Hiphop har under en längre tid fungerat som ett forum för individer att utrycka sitt motstånd mot politiska åtaganden samtidigt som det har fungerat som ett forum där olika identiteter skapas och uttrycks. Tidigare studier har bland annat visat att hiphop skildrar ämnen som rasism, etnicitet och kultur, någonting som i många fall ligger som grund till förtryck. Med utgångspunkt i det intersektionella perspektivet som belyser hur samhällets maktstrukturer formas och upprätthålls undersöker denna studie hur kategorierna etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk utrycks och förmedlas i samtida svensk hiphop. Studien syftar på att undersöka hur eventuella intersektioner som uppstår mellan dessa kategorier sammanfaller med identitetsskapande och utanförskap. För att undersöka hur detta kommer till uttryck anläggas en kritisk diskursanalys på tre svenska hiphoplåtar skapade av fyra aktuella artister i Sverige. Resultatet visar att den svenska hiphopen gestaltar olika typer av samhällshierarkier där kategorierna etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk ligger till grund för dessa. Det påvisades även att ens identitet är beroende av omgivningens syn på dessa kategorier samt deras roll i samhället, vilket kan leda till känslor av utanförskap. I det utanförskapet som utsatta individer upplever finnas i samhället blir hiphop en accepterande gemenskap där olika identiteter tillåts ta plats.

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power. An intersectional awareness help them to see how the mechanisms of inclusion and exclusion works. The participants are also aware of the difficult task to create rooms free from all kinds of hierarchies. A strategy for some of the participants is thus to exclude some people in order to include others; often more underprivilegied groups of people. The intersections of power are complex though and cross into each other. As an outcome of this complexity it can sometimes be questioned how lines between inclusion and exlusion are drawn as people tend to fall in between categories.