Staden och dess stadskärnor har genom historien förändrats och varit under inflytande från olika planeringsideal. Andra händelser och skeenden så som till exempel bränder har också bidragit till att forma staden. Även idag sker förändringar och omvälvningar i stadskärnan, mitt framför våra ögon. Syftet med denna studie är att klargöra centrumaktörers uppfattningar om Karlstads stadskärna och dess framtid samt hur intressenterna upplever att e-handeln påverkar stadskärnan. Studiens frågeställningar inriktades således på att klargöra centrumaktörers uppfattningar om stadskärnan, samt vad intressenterna ansåg att planeringen behövde göra för att på bästa sätt tillmötesgå framtida utmaningar i stadskärnan. En ytterligare frågeställning syftade även till att klargöra vilka intressenterna ansåg vara de största faktorerna bakom valet till varför man väljer att besöka stadskärnan. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier och tidigare forskning som berör främst städer och dess utveckling samt plats och lokalisering av handel och e-handel. Metodvalet för denna studie har tagit sin utgångspunkt från en kvalitativ metodologisk ansats. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem centrumaktörer som i studien till stor del hädanefter omnämns som intressenter, vilka alla på något sätt är verksamma i stadskärnan. Intressenterna som intervjuades och som sedermera lade grunden till studiens empiri var: En företrädare för näringslivet, en centrumledare, två fastighetsägare samt planerare på Karlstads kommun. Studiens slutsats påvisar att flera av utmaningarna i stadskärnan går att knyta an till handel och utformningen av stadsrummet. En stor utmaning enligt studiens tillfrågade intressenter var även att kunna anpassa sig efter de förändringar som staden ständigt utsätts för. En bättre dialog och ett mer fördjupat samarbete mellan kommunen och aktörerna i stadskärnan ansågs också vara en utmaning som enligt intressenterna måste tillmötesgås i framtiden. Beträffande stadskärnan framtid påvisar studiens slutsats att det finns en enhetlig uppfattning om att stadskärnan i framtiden kommer att ha en stor roll som social kontaktyta och mötesplats.

Inledning: Frågor angående hållbar utveckling har getts allt mer utrymme i dagens samhälle. Större bolag ska från och med räkenskapsår 2017 enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. Redovisning av hållbarhet syftar till att förse företags intressenter med användbar information, dock tyder tidigare studier på ett gap mellan företagens utgivning av information och intressenternas informationsbehov. Vidare har tidigare studier även visat svårigheter för företag att avgöra målgruppen för redovisningen.   Syfte: Syftet är att beskriva och analysera intressenternas betydelse för företagen i hållbarhetsredovisningens framställningsprocess. För att nå syftet är första steget att identifiera vilka intressenter företag riktar sin hållbarhetsredovisning mot.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en abduktiv metod. Vidare har vi genomfört en kvalitativ studie och samlat in empiriskt material genom intervjuer med fyra olika företag, som komplement till intervjuerna har vi även studerat företagens hållbarhetsredovisningar.   Slutsats: Vi har identifierat både interna och externa intressenter som företagets viktigaste målgrupp för redovisningen, vilka är kunder, medarbetare, myndigheter, ägare och leverantörer. Motiven bakom och målgruppen för hållbarhetsredovisningen påverkar vilken information som är väsentlig att presentera. Däremot visar vår studie att företagen enbart tenderar att redovisa sin interna syn på hållbarhetsarbetet vilket påverkar externa intressenters användbarhet av redovisningen. Vi tror även att företagen fokuserar för mycket på hur den fysiska rapporten ska sammanställas och således missar att samverka med intressenterna för redovisningen.

Under senare tid har allt fler företag börjat hållbarhetsredovisa, vilket innebär att de på årlig basis sammanställer och kommunicerar information om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av sin verksamhet. Hållbarhetsredovisning kan stötta hållbar utveckling på två huvudsakliga sätt. För det första kan det öka transparensen i samhället genom att förbättra tillgång till samt utgöra en plattform för att lämna och hantera hållbarhetsrelaterad information om företag. För det andra kan det stärka hållbarhetsarbete inom företag genom att de får insikt i hur de inverkar på omvärlden samt bereder dem strukturer och mål för hållbarhetsarbete. För att fylla dessa funktioner krävs emellertid att företag inkluderar aktörer som påverkas av och påverkar företaget, s.k. intressenter, i upprättandet av hållbarhetsredovisningen. En central princip inom hållbarhetsredovisning är följaktligen intressentinkludering. I denna uppsats utvärderar och jämför jag intressentinkludering i hållbarhetsredovisning i det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia genom innehållsanalys av tio hållbarhetsredovisningar från företag i respektive land. Jag finner, i likhet med tidigare forskning, att intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig, särskilt i utvecklingslandet Colombia. Härtill bidrar jag till existerande forskning genom att närmare beskriva på vilket sätt intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig samt skiljer sig mellan det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia.

