Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som leder till att man lämnar en verklighet, för att träda in i en annan. För att undersöka detta har fem före detta medlemmar av Jehovas vittnen intervjuats. För att belysa deras berättelser har flertalet teorier och tidigare forskning presenterats och använts i analysen. Anledningarna till att intervjupersonerna lämnat församlingen har varit ifrågasättanden som satts igång på antingen intern- eller extern nivå. På intern nivå rör det sig om värderingar i församlingen som inte stämt överrens med individens egna, eller levnadssätt efter hårda krav inom församlingen. På extern nivå har anledningarna till avhopp bestått av ett ifrågasättande som grundar sig i en jämförelse av verkligheten som vittne gentemot verkligheten i majoritetssamhället.

Med utgångspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsätt påmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete ämnat ge svar på hur dagensförskollärare ser på matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollärare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. Förskollärarna i studien vittnar om att de undersenare år tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu än vad de gjorde för ett par år sedan.Antalsförståelsen var det innehållsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lära sig använda olika matematiskabegrepp. Förskollärarna menar att matematiken finns överallt och att det ärviktigt att synliggöra och uppmärksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs påett bättre sätt jämfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier.

Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanstadielärare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt. Resultatet visar att de alla intar ett systemperspektiv, där de sätter skolarbetet i fokus. Det är en för liten studie för att dra några generella slutsatser, främst för att intervjurespondenterna arbetar på olika belägna och olika stora skolor, de har olika förutsättningar för diverse arbetssätt vilket gör att det är svårt att se några mönster. Däremot är de alla väldigt engagerade i sina elevers välbefinnande och har olika funderingar till vad som de tycker är det bästa arbetssättet.

I vår undersökning har åtta förskollärare intervjuats i syfte att få reda på hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har även undersökt hur den reviderade läroplanen har påverkat deras arbetssätt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare anser att det är viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvägagångssätt har dock varierat en del. Några generella mönster går emellertid att utläsa av intervjusvaren. Dessa är att förskollärarna försöker utgå från barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten. Vad gäller den reviderade läroplanen har den ännu inte påverkat förskollärarnas arbete med naturvetenskap i någon större utsträckning.  Det är tydligt att förskollärarna gör didaktiska val i sitt arbete med naturvetenskap.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten. Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan. Deras undersökningar har visat att i grundskolan har elevernas engagemang av religionsämnet har minskat men ökat en aning i det som kallas privat religiositet. Med privat Religiositet menas till exempel livsfrågor, moderna livsåskådningar osv.Undersökningen i en här uppsatsen visar att lärarna använder sig av en viss rutin när de planerar sina undervisningar. Dessa rutiner upplevs av eleverna som icke givande inlärningsmetod. Läraren berättar dock att det finns en tröghet i skolstyrelse och i ämnets omfång som gör att denne väljer just de rutinerna. Olika didaktiker såsom Hartman, Almen och Olivestam lyfter fram hur viktigt det är att lärarna reflektionerna över sin undervisning. De påpekar även att det är vikigt att utgå från de grunddidaktiska frågorna vad, hur och varför. För att kunna nå de nationella målen och skapa kunskap för livet och inte enbart för skolan.

Syfte med studien är att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra. Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer. Arbetet med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever ser liknande ut på informanternas arbetsplatser. Ofta prövas många olika åtgärder innan något till slut fungerar och eleven kommer tillbaka till undervisningen. Skolkuratorerna i undersökningen anser därför att hemmasittarna är en resurskrävande grupp.

Föreliggande studie bygger på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer av alfabetiseringslärare som syftar till att utifrån sociokulturell teori undersöka hur lärare i alfabetiseringsundervisning resonerar om alfabetiseringsundervisning i relation till modersmålsbaserad undervisning.Frågeställningarna är ”vilken inställning har alfabetiseringslärare till alfabetiseringsundervisning och vilka svårigheter ser de?” och ”vilken roll spelar modersmålet för undervisningen enligt alfabetiseringsläraren?” Materialet som ligger till grund för analysen är de fyra lärarnas resonemang om alfabetiseringsundervisning som har analyserats utifrån en grundad teori.Den teoretiska utgångspunkten och utifrån vilket resultatet har analyserats, är sociokulturellt perspektiv, där samtal och interaktion anses ha stor betydelse vid all inlärning och som också ger grund för människors olika socialisation.Resultatet som bland annat framkommit bekräftar forskningen, som tydligt pekar på att modersmålet är av stor betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Detta upplever också lärarna vara fallet i deras undervisning av analfabeter. De har sett att det finns stora fördelar med att ha hjälp av en modersmålspedagog när det gäller elevers språkinlärning och läs- och skrivinlärning. Dessutom fungerar modersmålspedagogerna som brobyggare om missförstånd skulle uppstå mellan eleverna och lärarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är: Hur används begreppet lek av dramapedagoger? Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek? Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män. Varje pedagog har deltagit i en individuell, formell, intervju som varade i allt från tjugo till fyrtiofem minuter. Uppsatsens ansats är inspirerad av hermeneutik, vilket innebär att tolka och förstå i olika mänskliga sammanhang. Resultatet av observationerna och intervjuerna har kategoriserats och därefter tolkats var för sig. Studien visar att dramapedagogerna använder sig av ordet lek i undervisningssammanhang men är inte alltid medvetna om det. Studien visar också att dramapedagogerna ansåg att lek som metod är viktig och har en livsviktig innebörd.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera den nya läroplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Detta har undersökts med utgångspunkt i följande frågeställningar: -­‐ Hur är lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa? -­‐ Hur ser lärarna på sina praktiska förutsättningar att bedriva sin undervisning i ämnet idrott och hälsa? -­‐ Hur upplever lärarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats. Resultaten är baserade på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. Respondenterna är verksamma på grundskolor i Stockholms län. Den semistrukturerade intervjuformen har gett oss möjlighet att på ett djupare sätt få en förståelse för respondentens syn och inställning till ämnet. Den inhämtade datan har transkriberats för att på ett överskådligt sätt kunna analyseras. Analysverktyg har vi hämtat från läroplansteorin och från Lipskys kategorisering av förutsättningar för en lyckad implementering. Resultat Lärarna ser idag på ämnet som ett kunskapsämne som ska förmedla viktiga kunskaper inom hälsa och fysisk aktivitet. Det är en syn som växt fram under utbildning respektive arbete inom ämnet. Målet för undervisningen hos flera av lärarna är att förmedla kunskaper inom hälsa, men flera anger även att det finns mål som social färdighet och att erbjuda aktiviteter som elevunderlaget saknar förutsättningar till utanför skolan. Samtliga lärare anser sig överlag nöjda med de praktiska förutsättningar de har för att bedriva undervisning i ämnet. Dock så anger samtliga lärare att de upplever begränsningar för att kunna genomföra den undervisning de vill fullt ut. De saknar förutsättningar såväl ekonomiskt, elevunderlagsmässigt, geografiskt och organisatoriskt. Lärarnas upplevelse av implementeringsarbetet kring Lgr 11 är varierande. Vissa lärare anser sig nöjda med den tid och information de haft till förfogande, medan andra önskat mer tid för att arbeta med det. Lärarna har uppfattningen att Lgr 11 hjälper till att lyfta fram ämnet som ett kunskapsämne och är tydligare än sin föregångare, Lpo 94. Dock så anser de att det finns otydligheter kring hur bedömning ska ske och efterfrågar tydligare direktiv kring detta. Lärarna anger att de, vid tillfället för studien, var inne i en process för att lära sig arbeta med Lgr 11 och att man nu provar sig fram. Lärarna uttrycker en osäkerhet för hur arbetet med att tydliggöra kunskapskrav och bedömning för elever ska gå tillväga. Flera har valt att arbeta med lokal pedagogisk planering, men saknar direktiv kring hur det arbetet ska gå till. Slutsats Studiens slutsats är att lärarna i idrott och hälsa saknar förutsättningar för att implementera Lgr 11. Lärarna anser sig själva ha tillräckliga förutsättningar, men vid vår analys finner vi att så inte är fallet. Samtliga intervjuade lärare saknar förutsättningar inom något område. / Aim The aim of this study is to analyze whether teachers have the prerequisites for a full implementation of the new curriculum for Swedish grammar schools, Lgr 11, in physical education. To study this we will use the following questions: --‐What are the teachers views on physical education? --‐What do teachers in PE think of their conditions to teach the subject? --‐What are the teachers experiences of implementing Lgr 11 in physical education? Method This study is done with a qualitative approach. Data has been gathered through semistructured interviews with six teachers in the Stockholm area. All of the respondents are currently employed to teach PE in grammar schools. The semi-structured form of interviews gives us an in depth understanding for the respondent's views and attitude towards the subject. The gathered has then been transcribed in order to get oversight of the data before it gets analyzed. Tools for analyze used in this study is from Curriculum theory and from Lipsky's categorization of conditions needed for a successful implementation. Results Teachers see the subject as primarily focused on acquiring knowledge. This view has developed while studying to become a teacher or while on the field working as a teacher. Most of the interviewed teachers' goal with teaching PE is to pass on knowledge regarding health, but several also imply other goals such as social skills and offering their students activities they can't perform outside the school. All teachers say they are in general satisfied with the conditions they have to teach the subject. But all teachers also say they lack conditions in order to teach the way they want, conditions in areas such as supplies, economy, students, geography and organization. The teacher's experiences of the implementation process of Lgr 11 vary. Some of the teachers say they are pleased with the amount of time and information that has been available to them, while other would wish for more time to work with it. The teachers feel that Lgr 11 helps with clarifying that PE is a subject of knowledge and is more sharply defined than its predecessor Lpo 94. However, the teachers also say that they aren't certain of how to assess their students and request clearer instructions o this. The teachers also said that they, at the time of this study, where in a process of learning to work with Lgr 11 and that they are trying ways to make it work. The teachers also express an uncertainty regarding how to make goals and grading clear for their students. Several teachers have chosen to work with local pedagogical plans, but they lack clear instructions on how to work in this area. Conclusions The conclusion of this study is that teachers of PE lack conditions to fully implement Lgr 11. The teachers themselves feel that they are satisfied with conditions to implement, but when we have analyzed their answers we have found that they don't. All interviewed teacher's lack conditions in some area.