Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå. Studien har därför analyserat och kategoriserat intranätets innehåll utifrån dessa kommunikationsfunktioner. Resultatet visar på en koppling mellan den tekniska infrastruktur som intranätet innebär och vad kommunikationen innehåller. Alla kommunikationens funktioner fanns representerade men i varierande utsträckning. Den informativa funktionen var mest framträdande och den expressiva endast svagt förekommande. Dock visar den tekniska utvecklingen hos intranätet på en ökad möjlighet för de anställda att uttrycka sig vilket indikerar potential för en mer jämlik kommunikation framöver.

<p>Detta arbetes syfte är att göra en jämförelse av olika organisationer och undersöka vad som kännetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranätet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranätet. Även frågan om vem eller vilka som ansvarar för intranätet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jämförelser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller är på väg att införa ett intranät, där alla är verksamma inom olika områden.</p><p>Slutsatserna visar att många av de större organisationerna har någon form av organisation runt sitt intranät, för de mindre organisationerna, som även har mindre intranät, är det oftast en eller kanske några som hanterar drift och förvaltning av intranätet. Även i avseende på ansvaret för intranätet visar slutsatserna att det främst är de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranätet.</p>

<p>Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranät bör abstraheras i en navigeringsmodell för användarna av intranätet effektivt skall finna eftersökt information.</p><p>Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranät samt till viss del även i form av litteraturstudier. Fallstudien består huvudsakligen av en kartläggning av intranätet, studier av tidigare utredningar av intranätet samt till viss del informella samtal.</p><p>Litteraturstudierna har utmynnat i sammanställandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jämförs sedan mot fallstudien för att påvisa resultat av generell natur.</p><p>Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranät. Tillämpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranät effektiviseras.</p>

<p>Antalet intranät växer ständigt, samtidigt som allt fler människor känner att de inte kan ta till sig all den information som de erhåller. Intranäten innehåller en mängd användbar information som alla anställda kan ta del av. För att kunna använda intranätet effektivt krävs det att användarna sorterar bland all den information som finns på intranätet. Med hjälp av användarprofiler kan detta ske på ett enkelt sätt. Syftet med detta arbete var att behandla frågan om användarprofiler kan bidra till att bättre beslut tas genom att information overload reduceras. För att besvara arbetets frågeställning har telefonintervjuer med sju respondenter genomförts. Litteraturen som studerats inom detta arbete visar på att information overload kan leda till en mängd konsekvenser så väl för de anställda som företaget som helhet. Resultatet av telefonintervjuerna visar att användarprofiler används ute på företag samt att flera av respondenterna anser att dessa kan bidra till kvalitet i beslutfattandet genom reducering av information overload.</p>

<p>ntranät har medfört många nya möjligheter för företag och organisationer. Samtidigt har det också orsakat problem kring hur de nya flödena med kommunikation och information skall hanteras. Utbudet av information ökar samtidigt som vårt begränsade fält av uppmärksamhet är ändligt. Informationsstress har blivit ett begrepp som används i detta sammanhang. För att möta upp mot detta problem förser vi oss med tekniker och hjälpmedel som är tänkta att reducera överflödet av information. Användarmodellering är en teknik som är avsedd för att avhjälpa denna problematik. Genom att specificera användarens intressen kan andelen relevant information ökas. Vid implicit användarmodellering analyseras användarens handhavande då denne tar del av information, för att på så sätt bilda en uppfattning om individens intressen. Tekniken är inte fulländad varför projektet har undersökt hur tekniken kan utvecklas och vilka beteenden som har bäst förmåga att ge ledning till den upplevda relevansen. Projektet har identifierat ett flertal potentiella utvecklingsmöjligheter och fyra beteenden som har särskild god förmåga att ge ledning till den upplevda relevansen.</p>