Det finns, både bland individer och företag, ett ökat intresse och en ökad medvetenhet kring betydelsen av hållbar utveckling. Detta har exempelvis inneburit att förväntningarna som ställs på företag har skiftat, från enkom ett fokus på vinstmaximering till att verksamheterna även förväntas bidra till en positiv samhällsutveckling. Därför har intresset för begreppet och fenomenet Corporate Social Responsibility (CSR), företagens samhällsansvar, ökat. Den tidigare litteraturen har huvudsakligen fokuserat på varför CSR kan vara värdeskapande för ett företag och hur företag kommunicerar ut och skapar CSR. Denna uppsats fokuserar på varför företag väljer att bedriva CSR-arbete, och därför undersöks vilken sorts företag som väljer att jobba med CSR. Uppsatsen studerar om business-to-business-företag, B2B, och business-to-consumer-företag, B2C, väljer att utföra samt kommunicera ut att de ska genomföra olika mängder av CSR-arbete, och undersöker därmed om intressentgruppen kunder påverkar nivån av CSR hos företaget. För att svara på frågan används multipel OLSregression, med omsättning samt bransch som kontrollvariabler. Studien använder ett index över hur mycket CSR-arbete företag noterade på large cap-segmentet på Stockholmsbörsen sommaren 2017 har utfört och säger sig ska utföra. Resultaten visar att B2B-företag både utför mindre CSR-arbete samt kommunicerar ut att de ska utföra mindre CSR-arbete än B2Cföretag.

According to statistics, requirements management is identified as a major source of error to failed IT-projects. Moreover communication is identified as a factor affecting the require-ments management and can lead to deficiencies in the requirements. The requirements analyst is responsible for managing the requirements from the different stakeholders, act as a com-munication accommodator and to translate abstract requirements expressed by users to more specific requirements that developers can implement. The purpose of this thesis is to study the role of the requirements analyst to investigate the problems that may arise in working with requirements management.  To achieve the purpose we have performed a requirements management process in which we ourselves took the role as the requirements analysts. The requirements management process consisted of three phases: gather requirements, document requirements and validate require-ments. The result of this study indicates that requirements management is complex because it in-volves different stakeholders with different perspectives and backgrounds. The result of the study is conclusions of the problems we experienced as a requirements analyst and some rec-ommendations on how these problems can be improved. / Enligt statistik identifieras kravhantering som en stor felkälla till misslyckade IT-projekt. Vi-dare identifieras kommunikation som en faktor som påverkar kravhantering och som kan leda till brister i kraven. Kravanalytikern är den som har till uppgift att hantera kraven från de oli-ka intressenterna i ett kravarbete, fungera som en kommunikationsförmedlare och översätta abstrakta krav från användare till mer specifika krav som utvecklare kan implementera.  Syftet med denna uppsats är att studera kravanalytikerns roll för att undersöka de problem som kan uppstå i samband med ett kravarbete.  För att uppnå syftet har vi utfört ett kravarbete där vi själva tagit rollen som kravanalytiker. Kravarbetet bestod i tre faser som syftade till att samla in krav, sammanställa krav och kvali-tetssäkra krav.  Resultatet av denna studie visar att kravhantering är komplext eftersom det innefattar olika intressenter med olika perspektiv och bakgrund. Resultatet av studien är slutsatser vi dragit utifrån våra erfarenheter som kravanalytiker och några rekommendationer på hur dessa pro-blem kan förbättras.

Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov. De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara. För att besvara frågeställningen har en mindre litteraturstudie och fem intervjuer med analytiker genomförts. Intressentprofiler har tagits fram där respektive intressenttyps roll och bidrag framgår och för dessa har även svårigheter och problem som kan uppstå i RE-processen identifierats. För att ge en tydlig bild över identifierade möjligheter och problem samt redovisa interaktionen mellan intressenterna har även sammanfattande figurer över detta skapats.

I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation. Undersökningen genomförs i former av litteraturstudie och intervjuer. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur en livscykelmodell för ett traditionellt informationssystem ser ut jämfört med hur en livscykelmodell för en webbaserad e-learningapplikation ser ut. Resultatet visar även att det tillkommer fler intressenter och kompetenser i ett e-learningprojekt än vid ett traditionellt systemutvecklingsprojekt.

Datoriserade informationssystem är kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter är personer som påverkar eller påverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system är det viktigt för utvecklarna att förstå intressenterna och deras behov av systemen. Det är dock ovanligt att utvecklare får tala med verkliga intressenter direkt. De är ofta hänvisade att tala med representanter för dessa, så kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, är vanligt förekommande. Studien undersöker vilka negativa effekter surrogering kan ge på utvecklingsprocessen samt hur negativa effekter kan hanteras. Studien visar att surrogeringens negativa effekter kan ge allvarliga följder för utvecklingen. Effekterna kan även ha "mjuk" karaktär, d v s påverka människorna som berörs av utvecklingen. Trots det väljer verksamheterna av "mjuka skäl" att använda surrogering vilket tyder på omedvetenhet om riskerna. I studien ges exempel på effekter och hur surrogeringens effekter kan hanteras.

