No description available.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Intern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.</p><p>Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.</p><p>För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer. Vi utgick ifrån en kvalitativ metod då vi ville rikta in oss på att få en djupare förståelse för ämnet och inte sökte att få några generella svar på vår undersökning.</p><p>Efter genomförd studie, konstaterar vi att intern kontroll är av stor betydelse för både företag och revisorer. Enligt de revisorer vi intervjuade innebär god intern kontroll hos kunden, en betydligt effektivare revision än om den interna kontrollen skulle visa sig vara bristfällig eller avsaknad. God intern kontroll innebär enligt revisorerna, förenklat revisionsarbete och därmed ett lägre revisionsarvode för kunden. I mindre bolag är den interna kontrollen dock så gott som obefintlig då intern kontroll bygger på kontroll i flera led.</p><p>Vår studie visade även att en viktig aspekt i sammanhanget är den internationella utvecklingen som under de senaste åren har medfört att intern kontroll kommit i blickpunkten tillföljd av de bolagsskandaler som inträffade i USA. Även i Sverige har det skett förändringar i och med ersättningen av revisionsprocessen (RP) med revisionsstandard i Sverige (RS), som är en anpassning till europeiska revisionsstandarder (ISA) med syfte att uppnå gemensamma riktlinjer inom revisionsområdet. Införandet av svensk kod för bolagsstyrning kommer också att påverka den interna kontrollens utveckling även om den i dagsläget saknar tydliga riktlinjer för revision. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att intern kontroll i Sverige är ett område under utveckling och med största sannolikhet kommer svenska revisionsdirektiv att harmoniseras mer med de internationella inom en snar framtid. Dock är det svårt att spekulera i framtidens påverkan på området, då det fortfarande råder delade meningar om hur betydelsen av intern kontroll skall värderas och bedömas.</p>

<p>Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.<strong></strong></p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.</p><p>För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys. För att kunna komma fram till vilken påverkan man som projektledar har på sin projektgrupp när det kommer att handla de olika interaktionerna som sker, valde vi att intervjua sex olika projektledare som alla har olika bakgrund gällande utbildning, ålder och arbetslivserfarenhet. Det gjorde vi för att kunna få en så bra bredd som möjligt.</p><p>Vårt huvudsyfte lyder:</p><p><em>Syftet med denna uppsats är att påvisa vikten av en fungerande kommunikation inom projekt och projektledning men även att visa hur kommunikationen praktiskt kan se ut i projekt. </em></p><p>Vad som har framkommit under studien är att det finns både skillnader och likheter på hur man som projektledare väljer att arbeta med den interna kommunikationen. Att en projektledares huvuduppgift är ofta densamma men därefter väljer varje enskild projektledare hur han/hon vill kommunicera med projektgruppen. Att man lägger en personlig touch på sitt sätt att föra den interna kommunikationen på är något som alla projektledare är väl överens om, speciellt i de situationer som kommer att handla om de lite ”mjukare” interaktionerna som uppstå inom projektgruppen.</p>

<p>Enligt olika undersökningar är attityden till telefonförsäljare bland allmänheten negativ och motivationen hos telefonförsäljare är ofta låg. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur telefonförsäljare på ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi använder i vår uppsats, bygger på vad Grönroos benämner som de fyra väsentliga områdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa är "Ledningsmetoder, personalpolitik, utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsäljare på ett callcenter i Uppsala. Resultaten från undersökningen visar att ledningen på kontoret motiverar telefonförsäljarna på ett flertal olika sätt, där belöningarna är utformade för att främja försäljningen. Den slutsats vi kan dra från studien, är att telefonförsäljarna motiveras och belönas för att sälja och att andra kvalitetsmått kommer i skymundan av dessa. För tillfället så krävs det av ledningen att ett aktivt ledarskap utövas. Förutsättningar finns för att genomföra nödvändiga förändringar, då feedback från både telefonförsäljarna och kontorschefen tas emot och följs upp kontinuerligt.</p>

<p>Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga avregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta. För att analysera vårt resultat har vi använt Ahrenfelts modell ”Mänsklig informationsbehandling”, som bygger på kognitiv psykologi samt emotiv psykologi. Resultat visar att dessa två parametrar påverkar individens attityder, som i detta fall är inför den förväntade organisationsförändringen.</p>

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bäst under lågkonjunktur och andra ekonomiskt svåra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och känslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera på den hårda internationellt konkurrensutsatta marknaden.

I alla sorters affärer är det viktigt att skapa ett mervärde till kunden och detta kan uppnås på flera olika sätt. Lean är en filosofi vars mål är att förbättra företagets prestationer genom flera olika verktyg. Vår uppdelning av lean har skett i tre begrepp; 5S, Just – In- Time och Total – Quality – Management. I kort handlar dessa begrepp om att minimera slöseri, förkorta ledtider och ett förbättrat kvalitetsarbete.Varumärket är ett annat sätt att skapa mervärde till kunden. Ett starkt varumärke ska helst ses som en långsiktig strategi och utdelningen kan komma först efter några år. Utvecklingen av ett starkt varumärke sker internt och den interna varumärkesutvecklingens syfte är att bygga upp, vårda och utveckla ett starkt varumärke.Båda dessa begrepp, lean och intern varumärkesutveckling, talar om att skapa mervärde till kunden. Vi anser att forskning kan vara berättigad om hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen då vi inte har hittat någon tidigare sådan gjord forskning. Det är enligt oss ett gap som behöver fyllas, speciellt när vi forskar kring ämnet lean på servicemarknaden, där det finns mindre gjord forskning än på produktionsmarknaden.Problemformuleringen blir därför: Hur kan lean påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag?Metoden vi använt oss av i denna uppsats är av kvalitativt slag och vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra chefer på mediebyrån Carat i Auckland, Nya Zeeland. Varför vi valde att göra en fallstudie var på grund av att vårt forskningsområde inte var så utforskat, och vi tyckte det var bättre att testa vår modell på ett företag först för att se hur lean påverkar den interna varumärkesutvecklingen. Vi ställde frågor om lean och intern varumärkesutveckling var för sig och analyserade sedan svaren vi fick in.Slutsatsen av vår uppsats är att lean kan påverka den interna varumärkesutvecklingen i serviceföretag på åtta olika sätt. Dessa kan ni läsa mer om under slutsatser i denna uppsats, samt se vår modell som beskriver kopplingarna mellan fenomenen.

Sammanfattning I denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen. För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys. För att kunna komma fram till vilken påverkan man som projektledar har på sin projektgrupp när det kommer att handla de olika interaktionerna som sker, valde vi att intervjua sex olika projektledare som alla har olika bakgrund gällande utbildning, ålder och arbetslivserfarenhet. Det gjorde vi för att kunna få en så bra bredd som möjligt. Vårt huvudsyfte lyder: Syftet med denna uppsats är att påvisa vikten av en fungerande kommunikation inom projekt och projektledning men även att visa hur kommunikationen praktiskt kan se ut i projekt. Vad som har framkommit under studien är att det finns både skillnader och likheter på hur man som projektledare väljer att arbeta med den interna kommunikationen. Att en projektledares huvuduppgift är ofta densamma men därefter väljer varje enskild projektledare hur han/hon vill kommunicera med projektgruppen. Att man lägger en personlig touch på sitt sätt att föra den interna kommunikationen på är något som alla projektledare är väl överens om, speciellt i de situationer som kommer att handla om de lite ”mjukare” interaktionerna som uppstå inom projektgruppen.