<p>Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.</p>

<p>Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation. De misstänker att det finns omständigheter inom organisationen som både hindrar och stödjer det avsedda varumärkesbyggandet. Därför har författarna sökt svar på följande problem:</p><p>Hur hindrar och stödjer en organisation det interna varumärkesbyggandet?</p><p>Författarna har en hermeneutisk kunskapssyn vilket innebär att de inte tror på några absoluta sanningar i den verklighet de studerar, utan de menar att verkligheten är subjektiv och tolkas av de människor som är i den och som studerar den. Därmed har författarna valt en kvalitativ metod, för sin studie, i form av en fallstudie på ett företag som i uppsatsen benämns som Tjänstebolaget. Där har de genomfört intervjuer med frontpersonal såväl som ledande personal för att få en bild av dessa individers uppfattning av verkligheten inom det ämne uppsatsen berör. På så sätt får författarna en förståelse inom sitt forskningsområde och bidrar med ny kunskap som kan prövas och utvecklas av framtida forskning.</p><p>Resultaten visar att de modeller och tillvägagångssätt som tidigare forskning presenterar, om intern kommunikation och internt varumärkesarbete, inte fungerar lika smidigt i verkligheten, som teorierna indikerar. I organisationen finns geografisk spridning, strukturer samt individuella skillnader i motivation och intresse, som hindrar att interna processer fungerar som i teorin. Inom organisationen återfinns dock även omständigheter som underlättar det interna varumärkesbyggandet i form av exempelvis en positiv organisationskultur, personalpolitik, arbetsmiljö samt kommunikativa och engagerade chefer.</p>

<p>De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision. Vad beror det på att företag trots detta väljer att lägga ner resurser på att skapa visioner?</p><p>I denna uppsats har 22 anställda vid tre olika företag - NCC, Setra AB och Manpower - intervjuats. Utgångspunkten har varit att studera de anställdas medvetenhetsnivå av visionen på företaget som de arbetar på. Tanken var att undersöka om visionen är så effektiv för organisationen som företagen anser att de är och om den kan ersättas med någon annan typ av motiveringsfras som de anställda lättare kan förstå samt arbeta efter.</p><p>Studien visar att 73 % av respondenterna känner inte till visionen så pass väl att de kan berätta om den. De företagen som har värderingar som en del av visionen har lyckats bättre med att implementera dessa värderingar bland de anställda än visionen.</p>

<p>Uppsatsen är en studie över hur ett fiktivt finansbolag hanterar sina reklamationer och klagomål. Bolaget tillhör en svensk bankkoncern där finansbolaget kompletterar bankkoncernens service – och tjänsteutbud med finansprodukter. Bolaget inriktar sig på både företags – och privatkunder. Vi kommer att referera till bolaget som Finansbolaget.</p><p>Studiens syfte är att undersöka om det förkommer några brister i deras nuvarande hantering av reklamationer och klagomål samt att vi vill komma med förslag till eventuella förändringar. För att få tag på relevant fakta genomför vi 11 kvalitativa intervjuer med både chefer och övriga medarbetare inom bolaget samt en intervju med en av bankkoncernens ortsbestämda kontorschef. Vi vill även poängtera att Finansbolaget gör skillnad mellan reklamationer och klagomål. Ett klagomål blir det först då ledningen är engagerad i lösningen av reklamationen.</p><p>Tidigare forskning visar på att det finns många fördelar med att ha en "bra" reklamations – och klagomålshantering. De företag som väljer att se på reklamationer och klagomål som en möjlighet vinner på det genom att de kan använda kunders missnöje till att gör förbättringar av verksamhet och bli konkurrenskraftigare.</p><p>Resultatet av studien är att Finansbolaget måste satsa mer på att vårda relationen med sina befintliga kunder eftersom bolaget befinner sig på en mogen marknad. Det räcker inte med att lösa problemet för stunden utan det är nödvändigt för bolaget att reflektera över orsakerna till varför problemet uppstod och vad de ska göra för att motverka att samma fel uppstår igen. För att Finansbolaget ska upprätthålla en god relation med kunderna krävs det att bolaget har en kundinriktad reklamationspolicy och använder sig av en effektiv och fungerande reklamations – och klagomålshantering. Förutsättningar för att detta ska uppnås är att alla anställda inom bolaget inser värdet av en reklamation respektive ett klagomål och följer de angivna rutinerna. Därför gäller det för Finansbolaget att kommunicera ut budskapet på ett sådant sätt att de anställda får en gemensam förståelse och strävar efter samma mål när det gäller hanteringen av reklamationer och klagomål.</p><p> </p> / <p>The essay is a study over how a fictitous finance corporation handles it’s complaints. The finance corporation belongs to a Swedish bank group and the corporation increases the bank group´s service ranges with its finance products. The corporation concentrates on both companies' - and private customers. We will report the company as the Finance corporation.</p><p>The main purpose with this study is to examine if the corporation has some deficiencies in their current handling of these dossiers. We also have the ambition to come up with proposals to possible changes. In order to get relevant facts we implant 11 qualitative interviews with both managers and other employees within the corporation and we will also do one interview with one of the bank group´s local office manager.</p><p>Earlier research has shown that there are many distributes with having a" good" complaint handling system. The companies that choose to see on its complaints ass a possibility win on it through that they can use customers' dissatisfaction to improvements and to become more competitive.</p><p>The results of the study shows that when the Finance corporation is located on a mature market it must invest more on tending the relationship with their existing customers. It is not enough for the corporation to loose the problem for the moment. The corporation needs to reflect over the reasons why the problem arose and how it can prevent that the same errors arise again. In order to establish a good relationship with the customers it is required that the corporation has a custom aimed complaint policy and uses an effective and operational complaint handling system. In order to achieve the conditions above is it necessary that all the employees’ within the corporation realizes the value of a complaint and follows the stated procedures. Therefore, it applies that the corporation communicates the message on such a way that everyone in the corporation achieve a common understanding and strives after the same objective.</p>

Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt? Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap. Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang. Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform. Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer. Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor. Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas. Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med. Jag har arbetat utifrån följande problemområden: Tillförlitlighet – Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen? Förväntningar – Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning? Delaktighet – Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga? Dialog – Varför får dialogen under processen dåligt betyg? Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod. Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser: • Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna • Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt. • Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen. • Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess. • Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig. • Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog. / During year 2006 The National Service Administration made a big change in order to save 100 million Swedish crowns. The result was that 131 employees were under notice and two regional offices were shut down. The purpose of this essay is to study the reason behind negative opinions about the internal communication during the change in 2006 and to propose solutions so the internal communication may be developed. Communication during a change is a large subject so I chose to focus on four subjects that were earlier discovered as problematic areas during the change process. I have been working with these four subjects: Reliability – Has the reliability towards the process and information been affected by communication problems? Expectations – Have the employees achieved expectations to be involved in the preparations for the change through an education? Involvement – Why does the involvement get such a low grade and how have the employees been involved? Dialogue – Why does the dialogue during the process get a low grade? Private interviews with employees at The National Service Administration Departments remaining offices have been used as method. Among other things I found out that: • The change has been driven from the top administration without involving the employees. • Involvement has been bad for the employees even before the change started. • Low accessibility by responsible persons has made the dialogue unsatisfactory • The change’s purpose is not well established in the organisation because of bad dialogue. • There has been monologue instead of dialogue, which has led to low reliability. • An education has given the employees expectations to be involved during a change.

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation. De misstänker att det finns omständigheter inom organisationen som både hindrar och stödjer det avsedda varumärkesbyggandet. Därför har författarna sökt svar på följande problem: Hur hindrar och stödjer en organisation det interna varumärkesbyggandet? Författarna har en hermeneutisk kunskapssyn vilket innebär att de inte tror på några absoluta sanningar i den verklighet de studerar, utan de menar att verkligheten är subjektiv och tolkas av de människor som är i den och som studerar den. Därmed har författarna valt en kvalitativ metod, för sin studie, i form av en fallstudie på ett företag som i uppsatsen benämns som Tjänstebolaget. Där har de genomfört intervjuer med frontpersonal såväl som ledande personal för att få en bild av dessa individers uppfattning av verkligheten inom det ämne uppsatsen berör. På så sätt får författarna en förståelse inom sitt forskningsområde och bidrar med ny kunskap som kan prövas och utvecklas av framtida forskning. Resultaten visar att de modeller och tillvägagångssätt som tidigare forskning presenterar, om intern kommunikation och internt varumärkesarbete, inte fungerar lika smidigt i verkligheten, som teorierna indikerar. I organisationen finns geografisk spridning, strukturer samt individuella skillnader i motivation och intresse, som hindrar att interna processer fungerar som i teorin. Inom organisationen återfinns dock även omständigheter som underlättar det interna varumärkesbyggandet i form av exempelvis en positiv organisationskultur, personalpolitik, arbetsmiljö samt kommunikativa och engagerade chefer.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision. Vad beror det på att företag trots detta väljer att lägga ner resurser på att skapa visioner? I denna uppsats har 22 anställda vid tre olika företag - NCC, Setra AB och Manpower - intervjuats. Utgångspunkten har varit att studera de anställdas medvetenhetsnivå av visionen på företaget som de arbetar på. Tanken var att undersöka om visionen är så effektiv för organisationen som företagen anser att de är och om den kan ersättas med någon annan typ av motiveringsfras som de anställda lättare kan förstå samt arbeta efter. Studien visar att 73 % av respondenterna känner inte till visionen så pass väl att de kan berätta om den. De företagen som har värderingar som en del av visionen har lyckats bättre med att implementera dessa värderingar bland de anställda än visionen.

Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen. Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem. Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.