<p>The Swedish CFC rules imply a taxation of Swedish partners of foreign legal persons subject to low income tax, which is based on a fictitious distribution. Thus, tax is levied even if the dividend has not been paid to the shareholder. The aim of the Swedish CFC legislation, which was put into force in 1990, was to prevent tax evasion and to protect the Swedish tax base. The reason was that the foreign exchange control was abolished, which made investments in foreign countries possible for Swedish companies. A CFC legislation was considered necessary for Sweden in order not to lose tax revenues.</p><p>The legislation was strengthened on January 1st 2004 as a consequence of the abolished taxation of capital income of commercial shares. The most important change is that it is no longer possible to circumvent the rules by owning the CFC through a holding company in another country without CFC legislation.</p><p>Due to Sweden’s membership of the EU, Swedish tax rules must comply with EC law. Some of the fundamental principles of the common market are the free movement of workers, capital and goods and the freedom of establishment. The thesis contains an analysis of whether the Swedish CFC legislation is in line with EC law or not, especially as regards the freedom of establishment and the free movement of capital. In the first part of the analysis we investigate if the legislation constitutes a restriction of the mentioned freedoms and in the second part there is an assessment of the possibilities to justify such a restriction. Our conclusion is that the CFC legislation does constitute an obstacle to the freedom of establish-ment as well as to the free movement of capital, and that it cannot be justified.</p><p>We present a proposal of how the lacking compatibility with EC law could be remedied. The options are either to abolish the CFC legislation completely or to reduce the scope of it. Our suggestion is that the double CFC taxation is abolished, that the legislation is applied only to holdings of a certain magnitude and that CFC taxation is limited to incomes arisen from transactions between companies within the same concern.</p> / <p>De svenska CFC-reglerna innebär en löpande beskattning av svenska delägare i utländska juridiska personer som har lågbeskattade inkomster. När Sveriges CFC-reglering infördes 1990 var syftet att motverka skatteflykt och att skydda den svenska skattebasen. Bakgrunden var att valutaregleringen avskaffades och att det blev möjligt för svenska företag att etablera sig utomlands. Bedömningen gjordes då att en CFC-lagstiftning var nödvändig för att Sverige inte skulle förlora skatteintäkter.</p><p>Lagstiftningen skärptes den 1 januari 2004 som en följd av den slopade beskattningen av kapitalinkomster av näringsbetingade andelar. Den viktigaste förändringen är att det inte längre går att kringgå bestämmelserna genom att äga den lågbeskattade utländska juridiska personen genom ett utländskt holdingbolag.</p><p>Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att svenska skatteregler måste vara förenliga med EG-rätten. En av den gemensamma marknadens huvudprinciper är att arbetstagare, kapital, varor och etableringar fritt skall kunna förflytta sig mellan de olika medlemsstaterna. I uppsatsen analyseras den svenska CFC-regleringens förenlighet med EG-rätten, framför allt etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Först utreds huruvida regleringen utgör ett hinder mot nämnda friheter och därefter analyseras möjligheten till rättfärdigande. Vår slutsats är att CFC-regleringen inte är förenlig med vare sig etableringsfriheten eller den fria rörligheten för kapital, samt att den inte kan rättfärdigas.</p><p>Vidare framför vi ett förslag på hur den bristande förenligheten med EG-rätten skulle kunna åtgärdas. Alternativen är att antingen avskaffa CFC-lagstiftningen helt eller minska omfattningen av den. Vårt förslag innebär avskaffande av dubbel CFC-beskattning, att endast innehav av en viss storlek omfattas samt att reglerna begränsas till att omfatta endast koncerninterna inkomster.</p>

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten.

