Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Jena, Universiẗat, Diss., 1999.

Universiẗat, Diss., 2000--Mannheim.

Mannheim, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2006

Introduktion: Sjuksköterskan yrkesutövning regleras av lagar och förordningar som ska säkerställa patientens delaktighet i sin egen omvårdnad, trots detta visar aktuella studier att ett betydande antal patienter upplever motsatsen i sin kontakt med hälso- och sjukvården därför är det meningsfullt att undersöka både sjuksköterskans och patientens upplevelser av patientdelaktighet och faktorer som påverkar detta. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelse av faktorer som påverkar patientdelaktigheten. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningar genomfördes i Cinahl och Pubmed vilket genererade 14 kvalitativa artiklar som bedömdes relevanta utifrån syftet vars data bearbetades och sammanställdes. Resultat: Efter databearbetningen och sammanställningen framkom tre huvudteman med faktorer som påverkade upplevelsen av patientdelaktighet, dessa var sjuksköterske-patient interaktion, organisatoriska faktorer och patientens situations påverkan med respektive underteman. Slutsats: Faktorerna som upplevdes påverka patientdelaktigheten var många och av varierande natur, ett komplext samspel uppdagades där både sjuksköterskan, patienten och miljön som vårdandet utfördes i hade betydelse för upplevelsen.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas att synsätt till flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Hur ser pedagogerna på sina förutsättningar att möta flerspråkighet i förskolan, i vilken utsträckning involveras vårdnadshavare och hur ser fördelningen ut mellan den planerade verksamheten och det spontana bemötandet av barnen i verksamheten? En kvalitativ metod har använts då sju pedagoger vid sju olika förskolor har intervjuats. Det framkommer att samtliga pedagoger anser att flerspråkigheten i förskolan är positiv då det är en tillgång i dagens samhälle att kunna tala flera språk. Dock framgick det att pedagogerna har vissa svårigheter med att möta de flerspråkiga barnen i verksamheten.  Förskollärarna saknar utbildning angående flerspråkiga barns språkutveckling och det är brist ute i verksamheterna på flerspråkig personal. Resultatet visar att pedagogerna har olika möjligheter att möta barnen i verksamheten. Pedagogerna har olika förutsättningar för att involvera vårdnadshavarna i det som sker i verksamheten.  Det går att utläsa i resultatet att en betydande föruttsättning för att bemöta vårdnadshavare var med stöd från flerspråkig personal. På de förskolor där den föruttsättningen inte fanns talades de om fler svårigheter i tillexemepl kommunikationen med vårdnadshavare.  I diskussionen framkommer vikten av flerspråkig personal ute i förskoleverksamheterna både för att stödja den vardagliga kommunikationen mellan både pedagoger och barn men även pedagoger och vårdnadshavare. Även vidare kompetensutveckling  för förskollärare för att kunna möta de flerspråkiga barnen när det kommer till deras språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka barns interaktion och positionering runt lärplattan. Det empiriska materialet har samlats in genom fem observationer. Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att barnen positionerar sig och interagerar runt lärplattan på flera olika sätt. Vid observationerna utgick vi ifrån Ljung-Djärfs (2004) tre positioner ägare, deltagare och åskådare. Vi kunde se alla dessa men också ytterligare en positionering. En stor del av interaktionen bestod av att barnen förhandlade om makt över lärplattan, men också att de mer kunniga barnen stöttade och hjälpte sina kamrater. Vi kunde också se att konstellationen av barn visade sig ha betydelse för interaktionen, samt att pedagogens roll var ännu viktigare än förväntat, på grund av den struktur som pedagogen skapade i aktiviteten. Även valet av applikation var av relevans för interaktionen. Baserat på observationerna upplevdes vissa applikationer främja kommunikation och samarbete mer än andra.   Förhoppningsvis kan den här studien bidra till att främja och berika både vårt men också andra pedagogers förhållningssätt kring barns interaktion med varandra runt lärplattan, samt ge en djupare förståelse för hur lärplattan kan fungera som ett kulturellt redskap och stödja barns utveckling av sociala och kommunikativa förmågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring klassrumsplaceringar samt placeringars möjliga påverkan på elevers inlärningsmöjligheter. Studien utgår från ramfaktorteorin och Hirdmans genussytem vilka studiens resultat förstås utifrån. Studien ämnar synliggöra lärares tankar och upplevelser samt hur interaktionen fördelar sig i klassrummet vilket är anledningen till att både intervju och observation används som metod. Studien innefattar sju informanter, där samtliga observerats under motsvarande två lektioner och sedan intervjuats. Resultaten visar att kön har betydelse för hur lärarna i studien väljer att placera elever även om andra ramfaktorer, särskilt sådana som kategoriseras som personella ramar, framhålls ha större betydelse. Resultaten visar även att pojkar i högre utsträckning än flickor placeras långt och/eller längst fram i klassrummet, samt att pojkar dominerar interaktionen med läraren vilket stämmer väl överens med tidigare forskning på området. Resultat visar att elever i de lägre årskurserna får med fysisk interaktion än elever i högre årskurser vilket pekar på att årskurs är faktor med betydelse för interaktionen i klassrummet. I likhet med tidigare forskning visar denna studie även att läraren och dennes val i klassrummet påverkas av lärarens föreställningar om kön och samhällets könsnormer. Informanternas ålder eller antal år inom yrket visade inte på konkreta skillnader och likheter i resultatet även om resultatet pekar på att dessa faktorer skulle kunna påverka hur medveten läraren är om hur samhällets könsnormer inverkar på dennes val i klassrummet. Resultatet kan förklaras utifrån Hirdmans genussystem där mannen ses som norm, men det kan även förklaras utifrån att pojkarna i de studerade klassrummen har större behov av anpassningar och interaktion med läraren.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur ungdomsledare skapar och formar en gruppkultur i en deltagargrupp vid en lägergård i Sverige. Semistrukturerade intervjuer med ledare som arbetar eller har arbetat inom verksamheten har använts som empiriskt underlag för att uppfylla studiens syfte. Det empiriska materialet har sedan analyserats i relation till tre sociologiska teorier; den symboliska interaktionismen, den sociala konstruktivismen samt Randall Collins begrepp interaktionsritual. Denna analys har resulterat i slutsatserna att gruppens kultur är del av en större gårdskultur med redan etablerade traditioner och symboler. Deltagarnas beteenden och relationer utgår därför från en förutbestämd ordning som lärs ut både direkt och indirekt genom ledarnas egna beteende, samt genom att ledarna skapar tillfällen för gemensamma aktiviteter som lägger grunden för gruppens egna symboler och minnen, och därmed en stark sammanhållning.