Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren. Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på. Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden. Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar? De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson. Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.

Syfte:                                                                          Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisation, intern kontroll och eventuella bolagsstyrningsrapporter förändrats i de tre undersökta bolagen i och med införandet av den reviderade koden den 1 juli 2008. Vidare är vårt syfte att undersöka om revisorernas arbete påverkats i och med införandet av den reviderade koden och hur Kollegiet upplever att implementering av densamma fungerat. Metod:                                                      Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade bolagens årsredovisningar samt intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har gjorts med representanter för tre revisionsbyråer, tre börsnoterade bolag som följer koden sedan 1 juli 2008 samt Per Lekvall representant för Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Slutsats:                                                    Författarna har kommit fram till att implementeringen av den reviderade koden inte har blivit så omfattande och krävt några större förändringar som många av de mindre/medelstora bolagen kanske oroat sig för. Anledningen till detta är att bolagen redan följer många delar av koden sedan tidigare samt att koden inte innehåller några revolutionerande förändringar för bolagen. / Purpose:                                                    The purpose with this thesis is to study how the organization, intern control and possible corporate governance reports changed in three companies since they started to follow the modified code 1 july 2008. Further is the purpose to study if the work of the audits has been affected since the adoption of the modified code and how the Swedish Corporate Governance Board has experienced the implementation of the Swedish code of corporate governance. Method:                                                    The Research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports reports taken from the reviewed companies annual reports and from semi-structured interviews. The interviews has been done with representatives from three audit bureaus, three companies noted on the Swedish stock exchanged, who has followed the code since 1 july 2008 and Per Lekvall from the Swedish Corporate Governance Board. Conclusion:                                              The Authors has realised that the implementation of the modified code has not brought any big changes as many of the small/ medium-sized companies maybe worrying about. The reason is that many of these companies are already following a large part of the code and that the code does not contain any revolutionary changes.

Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen växte fram ett behov av att fastställa vad intern kontroll innebär. Internal Control – Integrated Framework, lanserat år 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, är det internationellt mest erkända ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att säkerställa en förbättrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvärlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av år 2004 och hade som syfte att ytterligare förbättra styrningen för svenska företag. Intern kontroll innebär en ökad möjlighet för företagen att nå sina uppsatta mål genom att effektivisera verksamheten, undvika onödiga kostnader samt genom ett ökat informationsflöde öka förtroendet från intressenter. Idag har många företag bristande kunskap om vad intern kontroll innebär eftersom det är ett vitt begrepp som har olika innebörd för olika organisationer. När det finns en otillräcklig kunskap om intern kontroll kan den interna styrningen och kontrollen upplevas som en aktivitet som ökar kostnaderna och skapar hindrande byråkrati. Uppsatsen syftar till att förklara hur den interna kontrollen bör utformas för att nå uppsatta mål samt att undersöka och analysera hur företagsledningen och den externa revisorn ser på intern kontroll och hur deras uppfattningar stämmer överens. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes intervjuer med tre större företag och en revisionsbyrå. Den teoretiska referensramen som uppsatsen bygger på är tidigare forskning inom agentteori, vetenskapliga artiklar samt rekommendationer och ramverk. De slutsatser som genereras visar att företaget inte påverkas nämnvärt av Svensk kod för bolagsstyrning vilket troligtvis beror på att stora företag redan innan dess introduktion hade en god intern kontroll. Undersökningen visar också att ramverket Internal Control – Integrated Framework fyller sitt syfte genom att ge företagen bra förutsättningar för en väl fungerande och strukturerad intern kontroll. Utifrån teori och empiri konstateras det att bilden avseende den interna kontrollens utformning inte helt stämmer överens mellan den externa revisorn och företagsledningen. Det finns situationer där informationsflödet är otillräckligt. De flesta problemen bottnar i en bristande kommunikation och information både externt och internt. / During the 1980s and 1990s the development of information technology and auditing established a need to explain the meaning of internal control. In year 1992 the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission introduced Internal Control – Integrated Framework, internationally the most recognized framework for design of internal control. After corporate scandals involving accounting fraud its major purpose was to help organizations improve their governing. At the end of year 2004 the Swedish Code of Corporate Governance was introduced and its major objective was to additionally improve the governing of Swedish companies. Internal control is designed to enhance companies’ possibility to accomplish goals by making the company more efficient, avoiding unnecessary expenses and by an increased torrent of information also improve the trust from prospective customers’. Today many companies have a lack of knowledge when it comes to the true meaning of internal control. This is a result of the concept being vaguely defined and thus practiced differently by organizations. When there is insufficient knowledge the internal management and control can be seen upon as an activity that increases costs and creates a restraining bureaucracy. The aim of this paper is to explain how internal control ought to be designed to achieve specific goals. The aim is also to create a deeper understanding of how the company management and the external auditor define internal control and how their views differ. To achieve the overall purpose of this paper interviews were performed at three larger companies and at an accounting firm. The theoretical frame of reference includes previous research in agency theory, scientific articles, recommendations and frameworks. The conclusions generated shows that the companies have not experienced any significant difference when it comes to the Swedish Code of Corporate Governance. This can be due to the fact that large companies had a functioning internal control before its introduction. The interviews also shows that Internal Control – Integrated Framework is fulfilling its purpose by providing companies with a good environment for a well functioning and structured internal control. On the basis of theory and empirics it is established that the view on the design of the internal control do not completely concur between the company management and the external auditor. There are situations in which the torrent of information is insufficient. The majority of the problems are caused by a lack of communication and information, both externally and internally.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer. En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen. För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod. Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.

Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå. Är företag villiga att tillämpa något som är frivilligt? Hur ställer sig medelstora företag som inte är noterade på börsen till implementeringen av bolagskoden? Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken inställning medelstora företag i Sverige har till implementeringen av Koden samt undersöka vilka effekter som företagen tror att Koden ger. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsansats med inslag av sex intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till medelstora företag i Sverige med 17-500 anställda och som inte är noterade på svenska börsen. Undersökningen har visat att deltagande företag anser att det finns ett behov av reglering av bolagsstyrning i Sverige. Företagen tror att ökad rapportering påverkar förtroendet för bolagsstyrningen positivt. Efterlevnaden av Koden bör, enligt intervjuobjekten, dokumenteras som ett bevis på efterlevnad. Deltagande företag var svagt insatta i kodens olika delar men ansåg att medelstora företag bör tillämpa delar av Koden. Vi tror på ökad informationsgivning från både Kodgruppens sida samt stöd och kunskap från revisorernas håll. / After a series of observed accounts scandals in the world examinations have accelerated about whether a code for the business world shall be legislated or not. Trust Commission have set up a Swedish code for corporate governance that corporate on the A and O-list either shall comply or explain the divergence. The purpose is to build up the stock markets and the business world’s trust for the noted companies in Sweden. The goal is that all companies in the Swedish stock exchange shall implement the rule agency in time. The chief of Stockholm stock exchange Jukka Ruuska is hoping that many of the companies that are not required to follow the code will do that of free will. Are companies willing to apply something, which is voluntary? What attitude do middle -bracket companies have, which are not noted on the stock exchange to the realization of the code? The purpose with this composition is to find out what attitude middle -bracket companies in Sweden have to the realization of the code and to investigate which effects the companies believe the new code will bring. The study is based on a qualitative research approach with element of six interviews. We have chosen to demarcate us to middle -bracket companies in Sweden, which have 17-500 employees and are not noted on the Swedish stock exchange. It has been shown in the study that participating companies consider that there is a need of corporate governance in Sweden. The companies believe that increased accounting affect the faith for the corporate governance positive. Observance of the code should, according to the interviewees, be documented as a proof on observance. Participating companies were vaguely initiated in the different parts of the code, but are of the opinion that middle-bracket companies should apply parts of the code. We believe that more information should be given from both Kodgruppen’s side and also support and knowledge from auditor’s range.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet. Posten är den organisation vars tillvägagångssätt studerats och som möjliggjort till en djupare förståelse och ett konkret exempel ur praktiken. Resultat: Studiens resultat pekar på att det inte finns någon ultimat metod för att kartlägga och verifiera den interna kontrollen. Det vanligaste tillvägagångssättet visade sig vara att bolag använder självutvärdering, därutöver återfanns egenrapportering, analysbaserad metod och COSO-ramverket. Utöver de konkreta metoderna har studien resulterat i att det krävs ytterligare ställningstaganden såsom syftesdefiniering, om konsulthjälp ska nyttjas och om internrevisionsavdelning ska utföra utvärderingen. Det har visats sig att alla metoder kan vara effektiva, dock måste hänsyn tas till bolags förutsättningar och processen bör ses ur ett vidare perspektiv. Vidare utgjorde verifiering en av de viktigaste faktorerna i utvärderingsprocessen. / Background: During the last decennium there have been several scandals due to weak internal control. As a reaction to these scandals, several codes and sets of regulations have emerged within the area of corporate governance and the “Swedish code for corporate governance” is one of them. This code regulates the internal control concerning the financial reports and thus obliges the management to continuously govern and evaluate the internal control so that it holds good quality and to annually report how the internal control is organized. Due to the scarce information that the code provides and the lack of guidelines on the practical work we found it of importance to find out how companies could do in order to describe and evaluate the internal control so that the requirements of the code are fulfilled. Purpose: The purpose of this thesis is to make a description and an analysis of Swedish companies choice of method and verification of internal control regarding the financial reports in accordance to the “Swedish code for corporate governance”. Implementation: The empirical data for this thesis has been collected by a survey, by several interviews and through the study of an organization. The survey included all companies that are required to conform to the code today and the interviews where made with representatives from four major audit firms, Kollegiet and Ekonomistyrningsverket. The study of the procedure of the company Posten has led to a greater understanding and a practical example. Result: The result of the study implies that there is no ultimate method to map out and verify the internal control. The most common way to do this is self evaluation, in addition to that there is self reporting, analysis based method and COSO. In addition to the methods the study has shown that further decisions, such as a definition of the purpose, if a consultant should be acquired and if the management accounting division should be engaged, must be made. The thesis shows that all methods can be made effective but the process should be seen from a broader perspective and considerations must be taken to company prerequisites. Furthermore, verification was one of the most important factors in the evaluation process.

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande: - De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat. - Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas. - Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll. De regleringar och lagstiftning som idag finns kring intern kontroll ger ej några fullständigt specifika riktlinjer för hur arbetet med intern kontroll ska gå till i företagen. Det kan därför vara svårt för företag att veta hur de ska arbeta för att uppnå en effektiv intern kontroll. Syfte: Syftet är att skapa en modell för hur företag ska arbeta för att nå en effektiv intern kontroll med målet att uppnå hög kvalitet på den finansiella rapporteringen. Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Författarna valde dessa metoder för att erhålla djupgående information kring ämnet samt för att kunna bygga en modell utifrån hur företagen arbetar med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den kvalitativa delen bestod av fyra expertintervjuer för att sedan öka urvalsgruppen med den kvantitativa undersökningen som bestod av en webbaserad enkätundersökning till de företag som är noterade på Large cap-listan på Stockholmsbörsen. Resultat: För att företag ska kunna uppnå en effektiv intern kontroll och en tillförlitlig finansiell rapportering finns det en rad olika faktorer som de bör ta hänsyn till. Arbetet med intern kontroll är en ständigt pågående process där faktorer som personella resurser, kontrollmiljö, risker, kontroller, avrapportering och uppföljning samt lagar och regler påverkar. Till processen förs resurser och processen resulterar i den finansiella rapporteringen. Kvaliteten ska införas i varje steg av processen för att hela tiden vara en del av arbetet med en effektiv intern kontroll inom den finansiella rapporteringen.

<p>Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag. Vidare har vi som avsikt att beskriva och förklara hur internrevisorerna upplever att yrkesrollen och arbetsuppgifterna har förändrats under de senaste fem till tio åren. Vi ämnar även förklara orsaker till förändringen samt vilka konsekvenser den medfört för internrevisorerna.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex internrevisorer som är medlemmar i Internrevisorernas förening intervjuades. Intervjuerna var semi-strukturerade där tre av intervjuerna genomfördes personligen och tre via telefon.</p><p>Referensram: Referensramen behandlar begreppen revision, intern kontroll och internrevision. En redogörelse av internrevisionens struktur och rapportering, internrevisorns roll och arbetsuppgifter, revisionsformer, principer samt olika riktlinjer och lagar som påverkar internrevisorn görs. Institutionell teori som berör förändringar i organisationer samt tre tidigare studier inom internrevision beskrivs också.</p><p>Slutsatser: Internrevision definieras av samtliga internrevisorer som en funktion som granskar och säkerställer organisationens interna kontroll samt ger förbättringsförslag. Idag utförs mer övergripande revision samt internrevisorerna är ge-nom sin rådgivning mer proaktiva. Orsaker till den förändrade rollen är bland annat regleringar och ökat utbildnings- och kompetenskrav. Konsekvenser av den förändrade rollen är att internrevisorerna blivit mer delaktiga i hela verksamheten samt att arbetsbördan ökat.</p>

<p>The problem area was identified due to the fact that research within internal audit is fragmented and insufficient, simultaneously to internal audit becoming more common in the public debate. Crises and scandals in companies such as Enron in the US and Skandia in Sweden have resulted in new regulations regarding how companies should be governed. These regulations have been established in Sarbanes Oxley Act (SOX) in the US, and in Sweden the Swedish code for corporate governance will be implemented in 2005. The regulations imply that companies must provide sound internal control and to accomplish that, companies should have an auditing and consulting internal audit function. The Swedish code for corporate governance denotes that companies can decide to comply or explain why the code is not complied. SOX on the other hand require that the regulation is being followed. The raised question is how internal audit is performed. International research has thrown light upon this question but few studies have been made in a Swedish perspective.</p><p>The purpose with this thesis is to describe the role of internal audit in Swedish companies, to examine if the role is perceived as a watchdog or as a consultant, and to analyze to what extent present regulations affect internal audit.</p><p>The choice of method in the thesis has taken the form of a profound qualitative research in three companies accompanied by a quantitative research to examine if the results from the qualitative study could be confirmed. The qualitative research consisted of interviews with three companies, which all have an established internal audit function. The interviews were followed by a questionnaire presented to all companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list.</p><p>The results show that of the companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list only 32 percent have an internal audit function. This can be perceived as low when previous studies in the area have shown that internationally it is a common function. In the companies where there is an internal audit function, the role has mainly transformed back to a watchdog perspective from previously been heading towards a consulting role. This shift in the role of internal audit mostly derives from the exceeded regulations within corporate governance.</p> / <p>Det identifierade problemområdet tar sin början i att forskning inom internrevision är fragmenterad och ofullständig samtidigt som internrevision har blivit allt vanligare i den allmänna debatten. Kriser och skandaler i företag som till exempel Enron i USA och Skandia i Sverige har lett till nya regleringar hur företag ska styras och förvaltas. Dessa regleringar har tillkommit i form av Sarbanes Oxley Act (SOX) i USA och i Sverige kommer Svensk kod för bolagsstyrning att implementeras under 2005. Regleringarna säger bland annat att företaget måste tillgodose en god intern kontroll och att företagen för att uppnå detta, bör ha en granskande och konsulterande internrevisionsfunktion. Den svenska koden anger dock att företaget kan välja att i stället förklara varför koden inte efterföljs, detta till skillnad från SOX som kräver att regelverket följs. Frågan väcks hur internrevisionen i företag ser ut. Viss internationell forskning har belyst denna fråga, men studier i ett svenskt perspektiv lyser med sin frånvaro.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva internrevisionens roll i svenska företag, att undersöka om rollen upplevs som övervägande granskande eller konsulterande, samt att analysera i vilken utsträckning aktuella regelverk påverkar internrevisionen.</p><p>Metodvalet i uppsatsen har tagit sig uttryck i en djupgående kvalitativ undersökning av tre företag, åtföljt av en kvantitativ undersökning för att undersöka om resultaten från den kvalitativa studien bekräftas. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med tre företag som alla har en väl etablerad internrevisionsfunktion. Efter dessa intervjuer formulerades ett antal frågor som sammanställdes i en enkät. Dessa frågor ställdes till företag på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta.</p><p>Resultaten som framkom, visar att av företagen på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta, är det enbart 32 procent som har en internrevisionsfunktion vilket kan anses som lågt då tidigare studier inom området pekar på att det internationellt är en vanlig funktion hos företagen. Där det finns en internrevisionsfunktion har dess roll till övervägande del gått tillbaka till att bli alltmer granskande, från att tidigare ha varit på väg mot en konsulterande roll. Detta skift i internrevisionens roll har framförallt sin grund i den ökade regleringen inom corporate governance.</p>