Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är: -Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete. Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.

This thesis is about how the front-staff in two service companies experience empowerment. Competition for business in today's society is becoming increasingly fierce, which means that they must find a way to differentiate themselves from competitors. Service has become a way to compete. Front-staff competence and ability to offer a good service is a crucial factor when the company's success is being measured.Empowerment in business is used as a tool to create motivation and satisfaction of individuals at work. Companies using empowerment can create the freedom and opportunities for employees to act at their own intelligence and discretion. By letting staff take advantage of leadership power can improve service quality because the staff is given the freedom and opportunity to act. To achieve this, companies should look to the need to educate, develop and motivate their staff so that they feel confident in meeting service. Empowerment can exist in different degrees and in different dimensions depending on the variation and standardization of the task. A standardized company is not given as much capacity for empowerment.Empowerment has both advantages and disadvantages that may affect staff as well as company performance and wellbeing. For empowerment to exist in an adequate way, it is important to ensure that the front-staff perceive the responsibilities and power that the management gives them.With this as background, we have by means of a qualitative research methodology interviewed eight respondents in the two service companies where empowerment exists in different degrees. An intense study characterizes the paper, because the interest is to go deep in the investigation and study the individual's perception.The research question is: "How does the front staff in service-oriented companies experience empowerment?"Purpose of this essay is therefore to compare how empowerment affects frontline staff in service businesses, to see if there are similarities and differences in how front-staff perceive the empowerment, depending on the degree of standardization in the company.We have summarized our findings in three main points:  Empowerment has both positive and negative effects that can exist at the same time  The experience of empowerment is dependent on trust and security in the workplace  Empowerment should be adapted to the company

Inledning och problemdiskussion: Det ställs allt större krav på intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, däribland Enron som har uppmärksammats världen över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts både internationellt och nationellt de senaste åren. Kraven på banker ökar allt mer i samhället då de förvaltar privatpersoners och företags pengar. Då kunderna är i fokus är det viktigt att bankerna och deras personal är medvetna om vikten av att göra rätt. God intern kontroll är en förutsättning för en pålitlig bankverksamhet och det är styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen. En väl använd modell internationellt är COSO- modellen som fungerar som ett stöd i arbetet med intern kontroll. Dess  uppbyggnad består av fem  komponenter som alla ska finnas representerade på samtliga nivåer i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att 1) undersöka om organisationen har med alla delar från COSO-modellen och om det 2) finns skillnader i integreringen av COSO-modellen och hur den används på de olika nivåerna i den valda banken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd på en kvalitativ studie där intervjuer har genomförts på kontorsnivå och på intern kontroll avdelningen. Dessa ligger till grund för empirin. Därutöver har delar av SEB:s årsredovisning använts för att komplettera empirin på ledningsnivå. Referensramen har samlats in från diverse litteratur, artiklar och internetkällor. Slutsats: Samtliga komponenter i COSO-modellen har identifierats inom SEB:s organisation. Skillnader föreligger kring hur stor del de olika komponenterna utgör på respektive nivå inom verksamheten. Den största skillnaden har identifierats i COSO-modellens tredje element, riskanalys, vilken främst sköts på internavdelningen med hjälp av ledningen och information skickad från kontoren.

Uppsatsen ämnar beskriva och förklara nyttan av att arbeta med intern marknadsföring för fastighetsmäklarfirmor. Personalens kunnande, tjänstvillighet och kundorientering är av stor betydelse för hur konsumenterna uppfattar ett tjänsteföretag och dess tjänster. Den interna marknadsföringen ska få personalen engagerad och motiverad vilket gör att det blir lättare att hålla en hög servicenivå. Ledningens roll är att utrusta de anställda med de rätta verktygen för att de ska kunna leverera bästa möjliga service till kunderna. Forskningsfrågorna är: 1.) Hur arbetar fastighetsmäklarföretag idag med intern marknadsföring för att få nöjdare kunder som på sikt ger fler kunder i form av rekommendationer? 2.) Hur kan fastighetsmäklarföretag öka kundtillfredsställelsen genom att arbeta med intern marknadsföring? Denna uppsats bidrar till att utveckla forskningen inom området intern marknadsföring. Studien beskriver hur fastighetsmäklarföretag arbetar med intern marknadsföring idag och hur fastighetsmäklarföretag kan utveckla sin interna marknadsföring. Undersökningen strävar efter att identifiera den interna marknadsföringens beståndsdelar och relationsfrämjande åtgärder.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är: - Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete. Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.