Goodwillandelen i rörelseförvärv har under den senaste tiden blivit högre med ett genomsnitt på 51% under 2014 för alla gjorda förvärv enligt Gauffin et al., (2016, s. 1). Gauffin et al. menar vidare att dessa 51% representeras av en summa på cirka 92 miljarder kronor. Detta ger att företagen måste ta beslut angående nedskrivning av goodwill utefter de beräkningar som ges av de internationella redovisningsreglerna (IFRS) som noterade bolag inom EU måste utgå ifrån (Sundgren, et. al. 2013, s. 11). En nedskrivning av goodwill innebär en direkt kostnad för företaget, vilket medför en mindre vinst. Ämnen som studien har undersökt när det kommer till nedskrivning av goodwill är påverkan från intressenter och beslut om vinst.Problembakgrunden mynnade ut i följande problemformulering ”Är vinsten en faktor som styr intressenternas påverkan på företagens beslut vid nedskrivning av goodwill?”. Studiens syfte är att studera samband mellan en värdeminskning av goodwill och relevanta företagsekonomiska nyckeltal. Detta för att sedan analysera resultatet och göra en utvärdering kring huruvida intressenterna påverkar värdeminskningen av goodwill och företagens resultat. Detta för att sedan använda detta som en grund till praktiska rekommendationer.För att besvara problemformuleringen har en kvantitativ metod använts genom att studera redovisningsinformation från olika svenska börsnoterade företag. Datainsamlingen har skett genom databaserna Retriever Business, Börsdata samt företagens egna årsredovisningar för åren 2007 till 2015. Utifrån denna information har urval skett utifrån framtagna urvalskriterier som resulterade i 82 bolag och totalt 195 nedskrivningar under perioden. Databearbetningen har skett i programmet Minitab där det tagits fram korrelationstest, beskrivande statistik samt scatterplots med regressionslinje som visar korrelationen grafiskt.Studiens resultat ger inte statistiskt stöd för att intressenterna skulle påverka besluten angående goodwillnedskrivning och vinst. Däremot kunde tendenser urskiljas angående företagens medvetenhet angående hur goodwillnedskrivningar kan tolkas av intressenterna. Det kan konstateras att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan höga vinster och högre nedskrivningsandel av goodwill. Det fanns inte heller något statistiskt signifikant samband som bekräftade att företag vill hålla nere kostnaderna för att undvika att sänka sin vinst, däremot visade resultatet tendenser som kan tolkas som att det är på detta sätt. Utifrån resultatet ges rekommendationerna att tillvägagångssättet för beräkningarna av nedskrivning av goodwill bör tydliggöras. Detta för att företagen ska känna sig tryggare när det kommer till att göra denna värdering. Utöver detta rekommenderas att reglerna i IFRS angående återföring av goodwill bör lättas upp.

Bakgrund: Hållbar utveckling innebär att människan inte ska äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. För att främja ekologisk hållbarhet bör företag se över hur de påverkar miljön. Sverige har ett långsiktigt mål på att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, och för att nå detta har staten satt in olika styrmedel, exempelvis olika skatter på drivmedel. Åkeribranschen använder till 97 % diesel som drivmedel och står således för en stor del av växthusgasutsläppen, samtidigt som det är en bransch samhället är beroende av då transporter behövs. Åkerier har olika intressenter som påverkar verksamheten i olika grad och de kan välja olika strategier för att bemöta intressenters krav avseende miljöfrågor. Syfte: Syftet med studien är att förstå och beskriva hur svenska åkerier upplever och prioriterar olika intressenters varierande krav, samt att undersöka och analysera vilka intressenter som är viktigast för åkerierna. Studien syftar även till att undersöka hur intressenter påverkar åkerier att arbeta med miljöfrågor. Metod: Genom en deduktiv ansats började vi med att skapa en teoretisk referensram utifrån intressentmodellen och miljöfrågor. För att samla in empiriskt material använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika åkerier. Då vi använde oss av ett målstyrt urval mot olika regioner och storlek på åkerier fick studien en flerfallsdesign. Slutsats: Vi har kommit fram till att kunder och myndigheter är åkeriers viktigaste intressenter. De besitter hög grad av makt, legitimitet och angelägenhet i sina krav varför de blir högst prioriterade. Det framkom att kunder inte har speciellt höga krav avseende miljöfrågor utan snarare efterfrågar lågt pris på transporter och därför inte ställer några krav på företagen att arbeta med miljöfrågor. Myndigheters krav har en positiv påverkan avseende arbete med miljöfrågor eftersom samtliga åkerier måste förhålla sig till deras krav.