Intranät har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring från ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett användbart intranät leder till att kommunikationen underlättas avsevärt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgångsrika. Dessutom stärks lagandan och det är bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlängningen blir då organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhället kan alltså dra nytta av det här i form av bland annat fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Diverse användbarhetsproblem innebär dock att den här idealiska bilden sällan blir verklighet. För att undersöka vilka orsaker som ligger till grund för att informationsöverföringen brister, där intranät har en nyckelroll i sammanhanget, behövs en djup och bred bild av de faktiska förhållandena som råder i kontexten - hur ledningen kommunicerar med de anställda via intranät. Den ansatsen har inneburit att undersökningen gestaltats i form av en heuristisk utvärdering och en enkät för att täcka både MDI-experters perspektiv såväl som användarnas upplevelse av fenomenet. Insamlad data triangulerades sedan för att berika analysen av upptäckterna. Resultatet av undersökningen medför en ökad förståelse för användbarhetsproblem som kan sätta käppar i hjulet för en fungerande informationsöverföring via intranät inom organisationer, men även konkreta förbättringsförslag och reflektioner kring hur intranät kan utformas för att möta framtidens krav lanseras.

Den moderna kommunikationen har medfört verktyg och funktioner som har skapat nya standarder för hur vi kommunicerar både privat och inom organisationer. Tidigare forskning presenteras i studien för att visa vad andra forskare har fokuserat på inom området sociala intranät. Det finns två studier som sträcker sig igenom hela vår uppsats. Den första studien presenterar faktorer som påverkar implementering av ett socialt intranät och som kan påverka användandet. Den andra studien, introducerar begreppet affordance. Ett begrepp som används för att beskriva hur människor utnyttjar ett fenomen beroende på hur de uppfattar och antar vad fenomenet kan göra för dem. Studien kan vara av intresse för andra verksamheter och organisationer som har ett socialt intranät och vill få förståelse vad som kan orsaka minskat användande av dess funktioner. Undersökningen har tillämpats på ett fallföretag. Företaget är ett medelstort utvecklingsbolag som finns på flera geografiska platser. Företaget expanderar och fler kontor är på väg att öppna, intranätet är därför en viktig komponent för företagets fortsatta expansion. Detta gör att det interna samspelet av innehåll, kommunikation och aktiviteter är högprioriterat för fallföretaget. Syftet med studien är att beskriva varför anställda inte utnyttjar sig av de sociala funktionerna som finns på fallföretagets intranät. För vår empiri valde vi en kvalitativ ansats i form av intervjuer för att besvara uppsatsens frågeställning. Informanter valdes ut efter aktivitet på intranätet och efter arbetsroll. Undersökningen utfördes på fallföretagets huvudkontor. Från empirin har vi fått fram olika orsaker som påverkar användandet av fallföretagets intranät. Med hjälp av analysen har vi identifierat att det finns en sammankoppling mellan uppfattning och utnyttjande av sociala funktioner. Analysen visar att det i stort sett förekommer skillnader i alla affordance mellan införandet av vad intranätet syftar till och hur anställda uppfattar och utnyttjar sig av funktionerna. Det har resulterat i att vi har upptäckt ett mönster som vi med hjälp av en cirkelmodell vill öka förståelsen för. Cirkelns syfte är att hjälpa företag att identifiera orsaker/problem som kan finnas i organisationen och som kan påverka hur anställda utnyttjar och använder sig av sociala intranät. Vi har kommit fram till fyra dimensioner som kan undersökas för att förklara och beskriva anställdas uppfattning och användande av sociala funktioner ur ett affordance perspektiv.

