Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.

Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att undervisa flerspråkiga elever samt betydelsen av samspelet mellan elev och lärare och resterande resurs för att öka elevens motivation för att lära sig ett nytt språk.

Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016, ska undervisningen utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2016b). Denna studies syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 arbetar för att ta vara på elevers språkliga och kulturella erfarenheter i ett klassrum där flera språk och kulturer finns representerade. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor:Hur beskriver lärare att de arbetar för att ge elevernas språkliga och kulturella erfarenheter utrymme i undervisningen och i den fysiska klassrumsmiljön? Vilka förhållningssätt kommer till uttryck gällande hur stort utrymme elevernas språkliga och kulturella erfarenheter ska få i undervisningen? Studien är en kvalitativ studie där fyra lärare har intervjuats, klassrumsmiljöer har fotograferats och pedagogiska planeringar har granskats. Materialet har analyserats utifrån ett interkulturellt och ett poststrukturellt perspektiv. Resultatet visar att för att få kunskap om elevernas tidigare erfarenheter måste lärare bygga relationer till eleverna vilket ofta sker utanför klassrumsmiljön. När det gäller att ta vara på elevernas olika språk i undervisningen har digitala hjälpmedel men också studiehandledaren en viktig roll. Lärarna i studien ser flerspråkighet och mångkulturalitet som en resurs och de menar att många olika kulturer och språk i en klass berikar undervisningen. Slutligen visar också resultatet att lärarna upplever svårigheter med att ta vara på elevernas tidigare erfarenheter i matematiken. / According to the Swedish curriculum the teaching in school must proceed from the pupils’ earlier experiences, language and knowledge (Skolverket, 2016b). The aim with this study is to examine how teachers in grade 1-3 work to make use of multilingual pupils’ linguistic and cultural experiences in a classroom where several languages and cultures are represented. In fulfilling the aim of this study, following questions where given: How do teachers describe that they are working to give the pupils’ linguistic and cultural experiences space in their teaching and in the physical classroom environment?  Which approach is expressed about how much space the pupils’ linguistic and cultural experiences should be offered in the teaching? This study is a qualitative study where four teachers have been interviewed, classroom environments have been photographed and educational planning has been reviewed. The material has been analysed by an intercultural and post-structural perspective. The result shows that to gain knowledge about the pupils’ earlier experiences teachers must build relationships with the pupils, which often happens outside the classroom environment. Digital tools and mother tongue tutors are important in the work in making use of the pupils´ different languages in the classroom. The teachers in the study see multilingual and multiculturalism as a resource and they mean that several cultures and languages in a class enrich the teaching. Lastly the result shows that the teachers experience difficulties when it comes to making use of pupils’ earlier experiences in mathematics