För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig. Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation. Studien undersökte även sambandet mellan miljökommunikation och miljöprestanda samt politikernas inverkan på dessa. Det som framkom var att den interna miljökommunikationen har en stor betydelse för landstingens miljöprestanda samt att den har en avgörande roll för hur miljöarbetet fungerar. De främsta skillnaderna som identifierades mellan landstingen var att det fanns betydligt mer resurser gällande miljöarbetet och miljöansvaret inom Västernorrlands landsting, samt att de har tillgång till en miljöinformatör. När det gäller miljöutbildningar använder landstinget i Västernorrland sig av ett filmpaket med tillhörande övningsuppgifter, medan Jämtlands landsting utbildar sina anställda via powerpoint-presentationer och textmaterial. Det kan konstateras att mängden personer har en stor inverkan på hur miljöarbetet fortskrider. Inom Västernorrlands landsting kan de förmedla information, hålla i utbildningar och vara ute på fält i den utsträckning som behövs pga. av deras resursbas. De kan också vara ett bättre stöd och lättare kunna erbjuda hjälp ute i organisationen, vilket i sin tur har medverkat till att miljöengagemanget bland anställda har ökat. Vidare kan det konstateras att ett ökat engagemang leder till ett bättre miljöarbete och därmed en bättre miljöprestanda. I Jämtland innebär resursbristen en motsatt effekt för landstinget och därför utvecklas inte deras miljöarbete i den takt som önskas. Det kan därmed ses ett klart samband mellan miljökommunikationen och miljöprestandan inom landstingen.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ett företags interna kommunikation används som styrmedel inför en ekonomisk kris, för att i sin tur främja medarbetarnas engagemang, tillhörighet, medvetenhet och förståelse. Ett teoretiskt ramverk utifrån Contingency theory, intern kommunikation och intern kriskommunikation har legat till grund för att genomföra studien. Därefter har empiriska data insamlats från två huvudsakliga perspektiv inom ett företag. Studien tar avstamp i en kvalitativ metod med intervjuer på lednings- och skiftledarnivå. Därefter utformades en enkätundersökning på medarbetarnivå för att se hur ledningens vision och implementering uppfattas i praktiken. Resultatet visade att medarbetarna generellt sett är nöjda med hur företaget fungerar och presterar, och känner en känsla av trygghet, tillhörighet och engagemang. Det finns dock tendenser till informationsasymmetri, det kan leda till minskad medvetenhet och förståelse, vilket påverkar den interna kommunikationen negativt. I slutändan påverkar detta medvetenhet och förståelse negativt genom en begränsad information. Sammanfattningsvis omfattar intern kommunikation många olika aspekter och används av ledningen som ett styrmedel för att bygga och upprätthålla relationer med medarbetarna. Det är särskilt viktig att detta är på plats innan en ekonomisk kris inträffar.

Sammanfattning: ”Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll” Datum:  2014-06-11 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,                 Mälardalen Högskola Författare: Patrick Björksved, Martin Huldt Titel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll Handledare : Magnus Linderström Nyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean production Frågeställningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten? -Hur ser varulagerprocessen ut, från beställning till leverans? -Hur arbetar ledningen med implementering av förbättringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna? Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv ansats baserat på kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som därefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller.   Slutsats: Företaget använder flera kontroller i verksamheten utifrån COSO- samt övriga modeller. Exempel på dessa är att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anställda ska arbeta mot samma mål. Författarna finner flera möjliga förbättringsområden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bättre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan.

<p>Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation. De misstänker att det finns omständigheter inom organisationen som både hindrar och stödjer det avsedda varumärkesbyggandet. Därför har författarna sökt svar på följande problem:</p><p>Hur hindrar och stödjer en organisation det interna varumärkesbyggandet?</p><p>Författarna har en hermeneutisk kunskapssyn vilket innebär att de inte tror på några absoluta sanningar i den verklighet de studerar, utan de menar att verkligheten är subjektiv och tolkas av de människor som är i den och som studerar den. Därmed har författarna valt en kvalitativ metod, för sin studie, i form av en fallstudie på ett företag som i uppsatsen benämns som Tjänstebolaget. Där har de genomfört intervjuer med frontpersonal såväl som ledande personal för att få en bild av dessa individers uppfattning av verkligheten inom det ämne uppsatsen berör. På så sätt får författarna en förståelse inom sitt forskningsområde och bidrar med ny kunskap som kan prövas och utvecklas av framtida forskning.</p><p>Resultaten visar att de modeller och tillvägagångssätt som tidigare forskning presenterar, om intern kommunikation och internt varumärkesarbete, inte fungerar lika smidigt i verkligheten, som teorierna indikerar. I organisationen finns geografisk spridning, strukturer samt individuella skillnader i motivation och intresse, som hindrar att interna processer fungerar som i teorin. Inom organisationen återfinns dock även omständigheter som underlättar det interna varumärkesbyggandet i form av exempelvis en positiv organisationskultur, personalpolitik, arbetsmiljö samt kommunikativa och engagerade chefer.</p>