Det här examensarbetet har syftat till att svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ”ofint” arbetssätt. Filmen verkar dessutom till största del användas som en inledning till specifika temaområden eller som en plattform för diskussioner i klassrummet. När det gällde syften och mål med filmundervisning visade intervjuerna att det framför allt handlade om elevernas generella positiva inställning till filmen som medium samt de kunskapsområden som ämnesplanerna beskriver. Även om studien är begränsad på grund av antalet respondenter, ger arbetet ändå en ganska klar bild av filmen som undervisningsverktyg. Detta framför allt tack vare de mycket snarlika svaren från samtliga intervjuade lärare och likheterna mellan deras svar och tidigare forskning om ämnet.

The purpose of this paper is to explore how practicing teachers have included their education in their teaching profession. The five teachers who were interviewed expressed that they lack experience in dealing with administrative issues, conflict management, parental contact and how to manage stress. There has been prior research on how teachers perceive their everyday working lives. Those results showed that teachers are becoming stressed by not knowing how to handle certain situations. My results showed that the teachers were to busy so they created their own methods on how to deal with phenomena that the education have not treated or discussed. The interviews were analyzed with the help of two constructivist concept, authenticity and activity .Authenticity focuses on knowledge is created and constructed by everyday situations. Activity is that knowledge is constructed by training and experience. All informants feel unprepared for what the teaching profession stands for and felt lost.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats. Utifrån våra intervjuer fick vi fram resultat som tyder på att lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT har ett samband med hur denne inkluderar det i sin undervisning. Lärarna har en positiv inställning till att använda sig av IKT men menar på att det finns många brister gällande förutsättningar till att använda sig av det i undervisningen.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn. Dessa svar behandlas i ett resultat och analys avsnitt i vår studie. De analysverktyg vi använt oss av är Mårtenssons (2004) avhandling Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården som behandlar miljöns betydelse. Vi har även använt oss av Osnes m.fl. (2010) Kropp, rörelse och hälsa i förskolan som behandlar förskollärarens roll. Vi har genomfört tre intervjuer var som vi analyserat var för sig under avsnittet resultat och analys. Resten av studien är skriven tillsammans. Resultatet av vår studie är att miljön är en stor betydande faktor för barns motoriska utveckling, men även att förskollärarna själva har en stor roll för att uppmuntra barn till rörelse. Slutsatsen vi kom fram till var att det är en kombination mellan förskollärarens roll, deras attityd till rörelse och förskolegårdens utformning som ger barn de bästa möjligheter till motorisk utveckling på förskolegården.

Detta examensarbete granskar Kiwimetoden, en analytisk läsinlärningsmetod med sitt ursprung på Nya Zeeland. Syftet med arbetet har varit att ta reda på Kiwimetodens fördelar och nackdelar gällande elevers läslust och läsförmåga. Observationer och intervjuer har genomförts för att kunna redogöra för detta. 2 lärare på olika skolor har intervjuats och 3 elevgrupper i årskurs 2 0ch 3 i grundskolan har observerats för att få en bild av Kiwimetodens positiva och negativa sidor. Varierande litteratur har använts för att få en bra bild av Kiwimetoden. Granskningen av metoden visar många fördelar men även nackdelar. Fördelarna visade sig vara att eleverna var engagerade i undervisningen, alla elever synliggjordes och metodens sätt att introducera texter gav kunskaper i ett meningsfullt sammanhang. Nackdelarna som framkom var att det krävs en engagerad och kompetent lärare för att undervisa och att Kiwimetodens material inte utmanar alla elever. Slutsatsen är att Kiwimetoden är en effektiv läsinlärningsmetod i många avseenden, men att den inte passar alla elever då alla är olika och således lär på olika sätt.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur pedagoger ser på lärande samt hur de ser på att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan främja elevers lärande. I litteraturgenomgången har vi använt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det går att nå ut till elever på olika sätt. För att få en djupare insikt i hur forskare tänker kring hur pedagoger kan nå ut till elever, har vi valt att utgå från följande rubriker: lärande, lärarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lära, lekfullt lärande samt utveckling av lärande och tänkande. I vår uppsatsstudie valde vi att utgå från kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. Utifrån vår studie kom vi fram till att det går att kombinera olika tankar som pedagoger har när det gäller att nå ut till elever och det är en fördel då lärande nås på ett varierat sätt. I analysen utgick vi från respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa. Vårt huvudresultat är att det går att kombinera olika undervisningsstilar samt att dessa bör kombineras efter vilket lärande som står i fokus. Vi har även insett att lärande sker i situationer som vuxna inte bör kontrollera såsom lek, men även att pedagoger bör se till att lärande i klassrummet engagerar elever, för det är då de lär sig.

No description available.

No description available.

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgått att dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar. Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten.  Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati. Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna. Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar.

Bakgrund: Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet. Syfte: Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade. Tre kategorier med tio subkategorier bildades utifrån intervjuerna. Kategorierna beskriver hur sjuksköterskan upplever att vårda i hemmet: Sjuksköterskans arbete i hemmet, Att vara professionell och Teamarbete. Diskussion: Utifrån studiens resultat beskrivs vårdkontext och sjuksköterskans bemötande som viktiga faktorer i mötet med patienten därför att det inbjuder till delaktighet och stödjer patientens självbestämmande. Det resulterar i att det rumsliga tillskrivs stor betydelse där sjuksköterskan upplever en dubbel roll som professionell yrkesutövare och som gäst i patientens hem vilket resulterar i att sjuksköterskan upplever både känsla av frihet och känsla av otillräcklighet. / Background: Many countries are facing a changing demographic where the number of elderly people will increase. Parallel to this development there will be a rising demand for home-based care where more elderly people want to be cared for in their own home. Home-based care is often described as the best kind of caring for many elderly people. Earlier research has shown that nurses have both negative and positive experiences when it comes to home-based care. Aim: The aim of this study is to describe the nurses’ experiences of home-based care. Methods:  Interviews were performed with eight registered nurses who had experience of caring for people at their homes. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspered by Greneheim and Lundman (2004). Results: The result showed that the nurses who participated in the study stated that they strive to do their utmost for the patients although they sometimes can be prevented from doing that. Tre categories with ten sub-categories were generated from the interviews. The categories describe nurses’ experiences of caring for patients of their homes: Nursing at home, To be professional and Teamwork. Discussions: Based on the study the nursing context and the nurses’ approach are described as important factors in the meeting with the patient. Nursing context and the nurses’ approach are important because they invite to participation and support the patients’ autonomy. This results in that the space is given great importance where the nurse experiences a double role: As a professional and as a guest in the patients’ own home. This results in that the nurse experiences the feeling of freedom and the feeling of inadequacy.