Företag inom en koncern kan vid utvecklande av immateriella tillgångar använda sig av cost contribution arrangements för att dela på kostnader och risker samt slippa korslicenser eftersom alla företag i ett CCA får rätt att nyttja tillgångarna. Hur stor del av vinsten som ska fördelas mellan företagen beror på hur mycket de bidrog med vid starten och fördelningen måste överensstämma med armlängdsprincipen. I 14 kap 19 § IL finns en regel som innebär att fördelningen kan korrigeras om det inte överensstämmer med vad ett oberoende företag gått med på under samma förhållanden. OECD:s riktlinjer för internprissättning är vägledande för svensk rätt och den reviderade versionen från 2010 har haft svagheter som företag kunnat utnyttja för att komma undan med oriktiga vinstöverflyttningar till länder med låg skattesats. OECD kom år 2015 ut med den slutgiltiga BEPS-rapporten där åtgärdspunkt 8-10 har som syfte att motverka oriktiga vinstfördelningar genom otillbörliga överflyttningar av risker och immateriella tillgångar mellan företag i intressegemenskap. Åtgärdspunkterna kommer troligtvis göra företag mindre benägna att, samt ge dem mindre möjlighet att, skatteplanera genom att oriktigt flytta vinster till lågskatteländer. Åtgärdspunkterna kommer dock troligtvis medföra fler tvister och nya tolkningsproblem. Målet med åtgärdspunkt 13 är att försäkra att företagen tar hänsyn till de krav som finns för att en transaktion ska vara armländsmässig samt underlätta för Skatteverket att avgöra om transaktionen överensstämmer med armlängdsprincipen. Åtgärdspunkten har fått kritik eftersom den lägger en stor börda på företagen, men OECD hävdar att den på sikt kommer att förenkla för företagen. De nya dokumentationskraven kommer att underlätta för Skatteverket att göra en internprisbedömning och minska möjligheterna att komma undan med felaktiga prissättningar.

In 1993, the Committee on Fiscal Affairs (CFA) formed a Working Group to study the application of the OECD Model Tax Convention (OECD MTC) to partnerships, trusts, and other non-corporate entities. In Issues in International Taxation no 6 – The Application of the OECD Model Tax Convention to Partnerships (OECD Report), different cases involving the issues relating to the taxation of partnerships are discussed. In dealing with these cases the CFA tried to develop general principles. There are several issues involved when discussing the taxation of partnerships. Depending on the circumstances in the actual case different tax issues arise. The OECD Report resulted almost exclusively in making changes in the commentary to the OECD MTC (OECD Commentary) and not in the OECD MTC itself. The only change made in the OECD MTC itself is found in article 23 OECD MTC. The changes made in the OECD Commentary are of two different categories: a) changes that are a direct consequence of the changes in the articles themselves in the OECD MTC, and b) changes that are neither clarifications nor amendments to unchanged articles in the OECD MTC. It is important to make this difference in classification since different consequences are at hand for the OECD Member States (OECD MS). Bilateral tax treaties are part of public international law and therefore, their interpretation is governed by the Vienna Convention of the Law of the Treaties (VCLT). Articles 31-33 VCLT are relevant for treaty interpretation. Since the CFA adopted the above-mentioned method, it is important to analyse if the OECD Commentary and changes made to it can be used as a legal means of interpretation according to the VCLT. It must be determined what legal value the OECD Commentary and the implemented changes have upon the parties to the bilateral treaties in force. The determination of the legal value of the OECD Commentary is an important issue and well discussed in the literature. Since the legal status of the OECD Commentary is debated, it is even more important to discuss the consequences of changes made in the OECD Commentary. The OECD Report has been chosen since this is a good example of resolving tax issues by making changes in the OECD Commentary rather than amending the OECD MTC itself.

