Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Årligen skall styrelsen avlägga en rapport gällande hur den interna kontrollen är strukturerad. Intern kontroll främjar effektivitet, minskar risken för tillgångsförluster och hjälper till att försäkra tillförlitligheten av finansiella ställningstaganden samt överensstämmer med lagar och regleringar Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olikheter beträffande hur företagsledning och styrelse i börsnoterade bolag uppfattar begreppet intern kontroll samt vilken vikt de lägger vid de olika komponenterna som ingår i begreppet. Vidare syftar studien till att klargöra vilken av agentteorin respektive sociala institutionella teorin som är den rimligaste förklaringen till fenomenet. Metod: Uppsatsen bygger på två propositioner som vi försöker besvara genom en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer som utförts i fem börsnoterade företag. Inom varje företag har en representant från styrelsen respektive företagsledningen besvarat samma frågor. Vidare använder vi oss av två referensfall där endast företagsledningen finns representerade. Slutsatser: Företagsledning och styrelse har relativt lika uppfattning inom företagen, vilket tyder på att inget problem egentligen existerar på företagsnivå. Dock sträcker sig inte likheten mellan de olika företagen, vilket kan förklaras av att begreppet är väldigt stort och brett. Intern kontroll är således företagsspecifik och problemet verkar ligga hos akademiker och normbildare. I samtliga fall skiljer sig dock företagsledning och styrelse gällande vilken komponent som läggs störst vikt vid. Vidare kan det urskiljas att COSO-modellen indirekt tillämpas i samtliga respondentföretag då de mest frekvent använda orden utgör grundstenar i modellen, dock i olika utsträckning.

The purpose of this study is to construct the professional indicators for accrediting mentor teachers in Taiwan. First, relevant documents from Taiwan, New York State (NY), and Virginia State (VA) were analyzed to construct professional accrediting indicators initially. After four time¡¦s panel discussion, public hearings, the first draft of questionnaire was drawn up. Next, analysis on expert¡¦s validity and pre-test of questionnaire were carried out; thus, eight main aspects with 40 indicators were drawn up to serve as the professional indicators of mentor teachers in Taiwan. Survey research was carried out. Principals, Samples are not only composed of the administrative personnel; teachers whom work in excellent educational-practical institutions which were selected by Ministry of Education, and the interns who finished the educational practicum. The total number is 628 , The research uses descriptive statistics, t-test and one-way ANOVA to analyze the appropriation of these indicators ,so as to understand the sample¡¦ point of view towards the suitability of the indicators. According to the above conclusions, the researcher offers several suggestions to the educational administrative organizations establish certificate system of mentor teacher, the educational-practical institutions should establish evaluation mechanism and strengthen the assistance of administrative personnel., the institutions of teacher education should assess the number of mentor teachers who were capable of practical counseling and provide relevant training courses for mentor teachers. Finally, the researcher offers several suggestions to future studies.

<p>Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker.</p><p>Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.</p>

<p>Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Årligen skall styrelsen avlägga en rapport gällande hur den interna kontrollen är strukturerad. Intern kontroll främjar effektivitet, minskar risken för tillgångsförluster och hjälper till att försäkra tillförlitligheten av finansiella ställningstaganden samt överensstämmer med lagar och regleringar</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olikheter beträffande hur företagsledning och styrelse i börsnoterade bolag uppfattar begreppet intern kontroll samt vilken vikt de lägger vid de olika komponenterna som ingår i begreppet. Vidare syftar studien till att klargöra vilken av agentteorin respektive sociala institutionella teorin som är den rimligaste förklaringen till fenomenet.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på två propositioner som vi försöker besvara genom en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer som utförts i fem börsnoterade företag. Inom varje företag har en representant från styrelsen respektive företagsledningen besvarat samma frågor. Vidare använder vi oss av två referensfall där endast företagsledningen finns representerade.</p><p>Slutsatser: Företagsledning och styrelse har relativt lika uppfattning inom företagen, vilket tyder på att inget problem egentligen existerar på företagsnivå. Dock sträcker sig inte likheten mellan de olika företagen, vilket kan förklaras av att begreppet är väldigt stort och brett. Intern kontroll är således företagsspecifik och problemet verkar ligga hos akademiker och normbildare. I samtliga fall skiljer sig dock företagsledning och styrelse gällande vilken komponent som läggs störst vikt vid. Vidare kan det urskiljas att COSO-modellen indirekt tillämpas i samtliga respondentföretag då de mest frekvent använda orden utgör grundstenar i modellen, dock i olika utsträckning.</p>

Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser. Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag. Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act. Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande. I vår undersökning av positiva och negativa konsekvenser överväger de positiva. Detta trots att kostnaderna för att införa SOX är höga.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal.