Syftet med uppsatsen är att analysera ändamålsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrån de åtgärder och nyckel-överväganden som lyfts fram ur OECDs två rapporter om BEPS. BEPS är ett omfattande problem, vilket har presenterats i två rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna är att de ska mynna ut i åtgärder på det mellanstatliga beskattningsområdet för att motverka BEPS. Många länder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. Några av de åtgärder som presenteras i rapporterna avser att förbättra just dessa regler. För att kunna tyda dessa åtgärder har nyckelöverväganden från OECD lyfts fram. Dessa är; ökad transparens och utbyte av information, heltäckande åtgärder och nytänkande samt gemensam ansats och samspel mellan regler. De flesta länder har vissa grundkomponenter gemensamt när det kommer till strukturen av deras CFC-regler. Dessa gäller bl.a. definitionen av ett CFC-bolag, vad för slags infly-tande eller kontroll det ska finnas mellan det inhemska bolaget och CFC-bolaget, vad som utgör låg beskattning samt vilken typ av inkomst som är hänförlig till ett CFC-bolag. I Sverige återfinns CFC-reglerna i 39a kap. IL. De svenska CFC-reglerna är ändamålsenliga såtillvida att deras strukturella utformning ger dem ett brett tillämpningsområde. Däremot kan reglerna kritiseras för att vara oupp-daterade på två punkter. Samspelet mellan skatterättsliga regelverk, dels inhemska och dels mellanstatliga, är nyckeln till att lösa BEPS. En uppdatering av det svenska CFC-regelverkets ändamålsenlighet kan därför vara en liten pusselbit i det komplexa BEPS-pusslet. / The purpose of this thesis is to analyse the effectiveness of the Swedish CFC rules and to problematize the current CFC rules against the actions and key considerations highlighted by the OECD's two reports on BEPS. BEPS is a widespread problem, which has been presented in two reports carried out by the OECD. The purpose of these reports is to lead to actions in the cross-border taxation area that are aimed at counteracting BEPS. Many countries have incorporated CFC rules into their tax systems. Some of the actions presented in the reports are designed to improve these rules. To be able to interpret these actions, some key considerations have therefore been highlighted. These are; increased transparency and exchange of information, comprehensive actions and innovative thinking and common approach and coherent rules. Most countries have some basic elements in common, when it comes to the structure of their CFC rules. These relate inter alia to the definition of a CFC, what kind of influence or control there should be between the resident company and the CFC company, what constitutes low taxation and what type of income that is attributable to a CFC company. In Sweden, the CFC rules are found in the 39a Ch. IL. The Swedish CFC rules are effective in the sense that their structural design gives them a wide scope. However, the rules can be criticised on two grounds for being outdated. The interaction between tax regimes, partly domestic and partly cross-border, is the key to solve BEPS. An update of the Swedish CFC rules’ effectiveness may therefore be a small piece in the complex BEPS puzzle.

Immateriella tillgångar är hos många företag mycket värdefulla. Det kan röra sig om patent, varumärken eller know-how för att nämna några. Inte sällan är immateriella tillgångar även en bidragande faktor till höga resultat. Know-how är i sin tur en unik tillgång dels på grund av avsaknaden av ett registreringsförfarande, dels eftersom det rör sig om företagshemligheter som inte är kända för utomstående. Det tillhör vardagen för företag att dela information mellan olika delar i verksamheten för att på så sätt öka produktiviteten och bidra till ökade intäkter. Utgångspunkten för framställningen är att ett företag i land X delar information, via telefon, med ett företag i land Y, vilket resulterar i ökade intäkter för företaget i land Y. Att information delas via telefon är inte uppseendeväckande, men situationen blir intressant ut ett skatterättsligt perspektiv just eftersom know-how utgör en såpass värdefull tillgång. En mer intressant blir det i de fall som överföringen inte dokumenteras eftersom det i slutändan skulle kunna resultera i skattemässiga fel. I de fall de involverande företagen är i intressegemenskap, skulle även reglerna avseende internprissättning kunna aktualiseras. Möjligen är det juts i en sådan situation, i vilket värdet inte lämnar företaget på samma sätt som vid en överföring till ett utomstående företag, som de stora läckagen sker. Det är även relevant att beakta digitaliseringens effekter på samhället och på juridiken, exempelvisi form av förslaget om ett införande av begreppet digital närvaro i den internationella sktaterätten som grund för beskattning för att ersätta det fasta driftstället. Genom BEPS-projektet som presenterats av OECD och G20 har steg tagits gällande hanteringen av bland annat digitaliseringens utmaningar inom skatterätten samt internprissättning i förhållande till immateriella tillgångar. Huruvida projektet kommer få önskad effekt i praktiken samt är tillräckligt för att motverka uteblivna skatteintäkter för staterna återstår att se. Viktigt i typsituationen är framförallt relationen mellan gällande rätt, tillämpningen av gällnade rätt och slutligen bevisbördan. Det handlar således om ett teoretiskt problem respektive praktiska lösningar. Vad som i teorin kan anses problematiskt visar sig nämligen inte sällan mer komplicerat i praktiken.

