No description available.

Intern kommunikation är den kommunikation som sker inom en organisation (Verčič et al., 2012 s.225). Idag kan man använda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, främst för interna möten men även externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, så som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att välja att använda sig av virtuella mötesformer är att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bättre ekonomi och fler harmoniska medarbetare. Dessutom kan mötesformen minska den miljöpåverkan som resor ger (Trafikverket, 2010 s.4).Författaren har valt att använda sig av en kommunikationsströmsteori av Katz & Kahn och en teori om kommunikationsprocessen av Kotler. De båda teorierna används för att visa på vad intern kommunikation är och hur kommunikation sker internt i ett företag. Författaren har även förklarat olika typer av mediekanaler som används för att sprida kommunikationen.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad medarbetarna på Skatteverket tyckte om deras interna kommunikation. Detta skedde på Skattekontoret i Södertälje samt Företagsskattekontor i Stockholm i form av intervjuer.Undersökningen visar att medarbetarna tycker olika om Skatteverkets interna kommunikationsstrategi. En del tycker att kommunikationsstrategin är klar, tydlig, enkel att förstå och det enda sättet som kommunikationen måste ske på i en stor myndighet. Andra tycker att den är krånglig, har alldeles för många steg och det är stegen som gör modellen till en seg process. Den största orofaktorn som medarbetarna kände när det gäller Skatteverkets interna kommunikation är att budskapet som kommuniceras ut och återkopplingen som kommuniceras tillbaka har en tendens att förändras, glömmas bort eller förvrängas under processens gång. Skatteverket bör därför välja att fokusera på att använda sig av flera olika sorters mediekanaler. De bör även satsa på att använda mediekanaler som erbjuder möjlighet för medarbetarna att ge snabb återkoppling.Undersökningen visar även att medarbetarna på Skatteverket tycker att båda mötesformerna är bra, men att de föredrar fysiska möten framför de virtuella mötena. Detta främst för att de virtuella mötesformerna ännu inte känns tillräckligt stabila och enkla att jobba med. Detta tror författaren kan ha med generationsfrågan att göra då respondenterna inte är uppväxta med denna kommunikationsform och det är därför den inte känns naturlig att arbeta med. Undersökningen har även tagit fram vilka faktorer medarbetarna tror har bidragit till att virtuella mötesformer har ökat. Dessa faktorer har varit införandet av en policy, att fler har tillgång till programmen, att tekniken har utvecklats, att kontoren vill skapa nätverk och samverkan mellan olika kontor eller verksamhetsområden, att ledningen stödjer mötesformen och att användningsområdet för programmen har ökat. För att användandet av virtuella möten ska öka måste beslutet om detta vara enhetligt och genomsyra hela organisationen, något som Skatteverket har lyckats med enligt vad medarbetarna påstår i de intervjuer som gjorts.

CSR är en förkortning för Corporate Social responsibility och innebär kortfattat att företag eftersträvar ansvarstagande genom att arbeta med sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det finns relativt lite forskning kring den interna kommunikationen av CSR-relaterad information i jämförelse med den externa kommunikationen. Samtidigt är den interna kommunikationen av CSR-relaterad information betydelsefull för att den interaktiva kommunikationen, mellan de anställda och konsument ska vara välfungerande. Slutkonsumenter skapar sedan en huvudsaklig uppfattning om ett företag baserat på den utvärdering de gör av företagets totala verksamhet. Företag som arbetar med att kommunicera CSR-relaterad information på ett samordnat sätt genom samtliga kommunikationskanaler kan därmed skapa kundrelaterade konkurrensfördelar på marknaden. Denna studie kan anses bidra till forskningen kring den interna kommunikationen, då dess syfte är att undersöka hur den interna kommunikationen av CSR-relaterad information fungerar på Kronans Droghandel genom att studera såväl empiri som teori. Studien mynnar ut i rekommendationer till Kronans Droghandel gällande deras framtida arbete med den interna kommunikationen av CSR-relaterad information.

Today’s society has become more and more digitalized and we have access to more information than ever before. This has had a major impact on organizations and their work processes. For example have intranets become a common technical groupware to communicate and get relevant information from inside the organization. A common problem related to this is an over-reliance on the technology, where there's not taking into account that some informal and communicative means are difficult to occur through digital resources. The aim of this study is to examine the use of an intranet in a municipality, which consists of many different employees with various work situations. The focus in the study is to investigate how the members use the intranet and their view of the information access. The aim is also to study if there are any differences in the opinions between the employees and the managers. The empirical material is collected through a quantitative method, more particularly web surveys. Theories that are central to the study are organizational communication, sense-making in organizations, push- and pull theory, hegemony, and also prior research about intranet. The outcomes of the study indicate that the intranet is used frequently - primarily to receive news and other information. But at the same time most users finds it difficult to search and find the information they need on the platform. The results shows that the intranet has to be tailored to take greater account of different group’s needs and interest, both in terms of their media habits and in terms of professional information needs.

Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates? Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates. Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory. Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda. Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite. Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially for our respondents. Their answers are presented in the following headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory. Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains. Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.