Class of 2014 Abstract / Specific Aims: The purpose of this quality improvement project was to compare the completeness of home medication lists generated upon hospital admission between pharmacy student interns and nurses. Methods: This project was a retrospective review of completed home medication lists obtained by pharmacy student interns or nurses in a Southern Arizona community hospital. During August and September 2013, medication lists from the previous day’s admissions were collected and de-identified. Medication lists were included in the evaluation if the patient was admitted directly to the hospital or through the emergency department, stayed for at least 24 hours and had at least one home medication upon admission. The primary outcome was the number of omissions left on home medication lists completed by pharmacy student interns or nurses. An omission was defined as any missing information in the medication list categories of drug name, dose, unit, route or frequency. Main Results: Fifty medication lists that included 519 medications were collected in the pharmacy student intern group and forty-four lists that included 376 medications were collected in the nurse group. Of the total medications, nurses left significantly more omissions in the categories of dose (19% vs. 1.9%), units (20.2% vs. 2.3%), and frequency (11% vs. 0.7%), where the P-value was < 0.05 for each. Lastly, the total number of omissions left by nurses compared to pharmacy student interns was significantly different (201 vs. 35 omissions, P < 0.05). Conclusion: Compared to nurses, these results suggest pharmacy student interns left fewer omissions and created a more complete home medication list for patients being admitted to the hospital.

Intern projektkommunikation är ett högst aktuellt ämne då flertalet företag idag arbetar iprojekt. För denna studie har den digitala interna projektkommunikationen studerats på SVTMalmö. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse kring vilka digitala kanaler somanvänds på SVT Malmö för intern projektkommunikation och hur dessa används. Studien syftaräven till att undersöka de problem som uppstår i användandet av de digitala kanalerna. För attuppnå syftet har resultatet samlats in genom en kvalitativ metod och genom sex styckensemistrukturerade intervjuer. Som stöd till det empiriska materialet har ett ramverk av internkommunikations teori samlats in. Digitala kanaler som SVT Malmö använder i sin internaprojektkommunikation är interna nätverket, email, Skype, chatt telefon och SMS. Problem somupplevs med de digitala kommunikationskanalerna har identifierats och utgörs av en känsla avindividualitet och otydlighet, otillgänglighet, möte på distans samt engagemang och attityd.Diskussion och slutsatser visar på att företaget kan behöva se över sitt sätt att kombinera dedigitala kommunikationskanalerna då det idag uppfattas som otydliga och ostrukturerade. Detstår även klart att en del av de digitala kommunikationskanalerna uppfattas som otillgängligavilket skapar en sämre attityd och ett sämre engagemang hos de anställda. / Internal communication within project teams is a very relevant subject today, since mostorganizations work with a project structure. For this study, the internal digital communicationwithin project groups at SVT Malmö has been analyzed. The purpose of this study is to create adeeper understanding of which digital channels of communication within project teams that areused at SVT Malmö, and why. The study also serves to understand the problems that arise usingthese digital channels. To arrive at a conclusion, a qualitative research method has been used byconducting six semi-structured interviews. Frameworks for internal communications havefurther been used to support the empirical evidence. The digital channels SVT Malmö use forinternal communication within project teams are: intranets, e-mail, Skype, mobile chat forumsand text messaging. The issues experienced with these digital channels of communication areidentified to be feelings of individualism and vagueness, inaccessibility, distance and (lack of)commitment. Discussions and conclusions point to the need for the company to look over theuse of digital communication channels, since they today are seen as unclear and unstructured. Itis also clear that some of the digital communication channels are seen as inaccessible, whichcreates a worse attitude and commitment among the employees.

Sustainable Built Environments Senior Capstone Project / School gardens are booming in Arizona as their opportunities for educational development continue to grow. One common problem, however, is that most schools with a school garden lack a proper managerial system that would help their garden be used to its full potential. The work compiled in this capstone project defines a managerial structure and provides a site-specific example of an intern manual that is intended to be used as in introductory guide with all the necessary resources to get an intern started.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.