The purpose of this project is to make it easier to grow plants domestically all year round. The objective is to construct a remotely controllable and environmentally independent automated hydroponic system. This would minimize the efforts required by the user to sustain plants in non-native climates. A hydroponic gardening system uses water as a growth medium instead of soil. The system is climate conscious and has benefits compared to conventional agriculture. Hydroponic systems are affected by several factors, this project only focuses on controlling the light intensity by isolating the system, and regulating the nutrient concentration through EC. The system uses a microcontroller for analysis and control. The results are promising, showing that the system works. However, the limitations in time led to a short test period, therefore the data gathered is limited. The discussion based on the results conclude that the system cannot be considered completely automatic but reduces the need of manual labour. / Syftet med detta projekt är att göra det lättare att odla växter inhemskt året runt. Målet är att konstruera ett fjärrstyrbart och miljöoberoende automatiskt hydroponiskt system. Detta ska minimera ansträngningarna från användaren för att underhålla växter i icke-inhemska klimat. Ett hydroponiskt odlingssystem använder vatten som tillväxtmedium istället för jord. Tekniken har fördelar jämfört med konventionell odling vilket gör hydroponi mer miljövänligt. Hydroponiska system påverkas av flera faktorer, men detta projekt fokuserar bara på att kontrollera ljusintensiteten genom att isolera ljuset inom systemet samt att reglera näringsämne-koncentrationen genom att mäta den elektriska ledningsförmågan i vattnet. Systemet använder en mikrokontroll för analys och kontroll. Resultaten är lovande och visar att systemet fungerar. Däremot har begränsningarna i tid lett till en kort testperiod, därför är data som samlas in begränsad. Diskussionen baserad på resultaten drar slutsatsen att systemet inte kan anses vara helt automatiskt men reducerar behovet av manuell arbetskraft.

Edge computing facilitates applications of cyber-physical systems that require low latencies by moving compute and storage resources closer to the end application. Whilst the edge network benefits such systems in terms of responsiveness, it increases the systems’ complexity due to edge devices’ often heterogeneous and resource-constrained nature. In this work, we evaluate whether WebAssembly can be used as a lightweight and portable abstraction layer for such applications. Through the implementation of an edge network robot control scenario, we benchmark and compare the performance of WebAssembly against its native equivalent. We measure WebAssembly’s overhead and assess the impact of different placement options in the network. We further compare the overall application responsiveness against the latency requirements of an industrial application to evaluate its performance. We find that WebAssembly satisfies the portability and performance requirements of the selected industrial use case. Our empirical results show that WebAssembly doubles the execution latency in a localized setting, but does not excessively impact the overall responsiveness of a cyber-physical system. / Edge computing underlättar tillämpningar av cyberfysiska system som kräver låga latenser genom att flytta beräknings- och lagringsresurser närmare slutapplikationen. Även om edge-nätverket gynnar sådana system när det gäller reaktionsförmåga, ökar det systemens komplexitet på grund av edge-enheternas ofta heterogena och resursbegränsade natur. I detta arbete utvärderar vi om WebAssembly kan användas som ett lättviktigt och portabelt abstraktionslager för sådana applikationer. Genom att implementera ett robotkontrollscenario för edge-nätverk benchmarkar och jämför vi prestandan hos WebAssembly med dess inbyggda motsvarighet. Vi mäter WebAssemblys overhead och utvärderar effekten av olika placeringsalternativ i nätverket. Vi jämför även den övergripande applikationsresponsen mot latenskraven i en industriell applikation för att utvärdera dess prestanda. Vi konstaterar att WebAssembly uppfyller portabilitets- och prestandakraven för det utvalda industriella användningsfallet. Våra empiriska resultat visar att WebAssembly fördubblar exekveringslatensen i en lokaliserad miljö, men att det inte påverkar den övergripande responsiviteten i ett cyberfysiskt system i alltför hög grad.

