. / The purpose of the study was to describe the interaction between caregivers and persons with dementia during soft touch massage and to describe the caregivers experience of what happened in the interaction. The study had a descriptive design and included two persons with dementia (two cases) and three caregivers. Each case included five observations. Data were collected through unstructured participant observations of treatments with soft touch massage and thereafter interviews with the caregivers who performed the treatment. Qualitative content analysis was used to analyze data. The result which emerged in the two cases that was studied is presented each separately based on the respective themes. The theme in case 1 - To appreciate the contact but to be uncomfortable of touch - illustrates how the individuals interacted with each other during the massage and what prevented a good interaction. The theme in case 2 – From not understanding and ignore to gradually increased response and trust - reflects the development in the person with dementia´s interaction with the caregivers who performed the massage. The conclusion of the study is that soft touch massage can be a tool for interaction with some people with dementia and an obstacle in the interaction with others.

Syftet med vårt forskningsarbete är att försöka förstå hur man kan öka elevers känsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta är möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sådant samspel för våra blivande elever. Vi har tittat på vad tidigare forskning sagt om hur man lär sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen på hur människor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrån den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lärare i två skolor som är rika på etnisk och kulturell mångfald. Genom våra intervjuer har vi fått tagit del av några tankar om vad som kan anses vara betydelsefullt i ett samtal. En viktig del som framkom var att man har möjlighet att delta genom påverkan och att samtal ska vara berikande och vara något som bägge är delaktiga i. En viktig och angelägen del för oss lärare, elever och övriga inom skolan är att värdegrundstänkandet ständigt är närvarande. På så sätt kan alla nå den trygghetskänsla som flera elever nämner. Genom eleverna har det framkommit att de vill lära sig mer om varandra och att detta lärande enklast sker genom att man umgås med varandra. Det är när man lever livet och möts som man lär sig, det sker automatiskt då. Att det sker automatiskt är något som både lärare och elever är överens om

En smartphone är en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vårt vardagsliv. Att äga denna tekniska pryl betyder att man är ständigt anträffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svårare. I takt med detta läggs mycket av vår uppmärksamhet och tid på våra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för våra sociala interaktioner med de närmsta vi har, vår familj. Vårt syfte med denna uppsats är att skapa  en förståelse kring användandet av smartphones samt vilket inflytande den har på sociala interaktioner samt tillgängligheten mellan föräldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vår frågeställning och uppnå vårt syfte. Vidare har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att skapa en djupare förståelse kring våra  espondenters känslor, uppfattningar, åsikter och erfarenheter kring smartphones. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat i vårt resultat utifrån en hermeneutisk infallsvinkel. Vidare har vi kopplat resultatet till tidigare forskning för att hitta samband och olikheter samt använt oss av teorier för att stödja våra tolkningar i vår sociologiska analys. Det teoretiska  ramverket vi har utgått ifrån har innefattat tid och rum (Giddens), Social responsivitet kontra asocial responslöshet (Asplund) och sociala roller (Goffman). Resultatet visar i sin tur att smartphones skapar en distansering mellan föräldrar och barn vilket bidrar till en försämrad interaktion mellan dem. Samtidigt uppskattades tillgängligheten som smartphones bidrog med då våra respondenter ansåg det vara viktigt att kunna nå sina barn respektive föräldrar oberoende av tid och rum. / A Smartphone is a technical device which is gradually taking more and more place in our everyday lives. To possess this technological gadget means that you are constantly available and to be without it has become increasingly difficult. In line with this, a great deal of our attention and time is put on our smartphones which can contribute with consequences for our social interactions with the nearest we have, our family. Our purpose with this paper is to create an understanding of the use of smartphones and what influence it has on the social interactions and availability between parents and children. We have chosen to do a  ualitative study to answer our questions and to achieve our aim with this study. Furthermore, we have chosen to use semi-structured interviews to create a deeper understanding of people's  feelings, perceptions, opinions and experiences about smartphones. These interviews have been interpreted in our results by using a hermeneutic perspective. Furthermore, we have linked the results to previous research to find correlations and differences and theories to support our interpretations of our sociological analysis. The theoretical framework we have used has included time and space (Giddens), social responsiveness versus asocial unresponsiveness (Asplund) and social roles (Goffman). The result shows in turn that the smartphone creates a distance between parents and children, which contributes to the deterioration of interaction between them. Meanwhile, the availability which the smartphone contributes with, was considered as highly important by our respondents because they want to be able to reach their children and parents, regardless of time and space