No description available.

Bakgrund: Under medeltiden utförde män och kvinnor omvårdnad via religiösa organisationer. På 1600-talet behövde sjuksköterskor ingen formell utbildning då de var assistenter till läkaren. På 1800-talets mitt kom Florence Nightingale och uttalade sig om att bedriva omvårdnad som sjuksköterska var en kvinnas uppgift. Det var en förlängning av deras uppgifter att sköta hemmet. Män fick samtidigt enbart arbeta med manliga patienter. Dagens sjuksköterska skall följa etiska koder för att bevara patientens autonomi, integritet och värdighet. Sjuksköterskan skall utgå från evidensbaserad kunskap och har huvudansvaret för omvårdnaden. Den omvårdnad som berörs vid intim omvårdnad är vanligen de områden på kroppen som är sexualiserade. Det kan upplevas som förbjudet områden för patienten. Varje människa har sin egen beröringsnorm, var på kroppen och hur mycket beröring som personen accepterar. Människans attityd bygger på tankar och erfarenheter. Dessa skapar en attityd till hur vi förhåller oss i olika situationer. Syfte: Att belysa patientens attityd till intim omvårdnad given av vårdpersonal. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt i syfte att få en överskådlig bild av området. Nio artiklar varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa låg som grund för resultatet. Dessa artiklar kom från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Från resultatartiklarna har förförfattarna analyserat betydelsefulla ord, begrepp och citat för att bilda olika teman. Resultat: Fyra teman varav ett tema med tre underteman framkom av litteraturöversikten. Första temat patientens kön kan påverka attityden med underteman kvinnor, män och likheter mellan kvinnor och män.  Kvinnor föredrog att få intim omvårdnad av kvinnlig vårdpersonal. Män var generellt mer öppna till intim omvårdnad av båda könen. Både män och kvinnor kunde uppleva genans vid intim omvårdnad. Tema två ålderns inverkan på attityden. Äldre kunde ha lättare att ta emot intim omvårdnad från någon av motsatt kön, jämfört med yngre. Tema tre att närma sig den personliga sfären.  Kvinnor kunde uppleva skam över att visa sin nakna kropp för manlig vårdpersonal. Tema fyra kompetens en viktig del av relationen. Relationen mellan patient och vårdpersonal var viktigare än kön på vårdpersonalen. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med hjälp av Leningers transkulturella omvårdnadsteori. Det som diskuterades var attityder och normer i samhället, ålder kopplat till attityder och normer, manlig vårdpersonal och patient- och vårdpersonalrelation. Dessa rubriker ansåg författarna var relevanta kopplat till resultatet.

Bakgrund: I dagen samhälle förknippas sjuksköterskeyrket med feminina egenskaper och yrket är starkt kvinnodominerat. Den ojämna könsfördelningen inom yrkeskategorin kan förstås utifrån samhällets stereotypa uppfattning av kön, som skapas utifrån idéer, handlingar och föreställningar som tilldelas kvinnor och män. Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är omvårdnad och denna skall utföras utifrån vetenskap och beprövad metod och styras utifrån ett etiskt förhållningsätt. Den intima omvårdnaden inbegriper fysisk beröring av patientens intima kroppsdelar. Intim beröring kan vara problematisk för manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter då den kan sexualiseras eller missuppfattas. Syfte: Att belysa manliga sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att skaffa sig en övergripande bild över det valda omvårdnadsområdet. Totalt nio stycken artiklar har används från databaserna CINAHL samt Nursing & Allied Health Database. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och två underteman. I det första huvudtemat emotionella barriärer och rädslor vid intim omvårdnad framgår det att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna upplevde rädslor för sexuella anklagelser vid intim omvårdnad av kvinnliga patienter. I det andra huvudtemat skapandet av strategier visar resultatet att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna skapade strategier och förhållningsätt för att underlätta de intima omvårdnadssituationerna. Diskussion: I diskussionen diskuterade författarna resultatet utifrån tre delar. Dessa delar berör samhällets stereotypa bild av den manliga sjuksköterskan, de kvinnliga patienternas bild av intim omvårdnad samt bristen på utbildning.

<h1>Abstrakt</h1><p> </p><p>Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.</p><p>Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.</p><p>Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.</p><p>Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.</p><p>Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.</p><p>Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras.</p>

Abstrakt   Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens. Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité. Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad. Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta. Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras.