<p>Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.</p>

När relaterade bolag belägna i olika länder säljer varor och tjänster sinsemellan kan det av olika anledningar ske till ett pris som avviker från det marknadsmässiga. Det kan bero på skatteplanering, men också på diverse andra omständigheter. För att kunna fastställa vilket som är rätt marknadspris och därigenom kunna ta ut rätt skatt är de flesta länder bundna av dubbelbeskattningsavtal, som vanligtvis är utformade efter OECD: s modellavtal. I artikel 9 i detta modellavtal finns regler om internprissättning och där definieras ”Armlängdsprinci-pen”, som säger att prissättningen ska följa de marknadsmässiga principerna. Vid en från marknadspris avvikande prissättning måste det konstateras om bolagen är relaterade eller ej, då reglerna för internprissättning endast gäller relaterade bolag. Enligt OECD: s modellav-tal kan bolag vara relaterade på grund av kontroll genom kapital, ledning eller annan kon-troll, och det är det sista kriteriet, begreppet ”annan kontroll”, som skapar störst förvirring. Varken OECD: s artikel 9 eller modellavtalet som sådant innehåller någon definition av be-greppet och det står inte heller att läsa hur de tre kriterierna förhåller sig till varandra. Vida-re saknas vägledning om vilka situationer som omfattas av artikeln. Enligt Art 3(2) i modellavtalet ska odefinierade termer tolkas enligt nationell lagstiftning om inte omständigheterna kräver annorlunda. Art. 9 ges ofta en vidare definition än den given i OECD:s modellavtal, vilket kan resultera i en inkorrekt skattesituation. Eftersom dubbelbeskattningsavtalet endast rör justering av dubbelbeskattning, kan en justering inte äga rum genom användande av modellavtalet. Genom att utvidga beskattningsrätten, bryter länderna mot den gyllene regeln, vilken de flesta dubbelbeskattningsavtal bygger på, att ett dubbelbeskattningsavtal aldrig kan användas för att utvidga beskattningsrätten, endast in-skränka denna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man kan ge kontrollbegreppet en riktig definition som överensstämmer med Art. 9. Eftersom tolkning via nationell lag kan ge oönskade resultat, kräver omständigheterna ett annorlunda tolkningssätt. Genom att ge kontrollbegreppet en autonom konventions tolkning som reflekterar syftet och bakgrunden till Art. 9, undviks problemet. / When associated enterprises situated in different countries sell goods and services between themselves, the transfer price may, because of different reasons, diverge from the market price. The divergence may be a consequence of tax planning, but it may also arise from other circumstances. To determine the right market price and thereby be able to make a correct taxation, most countries are committed to double taxation agreements, which are usually designed after the OECD Model Convention (hereafter OECD MC). Art. 9 of the convention provides for transfer pricing regulations and in this article the “arm’s length principle” is defined, stating that the pricing should be set according to the market price principles. When the transfer price diverges from the market price it must be established if the enterprises are associated or not, since the transfer pricing regulations only applies to associated enterprises. According to the OECD MC enterprises may be associated through capital, management or control, and it is the last notion, the notion of “control” that creates the greatest confusion. Neither in Art. 9 nor in the rest of the OECD MC, a definition of the notion exists, and it is nowhere stated how the criteria relate to each other. Further-more, guidance is missing describing in which situations the article is meant to be applica-ble. According to Art. 3(2) OECD MC, undefined terms shall be interpreted according to domestic law, unless the context otherwise requires. Art. 9 is often given a wider definition than the one provided in the OECD MC when domestic interpretation is used, which may result in an incorrect tax situation. Since the double taxation agreement only deals with the adjustment of double taxation, an adjustment cannot be justified by the use of the OECD MC. By broadening the scope of the article, the countries break the golden rule upon which most double taxation agreements rely, that a double taxation agreement may never be used to expand the right of taxation, only restrict it. The purpose of the thesis is to investigate how to give the term control an appropriate definition in line with Art. 9. Since the use of domestic interpretation may give unwanted results, the context requires an alternative way of interpretation. By giving the notion of control an autonomous treaty interpretation that reflects the purpose and context of Art. 9, the problem is avoided.