In the prevailing industrial revolution, most industries are on the path towards the digitalization journey. To incorporate several digital technologies in the organization data reliability and accuracy act as key enablers. To achieve the set goals, the connectivity of the machines is considered a prominent endeavour. Such connectivity can be achieved by implementing IIOT technology, the connected IIOT architecture enables interoperability, where the computerized machine can seamlessly communicate and transfer information among them. The purpose of this study was to examine the potential impacts of integrating IIOT into the organizational framework and further explore the advantages gained in terms of productivity and maintenance. This intended study concentrated on the welding department in VCE and prioritized specific robots for the research. In addition, to improve the connectivity and visualize the data a customizable dashboard was created to facilitate real-time tracking of the robots and an alert system was developed to notify the problems in real-time. To carry out the study this research was intended to use a particular IIOT software Thingworx from the PTC community. The research was carried out with extensive interviews and personal observation on the shop floor following a qualitative analysis methodology. Through the interviews, the prioritized entities were focused and based on the end user’s requirement the selected data tags were visualized. Furthermore, the findings from the research were analyzed and discussed on how IIOT technology could potentially benefit an organization is presented. / I den rådande industriella revolutionen är de flesta industrier på väg mot digitaliseringsresan. Att införliva flera digitala teknologier i organisationen fungerar datatillförlitlighet och noggrannhet som viktiga möjliggörare. För att uppnå de uppsatta målen anses maskinernas anslutningsmöjligheter vara en framträdande strävan. Sådan anslutning kan uppnås genom att implementera IIOT-teknik, vilket möjliggör interoperabilitet, där den datoriserade maskinen sömlöst kan kommunicera och överföra information mellan dem. Syftet med denna studie var att undersöka de potentiella effekterna av att integrera IIOT i det organisatoriska ramverket och ytterligare utforska fördelarna som uppnåddes i termer av produktivitet och underhåll. Denna tilltänkta studie koncentrerade sig på svetsavdelningen i VCE och prioriterade specifika robotar för forskningen. För att förbättra anslutningen och visualisera data skapades dessutom en anpassningsbar instrumentpanel för att underlätta realtidsspårning av robotarna och ett varningssystem utvecklades för att meddela problemen i realtid. För att genomföra studien var denna forskning avsedd att använda en speciell IIOT-programvara Thingworx från PTC-gemenskapen. Forskningen genomfördes med omfattande intervjuer och observation på verkstadsgolvet enligt en kvalitativ analysmetodik. Genom intervjuerna fokuserades de prioriterade enheterna och baserat på slutanvändarens krav visualiserades de valda datataggarna. Vidare har resultaten från forskningen analyserats och diskuterats om hur IIOT-teknik potentiellt skulle kunna gynna en organisation.

Samhällets snabba tekniska utveckling har ökat intresset för att effektivisera vardagliga processer för att spara resurser och miljön. Fastighetsbranschen har varit en konservativ bransch när det kommer till införande av ny teknik, men förändringstrycket har ökat i takt med att företag från andra branscher har gått in i fastighetsbranschen. IoT-teknik kan ge betydande fördelar inom fastighetsbranschen, såsom övervakning och styrning av byggnadssystem och resurser, vilket kan minska energiförbrukning, underhållskostnader och öka kundupplevelsen för hyresgäster. Trots att IoT har varit framgångsrik i andra branscher och det finns forskning om behoven, finns det begränsad forskning om behovet av IoT inom fastighetsbranschen. Forskningsfrågan som ska besvaras i studien är “Hur ser behovet ut för fastighetsägare att implementera IoT i sina fastigheter?” I denna studie utreder vi vilka behov som finns av uppkopplade fastigheter och införandet av IoT inom fastighetsbranschen utifrån fastighetsägares perspektiv. Den här kunskapsluckan besvaras genom en kvalitativ kartläggning med semistrukturerade intervjuer med fastighetsägare. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys där vi identifierar teman, kategorier och koder. De övergripande ämnena som diskuteras i resultatet är värdet av IoT, utmaningar i samband med IoT, det framtida behovet av IoT och marknads- och samhällskrav att implementera IoT. Studiens slutsatser visar hur behovet av IoT i fastighetsbranschen ser ut enligt fastighetsägare. Vi kan se att behovet finns dels på grund av krav från samhället och konkurrenskraft på marknaden men även det upplevda värdet av IoT för att effektivisera processer och spara resurser. Det finns även hinder och utmaningar som behöver överkommas såsom brist på kunskap, standardisering och krav på integritet för att behovet ska kunna uppfyllas. Till sist har fastighetsägare förväntningar på framtida IoT-lösningar och att behovet av IoT kommer att öka. / Society's rapid technological development has increased interest in making everyday processes more effective to save resources and the environment. The real estate industry has been a conservative industry when it comes to introducing new technology, but the pressure for change has increased as companies from other industries have entered the real estate industry. IoT technology can provide significant benefits in the real estate industry, such as monitoring and controlling building systems and resources, which can reduce energy consumption, maintenance costs and enhance the customer experience. Although IoT has been successful in other industries, and research on the needs exist, there is limited research on the need for IoT in the real estate industry. The research question to be answered in this study is "What does the need look like for real estate owners to implement IoT in their real estate?" In this study, we investigate the needs of connected real estate and the introduction of IoT within the real estate industry from the perspective of real estate owners. This knowledge gap is answered through a qualitative survey with semistructured interviews with real estate owners. The interviews are analyzed using thematic analysis where we identify themes, categories and codes. The overarching topics discussed in the output are the value of IoT, challenges associated with IoT, the future need for IoT, and market and societal requirements to implement IoT. The study's conclusions show how the need for IoT in the property industry looks according to property owners. We can see that the need exists partly due to demands from society and competitiveness in the market, but also the perceived value of IoT to streamline processes and save resources. There are also obstacles and challenges that need to be overcome such as lack of knowledge, standardization and requirements for integrity in order for the need to be met. Finally, property owners have expectations for future IoT solutions and that the need for IoT will increase.

The industry of the Internet of Things (IoT) is a burgeoning market. A wide variety of devices now come equipped with the ability to digitally communicate to a wider network and modern electric scooters are one such example of this trend towards a more connected society. With scooter ride-share companies continually expanding in urban areas worldwide these devices are posing a greater attack surface for hackers to take advantage of. In this report we utilize threat modelling to analyse the potential vulnerabilities in a popular electric scooter. Through penetration testing we demonstrate the existence of major security flaws in the device and propose ways in which manufacturers may guard against these exploits in the future. / Internet-of-Things (IoT) växer globalt. Många produkter kommer utrustade med förmågan att digitalt kommunicera med olika nätverk och moderna elektroniska sparkcyklar är ett exempel på denna trend som går mot ett mer uppkopplat och sammankopplat samhälle. I och med att antalet företag som tillhandahåller elsparkcykeltjänster i urbana miljöer över världen växer, så blir dessa produkter ett större mål för hackare att utnyttja. I denna rapport använder vi hotmodellering för att analysera potentiella sårbarheter i en populär elsparkcykelmodell. Genom att penetrationstesta produkten demonstrerar vi allvarliga säkerhetsfel och föreslår förhållningssätt som tillverkare kan ta hänsyn till för att undvika framtida attacker.

Technology is rapidly becoming more compact and engineers are investigating new applications that are possible with this compact technology. For example photography has recently become an obvious part in our lives due to the shrinking of cameras. If there was a way to implement a light spectrum sensor into our phones there are a lot of applications this could be used for. For example the visual light spectrum can be used to detect the difference between materials in ways that our eyes can not. It could also be used to detect the amount of UV-light when outdoors or be used as an infrared camera. In order for this to be possible the spectrum sensor can’t be too big which makes the common spectrometer a bad choice for the application. This thesis compares two methods of detecting visual light spectrum suitable for On-Chip applications. One method utilize well-defined optical filters while the other works by incorporating an algorithm that boosts the performance of less well-defined optical filters. A simulation was created to assess the performance of the methods and one of these spectrometers were then designed into a circuit board to test the performance in real environments. The results concluded that the algorithmic method currently has better performance to the same price but that the purely optically filtered method is set to be stronger in the future. / Dagens teknik blir snabbt mer kompakt och ingenjörer undersöker nya tillämpningar som är möjliga med den här kompakta tekniken. Till exempel fotografi har nyligen fått en självklar plats i våra liv när kameratekniken blivit mindre. Om det fanns ett sätt att implementera en ljusspektrumsensor i våra telefoner så hade det funnits en mängd applikationer för detta. Till exempel så kan ljusspektrumet användas för att märka skillnad på material som våra ögon inte kan. Det kan också användas för att mäta mängden UV-ljus när man är ute, eller användas som en infraröd kamera. För att det här ska vara möjligt så kan inte spektrumsensorn vara alltför stor vilket gör en traditionell spektrometer blir olämplig. Den här avhandlingen jämför två metoder för att mäta det synliga ljusspektrumet som är passande för att placeras direkt på ett kretskort. En metod använder specifika optiska filter medan den andra metoden använder en algoritm för att förbättra utslaget hos mindre specifika optiska filter. En simulation skapades för att bedöma de två metoderna och ett kretskort designades sedan för att implementera en av spektrometrarna på och testa beteendet i verkliga miljöer. Resultaten visade att den algoritmiska metoden just nu har bättre prestanda men att den rent optiskt filtrerade metoden troligtvis kommer vara starkare i framtiden.

Knowledge has come to be regarded as an important strategic asset for organizations. This asset is something that companies want to take advantage of in their office environments. With the growing integration of IoT solutions in office environments, underlaying the so-called smart offices, knowledge transfer in these environments has been affected. The new technology can contribute to an improvement of previous means of transferring knowledge or introducing new approaches to knowledge transfer. This study addresses how organizations with smart offices gain access to knowledge through knowledge transfer. As this study investigates an area that is quite new, the goal has been to study comprehensively how knowledge transfer occurs in a selected smart office concept. To fulfill the purpose of the study, an interview study has been conducted on two companies that currently use the smart office concept. The study has presented processes, models and factors for knowledge transfer. Based on the processes, models of knowledge transfer and its influencing factors, an analysis and identification of knowledge transfer in smart offices has been presented. The empirical material has been gathered through interviews with those in charge of the chosen companies. The result of the empirical data collection shows that the various tools in the smart office environment investigated contribute to improved knowledge transfer through increased trust, collaboration and spontaneous interactions between colleagues. In the analysis, it has also been stated that the increasing integration of smart office features will lead to an increase in the development of the various features which in turn could affect knowledge transfer within organizations. / Kunskap har kommit att bli ansedd som en viktig strategisk tillgång för organisationer. Denna tillgång är något som företag vill ta vara på i deras arbets-och kontorsmiljöer. Med den växande integrering av IoT lösningar i kontorsmiljöer, så kallade smarta kontor har kunskapsöverföringen i dessa miljöer påverkas. Den nya tekniken kan bidra till en förbättring på tidigare medel att föra över kunskap eller komma med nya tillvägagångssätt till kunskapsöverföring. Denna studie adresserar hur organisationer med smarta kontor får tillgång till kunskap genom kunskapsöverföring. Då denna studie undersöker ett område som är ganska nytt så har målet varit att studera övergripligt hur kunskapsöverföring sker på ett utvalt koncept av smarta kontor. För att uppfylla syftet med studien har en intervjustudie genomförts på två företag som i dagsläget använder sig av konceptet. I studien har processer, modeller och faktorer för kunskapsöverföring presenterats. Utifrån de processer och modeller för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en analys och identifiering av kunskapsöverföring inom smarta kontor presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med ansvariga på de valda företagen. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att de olika verktyg i den smarta kontorsmiljön som undersöktes bidrar till förbättrad kunskapsöverföring genom en ökad tillit, samarbete och spontana interaktioner mellan kollegor. I analysen så har det även framförts att den ökande integrationen av smarta kontorsverktyg kommer leda till en ökning av utvecklingen på de olika verktyg som i sin tur kan påverka kunskapsöverföring inom organisationer.

The Internet of Things (IoT) concludes a network of physical objects equipped withdigital technologies to interact with people and other objects. IoT brings challenges,one way for organisations to address these challenges is by business ecosystems accordingto the analogy of natures ecosystem. This study defines an IoT oriented businessecosystem as an IoT ecosystem, because of the definitions used in the market varies.The purpose of this study was to investigate the critical factors for a working IoTecosystem, as well as propose how these factors can be applied in practice, since thisis absent in the market. A customized research design was conducted for this studyto manage the 17 semi-structured interviews at IBM. The interviews were divided initerations with di↵erent themes, where the result of each iteration was the base forthe decision of the next iteration theme. The result of this study reflected severalcritical perspectives of how to create an IoT ecosystem with partnership, end-userand scalability were recurrent. The conclusion of this were six critical factors of howan organisation can initiate an IoT ecosystem anchored with a product, as well as atool of how to apply these factors in practice. / Internet of Things (IoT) är ett koncept som innebär att fysiska objekt är utrustademed digital teknologi för att kunna vara uppkopplade mot internet, vilket möjliggörinteraktion med både människor och andra uppkopplade objekt. Med IoT följermånga utmaningar, ett sätt för organisationer att adressera några av dem är genoma affärsekosystem enligt analogi med naturens ekosystem. Det finns olika definitioner avkonceptet IoT ekosystem på marknaden som förklarar innebörden, därför definieraskonceptet i denna studie som ett affärsekosystem med utformning för IoT. Syftet med studien var att undersöka de kritiska faktorerna för ett fungerande IoT ekosystem samt att föreslå hur dessa faktorer kan användas i praktiken, då dettasaknas på marknaden. Forskningsmetoden i studien anpassades efter dess syfte, medinsamling av data från 17 stycken semistrukturerade intervjuer på IBM. Intervjuernavar indelade i iterationer med olika teman där resultat av varje iteration låg tillgrund för val av nästa iterationstema. Resultatet av studien på visade efter fyraiterationer, flera kritiska perspektiv för att skapa ett IoT ekosystem där partnerskap, slutanvändare och skalbarhet var återkommande. Slutsatsen blev sex kritiska faktorer för hur en organisation kan inleda ett IoT ekosystem kring en produkt, samt ettverktyg för hur dessa faktorer kan appliceras i en organisation i praktiken.

Populariteten av Internet of Things (IoT)- enheter är någonting som på senaste tidenökat, Dessa enheter avser smarta enheter uppkopplade mot internet som används avbåde privatpersoner och företag. Ett användningsområde för dessa smarta enheter ärinom hemmet som syftar till att ge mer bekvämlighet för användarna och underlättavardagen. Trots teknikens fördelar har det medfört ett stort antal risker och nackdelarvad gäller säkerheten vilket kommer att diskuteras i denna studie. Syftet med dennastudie är att undersöka medvetenheten kring säkerheten för dessa smarta enheterallmänt och i ett uppkopplat hem. Empirin i studien har samlats in genom en kvalitativundersökning där det genomförts semistrukturerade intervjuer med sju olikainformanter med olika erfarenheter och relationer till smarta enheter.Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse av ämnet och validerar resultaten fråntidigare forskning. Vidare analyserades empirin och resulterade i att ett antal faktoreridentifierades gällande de smarta enheterna utifrån ett säkerhetsperspektiv.Respondenterna fick svara på frågor angående deras medvetenhet gällande dessa smartaenheter och medvetenhet kring de säkerhetsrisker som finns för dessa enheter.Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys vilket resulterade i fyrateman: säkerheten för produkterna, säkerhetsmedvetenhet, Lagar inom IoT ochskyddandet av data. De olika informanterna hade olika erfarenheter samt motiveringartill deras förmåga att kunna påverka enhetens säkerhet samt de åtgärder de valde attimplementera. Informanternas erfarenheter och förmåga att kunna påverka sina enheterlänkades till litteratur. Sammanfattningsvis är informanternas förmågor att kunnapåverka sina enheter begränsat till de grundläggande säkerhetsåtgärderna. Studiensresultat visar att användare inte kan påverka sina enheter särskilt mycket för att ökasäkerheten för sina enheter vilket i sin tur leder till att enheter som har säkerhetsluckorleder till att användare lättare kan falla offer för attacker.Denna studie bidrar till att vidga förståelsen och fylla kunskapsluckorna gällandesäkerhetsrisker för smarta enheter bland användare. Genom att undersöka dessa frågorkan man arbeta mot en förbättring av säkerhetstänket och medvetenheten för att minskariskerna som dessa uppkopplade enheter kommer med, både för enskilda användare ochföretag / The popularity of Internet of Things (IoT) devices is something that has recentlyincreased. These devices refer to smart devices connected to the Internet that are usedby both private individuals and companies. One area of use for these smart devices iswithin the home, which aims to provide more convenience to users and make everydaylife easier. Despite the technology's advantages, it has entailed a large number of risksand disadvantages in terms of safety, which will be discussed in this study. The purposeof this study is to investigate the awareness surrounding the security of these smartdevices in general and in a connected home. The experience in the study has beencollected through a qualitative survey where semi-structured interviews were conductedwith seven different informants with different experiences and relationships to smartdevices.The results of the study contribute to an increased understanding of the subject andvalidate the results from previous research. Furthermore, the empirical evidence wasanalyzed and resulted in a number of factors being identified regarding the smartdevices from a security perspective. Respondents were asked to answer questionsregarding their awareness of these smart devices and awareness of the security risksassociated with these devices.The collected data was analyzed through a thematic analysis which gave four themes:the security of the products, security awareness, laws in IoT and the protection of data.The different informants had different experiences and motivations for their ability toinfluence the unit's safety and the measures they chose to implement. The informants'experiences and ability to influence their units were linked to literature. In summary, theinformants' abilities to influence their units are limited to the basic security measures.The results of the study show that users cannot influence their devices very much toincrease the security of their devices, which in turn leads to devices that have securityholes leading to users falling prey to attacks more easily.This study contributes to broadening the understanding and filling the knowledge gapsregarding security risks of smart devices among users. By examining these issues, onecan work towards an improvement in security thinking and awareness to reduce therisks that these connected devices bring, both for individual users and companies

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet. / In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.