La détention et l'usage des instruments de paiement se sont considérablement développés dans les pays industrialisés. Le succès des cartes de paiement peut s'expliquer par la présence de systèmes de paiement interbancaires, comme "Visa" ou "MasterCard", organisant les interactions entre la banque du porteur, l'émetteur, et la banque du commerçant, l'acquéreur. Cette thèse s'intéresse à un mécanisme d'allocation des coûts particulier pratiqué par les plates-formes de paiement: les interchanges. On appelle "interchange" la subvention versée par la banque du commerçant à la banque du porteur à chaque fois qu'un consommateur utilise sa carte de paiement. En faisant baisser le prix payé par le consommateur pour une transaction, les interchanges contribuent à encourager l'usage des cartes de paiement au détriment des espèces. La thèse s'articule autour de deux problématiques. La première problématique concerne l'effet des interchanges sur les investissements des acteurs des systèmes de paiement par carte. La seconde problématique traite de l'impact des interchanges sur la substitution entre la carte de paiement et les espèces. Dans le premier chapitre de la thèse, nous effectuons une analyse empirique de l'industrie des cartes de paiement en France et en Europe. Dans le second chapitre de la thèse, nous construisons un modèle théorique destiné à présenter les résultats de la littérature sur les interchanges. Dans le troisième chapitre, nous abordons la question de l'influence des interchanges sur les investissements des banques pour améliorer la qualité du service de paiement, et sur les investissements des commerçants pour contourner la plate-forme, en émettant des cartes privatives. Dans le quatrième chapitre de la thèse, nous traitons de l'impact des interchanges sur les mécanismes de substitution entre la carte et les espèces.

<p>Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. </p><p>Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). </p><p>Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.</p><p>Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. </p><p>För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.</p>

While there are efforts to establish a single international accounting standard, there are strong current and future needs to handle heterogeneous accounting methods and systems. We advocate a context-based approach to dealing with multiple accounting standards and equational ontological conflicts. In this paper we first define what we mean by equational ontological conflicts and then describe a new approach, using Constraint Logic Programming and abductive reasoning, to reconcile such conflicts among disparate information systems. In particular, we focus on the use of Constraint Handling Rules as a simultaneous symbolic equation solver, which is a powerful way to combine, invert and simplify multiple conversion functions that translate between different contexts. Finally, we demonstrate a sample application using our prototype implementation that demonstrates the viability of our approach. / Singapore-MIT Alliance (SMA)

Advances in Corporate Householding are needed to address certain categories of data quality problems caused by data misinterpretation. In this paper, we first summarize some of these data quality problems and our more recent results from studying corporate householding applications and knowledge exploration. Then we outline a technical approach to a Corporate Householding Knowledge Processor (CHKP) to solve a particularly important type of corporate householding problem - entity aggregation. We illustrate the operation of the CHKP by using a motivational example in account consolidation. Our CHKP design and implementation uses and expands on the COntext INterchange (COIN) technology to manage and process corporate householding knowled

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför. Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.

En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det? Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör. Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt. För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer. Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering. De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.

<p>EDI står för elektroniskt utbyte av data från dator till dator och sker mellan kända affärspartners. När EDI införs i en relation mellan två organisationer anses relationen bli mer komplex än tidigare. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur EDI påverkar interorganisatoriska relationer.</p><p>Undersökningen utförs genom att studera affärsrelationerna mellan en offentlig förvaltning och tre av dess leverantörer. I dessa relationer studeras speciellt hur förhandlingsstyrkan, flexibiliteten och tillförlitligheten har påverkats av att EDI har börjat användas för den offentliga förvaltningens inköpsprocess.</p><p>De slutsatser som dras är att de undersökta faktorerna förändras i takt med att EDI blir alltmer integrerat i affärsrelationerna. Initialt byggs vissa omställningskostnader upp, som ökar leverantörernas förhandlingsstyrka. När EDI-kommunikationen fungerar kan kunden komma att öka sin förhandlingsstyrka på grund av bättre informationsdelning och något större inköpsvolymer hos leverantören. Flexibiliteten har ännu inte förändrats nämnvärt, medan tillförlitligheten i leveranserna har ökat till följd av EDI.</p>

<p>En snabb och ständig teknisk utveckling leder till att företag och andra organisationer kan ta del av nya tekniska verktyg, som sedan kan användas i verksamheten. Till följd av detta möjliggörs nya sätt att kommunicera information och göra affärer på elektroniskt. Detta område kallas elektroniska affärer och får allt större utrymme idag, men vad är det egentligen som gör att ett företag intresserar sig för det?</p><p>Elektroniska affärer är ett stort och komplext område som ofta kan innebära stora förändringar för ett företag. Att eventuellt strukturera om och förändra arbetssättet kan vara något som ses som lite skrämmande för en del företag och därför kan det uppstå problem med att se de positiva effekterna. Ytterligare hinder kan vara att företaget inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och att man tycker att verksamheten fungerar bra som den gör.</p><p>Utifrån ovanstående resonemang blir syftet med denna uppsats att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom elektroniska affärer, alltså vad det är som gör att ett företag inför och använder sig av detta. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka vilka effekter elektroniska affärer kan ha på ett företags verksamhet och här finns ett visst fokus på elektroniska affärer genom så kallad Electronic Data Interchange (EDI). Ytterligare en del av syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för att införande och användning av elektroniska affärer ska fungera på ett bra sätt.</p><p>För att uppnå målet med uppsatsen har en fallstudie bedrivits på Becker Acroma, ett svenskt företag som bland annat producerar lacker och färger. Fallstudien har genomförts med intervjuer som datainsamlingsmetod.</p><p>Det insamlade materialet från fallstudien har analyserats utifrån den teoretiska referensram som återfinns i uppsatsen. Några av slutsatserna är att utomstående aktörer kan vara drivande för ett införande av elektroniska affärer. En ytterligare drivkraft är att företag som bedriver någon form av förändringsarbete, för att förbättra sin verksamhet, ser elektroniska affärer som en viktig del i detta arbete. Behovet av ett bättre informationsflöde företag emellan är också en stark drivkraft för införandet av elektroniska affärer.</p><p>Möjliga effekter av ett införande har bland annat visat sig vara möjligheter till minskat manuellt arbete, tillgång till mer och utförligare information och en bättre lagerhantering.</p><p>De framgångsfaktorer som har identifierats är bland annat en övergripande analys av dagens arbetssätt, flexibla tekniska lösningar, hantering av förändrade affärsrelationer och hantering av förändringar inom företaget.</p>

published_or_final_version / Public Administration / Master / Master of Public Administration

<p>Electronic Data Interchange (EDI) plays an important role in improving organizational competitiveness. Information technology has been instrumental in integrating functional areas within and outside firms. This research used empirical evidence to evaluate the state of EDI in the in the willingness of SME's to connect electronically to a large distribution centre in South Africa. Furthermore, it investigated the EDI adoption rate from the viewpoint of a small business. Many such businesses feel coerced by larger trade partners to adopt EDI or lose the customer.</p>