Denna rapport beskriver utvecklingen och skapandet av examensarbetet utfört på uppdrag av Destination Norrköping KB. Destination Norrköping KB är ett serviceföretag. Verksamheten kan sammanfattas i två huvuduppgifter - Marknadsföring och utveckling av Norrköping som besöksort samt försäljning, marknadsföring och utveckling av Louis De Geer konsert&amp;kongress och Värmekyrkan. För att göra arbetet inom företaget effektivare skapades som examensarbete ett intranät och en cd-produktion, innehållande företagspresentation och frågesport, till företaget. Intranätet skulle användas i det vardagliga arbetet på företaget och cd- produktionen/frågesporten för att visa upp företagets bästa sida vid mässor och liknande evenemang. Frågesporten var tänkt som ett test på hur mycket betraktaren kan om staden Norrköping. Detta för att få fram företagets ständiga strävan att marknadsföra sin stad. Intranätet är tidsenligt och följer Destination Norrköpings hemsidas struktur och uppbyggnad. På ett intresseväckande och övergripande sätt marknadsför och informerar företagspresentationen företaget, medan frågesporten roar och underhåller. Materialet till både intranätet, cd-produktionen och frågesporten är hämtat hos Destination Norrköping KB och med hjälp av digitalkamera. Resultatet blev ett intranät som fungerar som en hjälpande hand i arbetet, och som har förenklat informationssökandet för personalen samt en cdproduktion som beskriver och visar upp företaget utåt. / Abstract This report describes the development and creativeness of examination result commisioned by Destination Norrköping KB. Destination Norrköping KB is a service company. Business and activities are based on two main tasks - marketing and development of Norrköping as a place to visit as well as marketing and development of Louis De Geer concert&amp;congress and Värmekyrkan, (church). To achieve a better efficiency within the company a intranet and CD-production, including a company presentation and a quiz was created. The intranet is supposed to be used for the daily work and the CD-production to show the best from the company at exhibitions and simular events. The quiz is supposed to be a test to show how much the observer knows about the town Norrköping. The intranet is up-to-date and are in line with "Destination Norrköpings" home- page and build-up structure. The company presentation will give a very interesting and overall wiew of the company while the quiz is more of a entertainment. Main body of information for both the intranet, CD-production and the quiz, is based on information from "Destination Norrköping KB" as well as the use of a digital camera. The outcome is a friendly use intranet, working as a helping hand. It has even simplified the search of information for people involved as the CDproduction describes and show the company to the public.

Antalet intranät växer ständigt, samtidigt som allt fler människor känner att de inte kan ta till sig all den information som de erhåller. Intranäten innehåller en mängd användbar information som alla anställda kan ta del av. För att kunna använda intranätet effektivt krävs det att användarna sorterar bland all den information som finns på intranätet. Med hjälp av användarprofiler kan detta ske på ett enkelt sätt. Syftet med detta arbete var att behandla frågan om användarprofiler kan bidra till att bättre beslut tas genom att information overload reduceras. För att besvara arbetets frågeställning har telefonintervjuer med sju respondenter genomförts. Litteraturen som studerats inom detta arbete visar på att information overload kan leda till en mängd konsekvenser så väl för de anställda som företaget som helhet. Resultatet av telefonintervjuerna visar att användarprofiler används ute på företag samt att flera av respondenterna anser att dessa kan bidra till kvalitet i beslutfattandet genom reducering av information overload.

ntranät har medfört många nya möjligheter för företag och organisationer. Samtidigt har det också orsakat problem kring hur de nya flödena med kommunikation och information skall hanteras. Utbudet av information ökar samtidigt som vårt begränsade fält av uppmärksamhet är ändligt. Informationsstress har blivit ett begrepp som används i detta sammanhang. För att möta upp mot detta problem förser vi oss med tekniker och hjälpmedel som är tänkta att reducera överflödet av information. Användarmodellering är en teknik som är avsedd för att avhjälpa denna problematik. Genom att specificera användarens intressen kan andelen relevant information ökas. Vid implicit användarmodellering analyseras användarens handhavande då denne tar del av information, för att på så sätt bilda en uppfattning om individens intressen. Tekniken är inte fulländad varför projektet har undersökt hur tekniken kan utvecklas och vilka beteenden som har bäst förmåga att ge ledning till den upplevda relevansen. Projektet har identifierat ett flertal potentiella utvecklingsmöjligheter och fyra beteenden som har särskild god förmåga att ge ledning till den upplevda relevansen.