<p>När relaterade bolag belägna i olika länder säljer varor och tjänster sinsemellan kan det av olika anledningar ske till ett pris som avviker från det marknadsmässiga. Det kan bero på skatteplanering, men också på diverse andra omständigheter. För att kunna fastställa vilket som är rätt marknadspris och därigenom kunna ta ut rätt skatt är de flesta länder bundna av dubbelbeskattningsavtal, som vanligtvis är utformade efter OECD: s modellavtal. I artikel 9 i detta modellavtal finns regler om internprissättning och där definieras ”Armlängdsprinci-pen”, som säger att prissättningen ska följa de marknadsmässiga principerna. Vid en från marknadspris avvikande prissättning måste det konstateras om bolagen är relaterade eller ej, då reglerna för internprissättning endast gäller relaterade bolag. Enligt OECD: s modellav-tal kan bolag vara relaterade på grund av kontroll genom kapital, ledning eller annan kon-troll, och det är det sista kriteriet, begreppet ”annan kontroll”, som skapar störst förvirring. Varken OECD: s artikel 9 eller modellavtalet som sådant innehåller någon definition av be-greppet och det står inte heller att läsa hur de tre kriterierna förhåller sig till varandra. Vida-re saknas vägledning om vilka situationer som omfattas av artikeln.</p><p>Enligt Art 3(2) i modellavtalet ska odefinierade termer tolkas enligt nationell lagstiftning om inte omständigheterna kräver annorlunda. Art. 9 ges ofta en vidare definition än den given i OECD:s modellavtal, vilket kan resultera i en inkorrekt skattesituation. Eftersom dubbelbeskattningsavtalet endast rör justering av dubbelbeskattning, kan en justering inte äga rum genom användande av modellavtalet. Genom att utvidga beskattningsrätten, bryter länderna mot den gyllene regeln, vilken de flesta dubbelbeskattningsavtal bygger på, att ett dubbelbeskattningsavtal aldrig kan användas för att utvidga beskattningsrätten, endast in-skränka denna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man kan ge kontrollbegreppet en riktig definition som överensstämmer med Art. 9. Eftersom tolkning via nationell lag kan ge oönskade resultat, kräver omständigheterna ett annorlunda tolkningssätt. Genom att ge kontrollbegreppet en autonom konventions tolkning som reflekterar syftet och bakgrunden till Art. 9, undviks problemet.</p> / <p>When associated enterprises situated in different countries sell goods and services between themselves, the transfer price may, because of different reasons, diverge from the market price. The divergence may be a consequence of tax planning, but it may also arise from other circumstances. To determine the right market price and thereby be able to make a correct taxation, most countries are committed to double taxation agreements, which are usually designed after the OECD Model Convention (hereafter OECD MC). Art. 9 of the convention provides for transfer pricing regulations and in this article the “arm’s length principle” is defined, stating that the pricing should be set according to the market price principles. When the transfer price diverges from the market price it must be established if the enterprises are associated or not, since the transfer pricing regulations only applies to associated enterprises. According to the OECD MC enterprises may be associated through capital, management or control, and it is the last notion, the notion of “control” that creates the greatest confusion. Neither in Art. 9 nor in the rest of the OECD MC, a definition of the notion exists, and it is nowhere stated how the criteria relate to each other. Further-more, guidance is missing describing in which situations the article is meant to be applica-ble.</p><p>According to Art. 3(2) OECD MC, undefined terms shall be interpreted according to domestic law, unless the context otherwise requires. Art. 9 is often given a wider definition than the one provided in the OECD MC when domestic interpretation is used, which may result in an incorrect tax situation. Since the double taxation agreement only deals with the adjustment of double taxation, an adjustment cannot be justified by the use of the OECD MC. By broadening the scope of the article, the countries break the golden rule upon which most double taxation agreements rely, that a double taxation agreement may never be used to expand the right of taxation, only restrict it. The purpose of the thesis is to investigate how to give the term control an appropriate definition in line with Art. 9. Since the use of domestic interpretation may give unwanted results, the context requires an alternative way of interpretation. By giving the notion of control an autonomous treaty interpretation that reflects the purpose and context of Art. 9, the problem is avoided.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige. För ytterligare vetenskaplig förankring har jag valt att granska tre av Sveriges skatteavtal med afrikanska länder. Hur förhåller sig de utvalda skatteavtalen i förhållande till FN:s modellavtal och vilka konsekvenser innebär detta för avtalen mellan Sverige och de utvalda afrikanska länderna? Förhoppningen är att uppsatsen ska bidra till att ge handlingsdirektiv för hur Sverige borde agera i frågan om skatteavtal gentemot afrikanska utvecklingsländer.

Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad hybrida missmatchningar är och hur dessa används av företag för att skatteplanera. År 2013 fick OECD ett uppdrag av G20-länderna som syftade till att motverka internationell skatteflykt. Arbetet går under namnet BEPS. En del av arbetet med BEPS är att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar. Hybrida missmatchningar innebär att multinationella företag utnyttjar asymmetrier i staters skattesystem i syfte att t.ex. erhålla dubbla avdrag eller göra avdrag för en kostnad utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. BEPS resulterade i 15 åtgärdspunkter med tillhörande rekommendationer varav åtgärdspunkt 2 handlar om att motverka hybrida missmatchningar. Syftet är att neutralisera de skattemässiga effekterna av dessa. För att det ska vara möjligt krävs ändringar i staters nationella lagstiftning och OECD:s modellavtal. Därför har Finansdepartementet under sommaren 2017 lagt fram en promemoria, Nya skatteregler för företagssektorn, som grundar sig på rekommendationerna från BEPS-projektet. Promemorian består bl.a. av ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer för företag som är i intressegemenskap. Förslaget är tänkt att träffa två situationer, dels när företag gör avdrag för samma utgifter två gånger, dels när avdrag medges utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. Vissa av de åtgärdspunkter som OECD presenterade i och med BEPS-projektet kräver ändring i modellavtalet och staters bilaterala/multilaterala dubbelbeskattningsavtal. Som ett led i BEPS-projektet har även ett förslag om ett multilateralt skatteavtal lagts fram. Eftersom avdragsförbudet syftar till att antingen neka avdrag eller ta upp en inkomst till beskattning, som egentligen inte skulle ha tagits upp, är frågan om modellavtalet och staters skatteavtal skulle tillåta detta. De flesta skatteavtal som Sverige ingått bygger på modellavtalet. Modellavtalet och dess tillhörande kommentarer anger inget hinder mot att avdrag nekas eller att inkomster tas upp till beskattning. Rätten till avdrag regleras i nationell lagstiftning.  Globaliseringen har resulterat i att det inte längre är möjligt för stater att utveckla sina skattesystem utan att ta hänsyn till andra stater. Det behövs ett enhetligt skattesystem i syfte att motverka företags skatteflykt genom hybrida missmatchningar. Därför är det föreslagna avdragsförbudet en del i att implementera BEPS i svensk lagstiftning och i längden att skapa ett mer enhetligt skattesystem i världen.

This thesis aims to conclude however the 2016 proposal of the Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB) is compliant with the principles of subsidiarity or/and proportionality in regard to the functions of consolidation and allocation therein. This is done by, in order from major to minor, presenting the overall, international context of rules and structures wherein the proposal, if adopted, will enter into. The presentation contains, as said, a contextualization containing the primarily the judicial framework that surrounds the legislative process in the European Union. The principles central for this thesis, the principle of subsidiarity and proportionality is closely examined, in order to crystallize the model of judgement in regards to the compliance with these principles. Since the court of the European Union has been reluctant to deem legislative acts incompatible with the principles, and has given the legislator a wide area of discretion in assessing legislative acts compatibility with the former mentioned principles, the proposal in regards to the mentioned functions, doesn´t constitute a breach of the principles. Even though the proposal marks, what seems to be quite the infringement on what is usually perceived as the member states own affairs, this thesis shows that the proposal of the CCCTB is most likely compliant with the principles of subsidiarity and proportionality.