This thesis concerns agreements for the exchange of information relating to tax matters between Sweden and the previous tax havens Monaco and Liechtenstein. Monaco does not apply any tax on income or capital for individuals and Liechtenstein has strict bank secrecy, both aspects are supposed to be counteracted by similar agreements. The purpose is to investigate whether the entered agreements increases transparency and effective exchange of information in accordance with the OECD´s objectives in the area. Furthermore, is there any regulation in the agreements that can be seen as potentially loopholes to avoid the exchange of information and if so; may these loopholes be justified in any way? OECD believe that the tax havens favorable tax regulation is resulting in harmful tax competition and they identify lack of transparency and lack of effective exchange of information as the main reasons. A model agreement on exchange of information in tax matters has been designed in order to reduce those gaps. Through the Nordic Council of Ministers Sweden sign agreements on exchange of information with previous tax havens in order to provide the Swedish tax authority with relevant information in tax matters. Some of the regulations in the agreements may be seen as potentially loopholes. It is discussed in this thesis whether or not these loopholes may be justified on the basis of some other superior interest. Despite the loopholes, the agreement on exchange of information with previous tax havens, such as Monaco and Liechtenstein, will open up for transparency, ease of state secrecy and contributes to a more efficient effective exchange of information. OECD´s objectives may therefore be regarded as fulfilled. However, there are provisions in the agreements that should be subject to evaluation in order to obtain maximum impact.

Abstract Ever since Sweden joined EU Swedish law has to be compatible with EU law. Swedish law cannot state anything that may restrict the freedom of establishment. This means that companies are free to change their resident within the EU without any restrictions. National rules regarding exit tax states that companies who wants to move their business out of Sweden is taxed as if their assets has been disposed of at the exit time. These rules have been found to restrict EU law according to case RÅ 2008 ref 30. Because of this a new set of rules has arisen which regards respite of payment of the tax. The rules regarding companies who wants to establish business in Sweden is stated in chapter 20a IL. This chapter states how purchase value and acquisition cost shall be calculated when a company enters taxation in Sweden. A company who enters taxation in Sweden is taxed as if the assets have been acquired at the time of the move. The Swedish rules can be incompatible with EU law if the rules restrict the freedom of establishment. In the analysis of this essay the conclusion is that Swedish national rules in question are restricting the freedom of establishment, because when a company is taxed though it vacates a Member State it can discourage companies from establishing in other member states. The determination of tax of entering can also discourage establishment, therefore the Swedish national rules conflicts with EU law. The question that occurs is whether the rules can be justified. The rules regarding taxation entry cannot be justified through the justification grounds, because the rule did not have an object of public interest and the rule was not likely to achieve the objective. Exit taxation can be justified through the principle of territoriality, however, the rule did not fulfill the requirement of proportionality and where therefore not accepted.

<p>In 1993, the Committee on Fiscal Affairs (CFA) formed a Working Group to study the application of the OECD Model Tax Convention (OECD MTC) to partnerships, trusts, and other non-corporate entities. In Issues in International Taxation no 6 – The Application of the OECD Model Tax Convention to Partnerships (OECD Report), different cases involving the issues relating to the taxation of partnerships are discussed. In dealing with these cases the CFA tried to develop general principles. There are several issues involved when discussing the taxation of partnerships. Depending on the circumstances in the actual case different tax issues arise.</p><p>The OECD Report resulted almost exclusively in making changes in the commentary to the OECD MTC (OECD Commentary) and not in the OECD MTC itself. The only change made in the OECD MTC itself is found in article 23 OECD MTC. The changes made in the OECD Commentary are of two different categories: a) changes that are a direct consequence of the changes in the articles themselves in the OECD MTC, and b) changes that are neither clarifications nor amendments to unchanged articles in the OECD MTC. It is important to make this difference in classification since different consequences are at hand for the OECD Member States (OECD MS).</p><p>Bilateral tax treaties are part of public international law and therefore, their interpretation is governed by the Vienna Convention of the Law of the Treaties (VCLT). Articles 31-33 VCLT are relevant for treaty interpretation. Since the CFA adopted the above-mentioned method, it is important to analyse if the OECD Commentary and changes made to it can be used as a legal means of interpretation according to the VCLT. It must be determined what legal value the OECD Commentary and the implemented changes have upon the parties to the bilateral treaties in force.</p><p>The determination of the legal value of the OECD Commentary is an important issue and well discussed in the literature. Since the legal status of the OECD Commentary is debated, it is even more important to discuss the consequences of changes made in the OECD Commentary. The OECD Report has been chosen since this is a good example of resolving tax issues by making changes in the OECD Commentary rather than amending the OECD MTC itself.</p>