Title: Social media as a communication tool - A case study on social media influence corporate culture Level: Final assignment for Bachelor degree in Business and Economics Author: Jessika Klintsbacka & Oskar Berge Supervisor: Pär Vilhelmsson, Ernst Hollander & Maria Fregidou-Malama Date: 2014-06-13 Purpose of Study: The aim of this study is to inquire into Swedish companies internal communication, their approach to social media as an internal communications tool, and if it affects the corporate culture. Method: The study is a multiple case study with a qualitative research design. The study's interview questions were designed by a operationalization of based on theory in the areas of internal communication, corporate culture and social media. The interviews took place in April 2014. The interviews were recorded and then analyzed to bring out the similarities and differences between the companies. Results & Conclusion: The study shows that Swedish companies corporate cultures have connections with internal communication, and implementation of social media as a communications tool. The study found that connections to companies with a comprehensive one-way positive consider social media as alternative communication tool to strengthen the unity and community within the company. Suggestion for further research: One of the study's three companies is owner-led and this company showed a high level of corporate culture. Further research should examine whether there is a relationship between corporate culture and internal communication on the ownermanaged business. The study also finds that further researched can study the extent to which  an implementation of social media had an impact on the company's internal communication and corporate culture, before and after the implementation. Contribution of the thesis: The study's contribution is to show the context of social media as an internal communications tool and if it has a connection with the culture that is identified in the company. This is to show the possibilities that social media has internally to increase cohesion and information dissemination. Also, to show the benefits that a company can get by implementing social media as an internal tool and not just in an external purpose. Key Words: Internal communication, organizational culture & Social media

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering? Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten. Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt. Respondenterna tror sig ha en positiv uppfattning till användandet av whistleblowing. Trots detta visar resultatet att respondenterna är negativt inställda till whistleblowing och användandet och användandet av begreppet som en metod för internrapportering. / Research questions:  What opinion do the bank employees have about the concept of whistleblowing and the use of it as an internal reporting method? How do the bank employees think their work environment will be affected by the use of whistleblowing as internal reporting method? Purpose: The purpose of this paper is to develop the understanding about the employees’ opinion of the concept of whistleblowing and the use of whistleblowing as a system for internal reporting in the existing organization and work activity. Method: The study was made with an abductive method with a qualitative research design to collect data; semi-structural interviews were held with seven employees from three different banks. The result from the interviews was analyzed with a thematic analysis method. Conclusion: The study shows that the most of the respondents knows about that their organization do have systems for internal reporting but do not know how to use them if it gets necessary. They do not either know about the Finance inspections new rules about internal reporting. The opinion they say they have about the possibility of reporting internal is positive but if it is possible to avoid reporting they would rather choose that option. By the answers of the employees they say they do have a positive look at the use of internal reporting. Despite this the results of this study shows that the respondents have a negative attitude towards whistleblowing and the use of it as a method for internal reporting.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de används i organisationerna, för att skapa en förståelse för vilken betydelse digitala verktyg har för organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi också öka förståelsen för hur implementeringen av dessa digitala verktyg för intern kommunikation i organisationer påverkar förutsättningarna för hur ledarskap kan bedrivas. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, där intervjuer med sex respondenter från sex olika organisationer ligger som grund för det empiriska materialet. Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer är av stor betydelse för den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen består av flera olika komponenter, och de viktigaste är E-mail, intranät och Lync och organisationerna bedriver största delen av sin kommunikation med hjälp av den virtuella strukturen. Ledare har goda förutsättningar att använda de olika verktygen för att kommunicera och den virtuella strukturen ger framförallt förutsättningar som möjliggör ett kommunikativt och transformativt ledarskap. Det är viktigt att man planerar strategiskt för och integrerar den virtuella strukturen, precis som man planerar för den interna kommunikationen på ett strategiskt plan. Vi konstaterar att en organisations interna kommunikation påverkas positivt av en väl implementerad virtuell struktur. / The purpose of this study is to identify the virtual structures in organisations, and how they are being applied in order to create an understanding of the level of importance these digital tools have for the organizations internal communication. We also want to increase the understanding concerning how this implementation of digital tools affects the conditions for how leadership can be conducted. This essay is a qualitative study, where six different interviews, with six different organisations, lay the foundation for our material. The result showed that the virtual structure is of great importance for the internal communication. The virtual structure consists of many different components, where the most important ones are e-mail, intranet and Lync and the organisations internal communication is mostly build by this virtual structure. The leaders of the organisations have good conditions for using these different tools for communication, and the virtual structure provides them with tools for developing a communicative and transformal leadership. It is important to strategically plan and integrate the virtual structure, just like you plan for the internal communication on a strategic level. We state that an organisations internal communication is positivily affected by implementing a virtual structure.

Sammanfattning Kommunikation spelar en stor roll i dagens organisationer och det finns en mängd olika kanaler att välja mellan för att förmedla olika budskap. Syftet med denna studie har varit att få kunskaper om den formella interna kommunikationen och hur den upplevs fungerar ur ett chefsperspektiv. Inledningsvis undersöktes vilka kommunikationskanaler bolaget använder sig av i sin interna kommunikation. Vidare har fokus legat på hur chefer upplever att den formella interna kommunikationen fungerar ur två olika perspektiv, dels utifrån deras egen arbetssituation och dels ur ett organisatoriskt perspektiv. Avslutningsvis har chefernas upplevelse av utmaningar i den interna kommunikationen hos bolaget undersökts. Undersökningen är baserad på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med chefer i ett livsmedelsproducerande bolag. Resultatet av intervjuerna samt forskning och teorier på området har legat till grund för analys och slutsatser för studien. Resultatet visar att bolaget främst använder sig av elektroniska kommunikationskanaler samt möten i sin formella interna kommunikation. Chefernas upplevelse är att de får tillräckligt med information för att kunna utföra sitt dagliga arbete, men de önskar mer information om långsiktiga mål och strategier. Chefernas upplevelse är att kommunikationen inom organisationen brister och de anställda känner sig under-informerade, detta har skapat en viss osäkerhet inför framtiden. De största utmaningarna bolaget står inför är att skapa en kommunikationsstruktur och enhetlighet i kommunikationsarbetet.

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen