Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships. Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties. Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies. Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship. Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo. / Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende. Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet. Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo

<p>Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships.</p><p>Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties.</p><p>Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies.</p><p>Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship.</p><p>Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo.</p> / <p>Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra.</p><p>Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende.</p><p>Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet.</p><p>Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo</p>

Offentlig projektägande är ett sätt att öka takten på miljöinnovationer och bidrar förutom till ett hållbarare samhälle även med tillväxt. Projektsamarbeten mellan näringsliv, offentlig aktör och högskola faller inom modellen Triple Helix och anses vara en effektiv form av samverkan där satsade resurser kan ge större avkastning. Deltagande i dessa projektsamarbeten kan stärka sin konkurrenskraft tack vare exempelvis genom tillgången till aktuell information och genom ett aktivt miljöarbete. Projektägarna upplever dock svårigheter att få deltagare till sina projektsamarbeten inom miljöutveckling. En ökad förståelse för företagens förväntningar kan bidra till en tydligare kommunikation kring de fördelar som kan uppstå. Kunskapen om vilka förväntningar som finns kan möjliggöra för projektägarna att tillföra ytterligare fördelar vilket gynnar företagen så väl som projektägarens möjlighet att värva framtida deltagare, och inte minst gynnar det miljöutvecklingen. Det finns en tydlig värderingsproblematik kring fördelar som kontaktskapande, "Grön Marknadsföring" och lärande vilket försvårar beslutsfattandet kring beslut som till stor del består av mer abstrakta fördelar än de som kan värderas i monetära termer. Det aktuella forskningsläget kartlägger upplevda fördelar efter att de uppstått och det finns därför en tydlig kunskapslucka kring hur företag resonerar när de ställs inför beslutet om deltagande i projektsamarbeten inom miljöutveckling. Studien har använt ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv och ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudie som forskningsdesign. Fallstudien har genomförts i ett projektsamarbete där projektmålet är att ta fram ett verktyg för ledningsarbete med kontinuerliga energibesparingar. Sex företag deltar och semistrukturerade intervjuer har genomförts med alla sex verksamhetsledarna som representerar företagen i projektet. Studien visar att alla deltagande företag har mål som liknar projektsamarbetets och att företagsidentiteten påverkar beslutet att delta. Det fanns ekonomiska motiv för deltagandet men hälften av verksamhetsledarna angav dessa sekundära. Fördelar som att projektsamarbetet anses imageförstärkande, utbyte av erfarenheter och skapande av kontakter som förväntas kunna nyttjas även efter projektets slut värderades i dessa fall högre. Vi ser att projektägaren kan tillföra fler upplevda fördelar genom att synliggöra företagens aktiva miljöarbete på ett tydligare sätt och underlätta de sociala relationerna att formas. För att attrahera deltagare är det viktigt för företagen att andra företag vill delta och att de känner tillit till projektägaren. / Public project ownership is a way to speed up the environmental innovation and contributing with a more sustainable society and development. Project collaboration between business, public and college belongs to the Triple Helix model, which is considered to be an effective form of collaboration where invested resources can give greater returns. Companies participating in this kind of collaborative can improve their competitiveness, for example through the availability of new information and through active environmental work. Despite these benefits, project owners find it difficult to recruit participants to such projects in environmental development. Increased understanding of business expectations can give opportunities to a better communication from the project owner about the benefits that may arise. The knowledge about what expectations there is can enable for the project owners to add further benefits, which benefit the companies as well as the project owner's ability to recruit future participants, and not to forget increase the environmental development. However, there is a clear valuation issue about benefits such as contact creation, "Green Marketing" and learning. The valuation problem makes decision making difficult for decisions about abstract benefits, rather than those that can be clearly valued in monetary terms. The study has used a hermeneutic interpretation perspective and a qualitative approach with a case study that used research design. The case study has been carried out in a project collaboration, where the project objective is to develop a tool for management work with continuous energy savings. Six companies participated in the project and interviews have been conducted with all six business leaders. The study shows that all participating companies have goals similar to project collaboration and that corporate identity influences the decision to participate. There were economic motivations to participate but they prioritized differently. Advantages expected from project collaboration include image, sharing experience and new contacts to use in the future. We see that the project owner can provide more perceived benefits by making clearer business active environmental work more visible and facilitating social relations. To attract participants, it is important for companies that other companies want to participate as well and that they trust the project owner.

Stålindustrin är en stor börda för miljön, i Sverige står den för 10% av allt koldioxidutsläpp. HYBRIT, som är ett samarbete mellan tre stora svenska företag, har som mål att helt eliminera koldioxidutsläppen av svensk stålindustri innan 2045. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett samarbete mellan olika företag påverkar deras produktutveckling och vad som motiverar dem till att samarbeta. Forskningsfrågorna, som utgick från syftet, byggdes upp genom en litteraturstudie på ämnesområdet för att få en grundläggande inblick i de teorier som finns idag. Det kompletterades med en teoretisk referensram för att få djupare förståelse i ämnet. För att erhålla empiri hölls semistrukturerade intervjuer med relevanta representanter från de företag som ingick i det valda case som projektet utgick från. För att få en inblick i hur ett samarbete ser ut och kunna besvara syftet höll sig studien till HYBRITsamarbetet och alla resultat är därför baserade på det. Intervjuerna tog upp hur de olika företagens produktutveckling sett ut tidigare, om/hur samarbetet har påverkat produktutvecklingen och vad som motiverade företagen att ingå i samarbetet. Intervjuerna transkriberades och olika teman hittades som återkom under intervjuerna. Resultatet från intervjuerna analyserades tillsammans med litteraturen för att sedan kunna dra slutsatser från det. Studien visar att samarbetet påverkar produktutvecklingen på företagen på olika men liknande sätt beroende på hur det såg ut tidigare på företagen. När det gäller varför det blev ett samarbete var svaret att alla hade något att vinna på det utan att behöva riskera för mycket och att en så stor omställning av värdekedjan som HYBRIT utför inte hade kunnat ske utan ett samarbete där risker och resurser delas. / The steel industry takes a big toll on the environment. In Sweden, it contributes to 10% of all carbon dioxide emissions. HYBRIT is a collaboration between three big Swedish companies whose goal is to make the Swedish steel industry free from carbon emissions by 2045. The purpose of this report is to investigate how a collaboration between companies can affect their product development and what motivates them to collaborate. The research questions linked to the purpose where constructed through a research in the areas around collaboration. To gain empirical data, semi structured interviews were held with relevant respondents from the companies engaged in the collaboration chosen as case for the study. To get an insight in how a collaboration might look and to be able to answer to the purpose and research questions, the study is looking into the collaboration of HYBRIT. All the results for this paper are based on that. The interviews covered what the different company’s product development looked like before, if and how the collaboration have affected that process and what motivated the company to engage in a collaboration. Interviews were transcribed and different, reoccurring themes were found. The result of the interviews was analyzed together with literature to draw conclusions from it. The study shows that collaboration affects product development in different but similar ways in different companies depending on the previous process at the company. When it comes to why the collaboration happened, the answer was that everyone had something to gain from it without having to risk too much. Also, that a change of this size in the supply chain that HYBRIT conducts would not have been possible without a collaboration where risks and expenses could be shared.