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anställa utländska experter som kan beviljas skattelättnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgång till ny teknologi och kunskap. Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste när reglerna om expertskatt skulle bli tillämpliga. 2012 infördes regler som innebär att personer som tjänar över två prisbasbelopp per månad automatiskt är kvalificerade för expertskatt. Fortsättningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna från 2001. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om de nya reglerna från 2012 har ökat förutsebarheten för yrkeskategorin nyckelpersoner. I uppsatsen lyfts även fram viss problematik som finns trots den nya regeländringen från 2012. Lagstiftningen studeras för att se skillnaden mellan 2001 och 2012 års expertskatteregler. Genom förarbeten ses vilket syfte som finns med reglerna. Praxis från innan 2012 presenteras och det analyseras om rättsfallet fått ett annat utfall med nuvarande regler. Om reglerna från 2012 studeras tillsammans med förarbeten ses att reglerna är mer objektiva och lättare att bedöma för ett företag. Det innebär att förutsebarheten för personer i nyckelposition har ökats genom att 2012 års expertskatteregler infördes. Fortfarande finns problematik kvar kring expertskattereglerna. Det grundar sig i att reglerna från 2001 och den nya regeln från 2012 ska tillämpas parallellt. Därmed finns stora skillnader för vad som krävs för att kvalificera sig för expertskatt. En alternativ lösning är svår att finna utan det mest fördelaktiga alternativet är att utveckla praxisen kring reglerna från 2001.

Såväl samhället som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns välfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen är ett verktyg för att omfördela resurser från en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen när man på grund av hög ålder inte längre kan arbeta. Ersättningar från de statliga ålderpensionssystemen förväntas, med hänsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sådana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsätta att öka i betydelse. För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen består i att beskattningstidpunkten senareläggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas från beskattning. De flesta länder beskattar idag pensioner enligt den så kallade EET-modellen, vilket innebär att pensionen beskattas först när den betalas ut. I Sverige används ETT-modellen, vilket innebär att avkastningen på pensionskapitalet beskattas löpande under spartiden. Ett alternativt förhållningssätt är att beskatta pensionen redan när inbetalningen görs och sedan låta avkastningen och pensionsutbetalningen vara undantagen från beskattning enligt den så kallade TEE-modellen. Pensionssparandet är med andra ord inte i neutralt i förhållande till andra sparformer, som normalt beskattas enligt TTE-modellen. Detta medför skatteincitamenten ofta är förknippade med detaljerade och komplicerade villkor. I internationella situationer kan skattereglernas utformning medföra att negativa effekter uppstår när människor och pensionskapital rör sig över gränserna eller när ett pensionsinstitut vill erbjuda sina tjänster i ett annat land. Det kan också vara svårt att upprätthålla skattereglernas funktion i gränsöverskridande situationer. I uppsatsen undersöks hur skatteincitamenten för pensionssparande bör utformas med hänsyn till de krav som ställs på skattesystemet i internationella situationer. Efter en beskrivning av de nuvarande reglernas funktion och teoretiska bakgrund utreds skattekonsekvenserna i några vanliga gränsöverskridande situationer. De problem som uppkommer kan delas in i två huvudkategorier, nämligen de som har att göra med att den gränsöverskridande rörligheten för kapital, personer och tjänster hindras och de som handlar om svårigheterna att bevara skattereglerna funktion och ändamål. Till de viktigaste problemen i den första kategorin hör villkor som begränsar avdragsrätten för pensionspremier till att bara gälla premier som betalats in till ett inhemskt pensionsinstitut, så kallade etableringskrav, den hindrande effekt som de övriga villkoren för skattegynnande kan ge upphov till och de negativa effekter som kan uppstå vid gränsöverskridande investeringar av pensionskapital. Möjligheterna att bevara pensionsbeskattningens funktion påverkas främst av svårigheterna att inhämta nödvändig information i internationella situationer, förekomsten av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning och problemen med att åstadkomma en rättvis och funktionell fördelning av beskattningsrätten till gränsöverskridande pensionsutbetalningar.                       I uppsatsen föreslås en rad åtgärder som kan genomföras för att åtgärda eller mildra sådana problem. Etableringskravet bör avskaffas till förmån för ett utökat internationellt informationsutbyte på skatteområdet. De övriga villkoren för avdragsrätt bör samordnas enligt principen om ömsesidigt erkännande för att underlätta för arbetsgivare och arbetstagare att välja utländska pensionslösningar och för att möjliggöra för pensionsinstituten att erbjuda sina tjänster i flera länder. En princip om likabehandling bör också gälla vid beskattningen av avkastningen på pensionskapitalet. I uppsatsen diskuteras också hur beskattningsrätten till utfallande pensionsbelopp bör fördelas och vilken beskattningstidpunkt som är lämpligast för pensionsförmåner. Slutligen diskuteras hur dessa olika lösningar kan förenas i ett sammanfattande förslag till hur skatteincitamenten för pensionssparande bör utformas. Enligt min mening finns det två alternativ. Antingen så anpassas EET-modellen till de krav som ställs i internationella förhållanden eller så används TEE-modellen, vilket innebär att många av de problem som uppstår i internationella situationer helt kan undanröjas. Dessa två alternativ utvärderas utifrån hur de förhåller sig till grundläggande skatterättsliga principer, intresset av gränsöverskridande rörlighet för personer, kapital och tjänster och det grundläggande syftet bakom skatteincitamenten, nämligen att de ska uppmuntra till frivilligt pensionssparande. Efter en sammanvägd bedömning är min slutsats är att TEE-modellen är att föredra framför EET-modellen.