Bakgrund: Genus avser den socialt konstruerade delen av att vara kvinna, man, flicka eller pojke. Det handlar om hur människor samspelar med varandra, hur vi tänker om kvinnligt och manligt och vilka normer och värderingar vi har. Inom vårdvetenskaplig forskning har genusperspektiv inte funnits med i någon större utsträckning trots att det finns statistik som visar att det finns skillnader mellan kvinnor och män på en rad områden inte minst vad gäller sjuksköterskans arbetsområde och patienters upplevelse av att vara patient. Ett genusperspektiv skulle därför i likhet med kulturell känslighet kunna bidra till en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur genusrelaterade aspekter med relevans för relationen mellan sjuksköterskor och relationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs i vårdvetenskaplig forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts enligt Friberg (2012). Resultatet är baserat på tio vetenskapliga studier. Studiernas resultat har delats in i teman efter de likheter som hittades. Resultat: Kön, ålder, hur sjuk/graden av beroende hos patienten, hur man tänker kring vad som är manligt och kvinnligt samt bilden av sjuksköterskan påverkade upplevelsen av intimomvårdnad och vilka arbetsuppgifter som uppfattades som passade för kvinnor och män samt hur patienten upplevde vården. Diskussion: Genus påverkar i hög utsträckning hur individer beter sig mot varandra, vilka förväntningar de har på varandra och hur de värderar varandras arbete. Detta påverkar i sin tur relationerna mellan individerna. Resultatet relateras till Hildegard E. Peplaus teori om mellanmänskliga relationer i omvårdnad. / Background: Gender intends to describe the socially constructed part of being a woman, man, girl or boy. It discusses how individuals interact with each other, how we understand femininity and masculinity and what set of norms and values we have. There has not been much room for a gender perspective in healthscience even tough statistics show that there are several differences between women and men not least when it comes to the field of nursing profession and patients experiences of being a patient. Much like cultural sensitivity, a gender perspective could contribute to a more person centered care. Aim: The aim of this literature review is to explore how gender related aspects relevant to the relationsship between nurses and the relationship between nurse and patient is described in healthscience. Methods: A litteraturereview has been done according to the method proposed by Friberg (2012). The result is based on ten scientific studies. The studies has been seperated into themes based on the similarities that were found. Results: Sex, age, how sick/the degree of dependence of the patient, the thoughts about what is masculine and what is feminine and the image of the nurse affected the experience of intimate care and what job assignments that were seen as appropriate for women and men and also how the patient experienced the care that he or she recieved. Discussion: Gender affects the way individuals act towards each other, their expectations on each other and how they value each others work. This affects the relationship between individuals. The result is related to Hildegard E. Peplaus theory about interpersonal relations in nursing.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer. Frågeställningarna formulerades till att undersöka den manliga sjuksköterskans uppfattning av mötet med patienten samt patientens uppfattning av mötet med den manliga sjuksköterskan i intima omvårdnadssituationer. En litteraturstudie genomfördes. Resultatet visade att det finns en tydlig preferens hos kvinnliga patienter för en kvinnlig sköterska i intima omvårdnadssituationer. Hos manliga patienter var resultatet liknande, de föredrog alltså manliga sjuksköterskor men det fanns även en icke försumbar andel män som föredrog en kvinnlig sköterska i intima omvårdnadssituationer. Vidare framkom även att det fanns föreställningar om den manliga sjuksköterskan som homosexuell och uppfattningar om att den manliga sjuksköterskan skulle ha sexuella motiv bakom sitt yrkesval påverkade patienten och den manliga sjuksköterskans uppfattning av mötet. / Through their day to day work nurses meet people in need of care. Their tasks can vary between dressing wounds to administering a KAD. The tasks are all performed according to a specified manual and they are carried out in the same way for all patients. But are all patients the same and are all nurses the same? Only approximately 10 percent of the nurses in Sweden are men. The aim of this study was therefore to view the perceptions and experiences in the meeting between the male nurse and patient in intimate care situations. The questions at issue were defined to examine the male nurses’ perception of the meeting with the patient and also to examine the patients’ perception of the male nurse in intimate care situations. A literature review was carried out. The result showed a clear preference among female patients for a female nurse in intimate care situations. Male patients preferred a male nurse but there was also a significant amount of male patients that preferred a female nurse in intimate care situations. The review further revealed perceptions of the male nurse as gay and ideas about the male nurse making sexual advances that influenced the patients’ and the male nurses’ perception of the meeting.

Sannolikheten att manliga sjuksköterskor väljer att avsluta sin yrkeskarriär är fyra gånger större än för kvinnliga sjuksköterskor – en anledning kan vara svårigheterna att utföra intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Syftet med studien var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter samt vilka strategier som användes i omvårdnadssituationerna. Intim omvårdnad innebär omvårdnadsåtgärder som involverar patientens kroppsfunktioner, personlig hygien samt blottning av könsdelar. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio resultatartiklar granskades och sammanställdes i subteman. Resultatet visar att manliga sjuksköterskor upplever den intima omvårdnaden av kvinnliga patienter som genant samt känner oro för att bli missförstådda och anklagade för sexuella trakasserier. För att undvika det har manliga sjuksköterskor utvecklat särskilda strategier. Dessa strategier har erfarits genom praktisk erfarenhet, inte från evidensbaserad utbildning. Manliga sjuksköterskor upplever att deras sjuksköterskeutbildningar inte tillhandhåller nödvändig kunskap om hur intim omvårdnad ska utföras på kvinnliga patienter, vilket resulterar i att de känner sig dåligt förberedda inför det praktiska arbetslivet. Studiens resultat rekommenderas vara till grund för en implementering av problemet i sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska vårdverksamheten för att förbättra den kvinnliga patientupplevelsen och arbetsmiljön för manlig hälso- och sjukvårdspersonal.