No description available.

No description available.

The Swedish CFC rules imply a taxation of Swedish partners of foreign legal persons subject to low income tax, which is based on a fictitious distribution. Thus, tax is levied even if the dividend has not been paid to the shareholder. The aim of the Swedish CFC legislation, which was put into force in 1990, was to prevent tax evasion and to protect the Swedish tax base. The reason was that the foreign exchange control was abolished, which made investments in foreign countries possible for Swedish companies. A CFC legislation was considered necessary for Sweden in order not to lose tax revenues. The legislation was strengthened on January 1st 2004 as a consequence of the abolished taxation of capital income of commercial shares. The most important change is that it is no longer possible to circumvent the rules by owning the CFC through a holding company in another country without CFC legislation. Due to Sweden’s membership of the EU, Swedish tax rules must comply with EC law. Some of the fundamental principles of the common market are the free movement of workers, capital and goods and the freedom of establishment. The thesis contains an analysis of whether the Swedish CFC legislation is in line with EC law or not, especially as regards the freedom of establishment and the free movement of capital. In the first part of the analysis we investigate if the legislation constitutes a restriction of the mentioned freedoms and in the second part there is an assessment of the possibilities to justify such a restriction. Our conclusion is that the CFC legislation does constitute an obstacle to the freedom of establish-ment as well as to the free movement of capital, and that it cannot be justified. We present a proposal of how the lacking compatibility with EC law could be remedied. The options are either to abolish the CFC legislation completely or to reduce the scope of it. Our suggestion is that the double CFC taxation is abolished, that the legislation is applied only to holdings of a certain magnitude and that CFC taxation is limited to incomes arisen from transactions between companies within the same concern. / De svenska CFC-reglerna innebär en löpande beskattning av svenska delägare i utländska juridiska personer som har lågbeskattade inkomster. När Sveriges CFC-reglering infördes 1990 var syftet att motverka skatteflykt och att skydda den svenska skattebasen. Bakgrunden var att valutaregleringen avskaffades och att det blev möjligt för svenska företag att etablera sig utomlands. Bedömningen gjordes då att en CFC-lagstiftning var nödvändig för att Sverige inte skulle förlora skatteintäkter. Lagstiftningen skärptes den 1 januari 2004 som en följd av den slopade beskattningen av kapitalinkomster av näringsbetingade andelar. Den viktigaste förändringen är att det inte längre går att kringgå bestämmelserna genom att äga den lågbeskattade utländska juridiska personen genom ett utländskt holdingbolag. Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att svenska skatteregler måste vara förenliga med EG-rätten. En av den gemensamma marknadens huvudprinciper är att arbetstagare, kapital, varor och etableringar fritt skall kunna förflytta sig mellan de olika medlemsstaterna. I uppsatsen analyseras den svenska CFC-regleringens förenlighet med EG-rätten, framför allt etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Först utreds huruvida regleringen utgör ett hinder mot nämnda friheter och därefter analyseras möjligheten till rättfärdigande. Vår slutsats är att CFC-regleringen inte är förenlig med vare sig etableringsfriheten eller den fria rörligheten för kapital, samt att den inte kan rättfärdigas. Vidare framför vi ett förslag på hur den bristande förenligheten med EG-rätten skulle kunna åtgärdas. Alternativen är att antingen avskaffa CFC-lagstiftningen helt eller minska omfattningen av den. Vårt förslag innebär avskaffande av dubbel CFC-beskattning, att endast innehav av en viss storlek omfattas samt att reglerna begränsas till att omfatta endast koncerninterna inkomster.