Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Staden och dess stadskärnor har genom historien förändrats och varit under inflytande från olika planeringsideal. Andra händelser och skeenden så som till exempel bränder har också bidragit till att forma staden. Även idag sker förändringar och omvälvningar i stadskärnan, mitt framför våra ögon. Syftet med denna studie är att klargöra centrumaktörers uppfattningar om Karlstads stadskärna och dess framtid samt hur intressenterna upplever att e-handeln påverkar stadskärnan. Studiens frågeställningar inriktades således på att klargöra centrumaktörers uppfattningar om stadskärnan, samt vad intressenterna ansåg att planeringen behövde göra för att på bästa sätt tillmötesgå framtida utmaningar i stadskärnan. En ytterligare frågeställning syftade även till att klargöra vilka intressenterna ansåg vara de största faktorerna bakom valet till varför man väljer att besöka stadskärnan. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier och tidigare forskning som berör främst städer och dess utveckling samt plats och lokalisering av handel och e-handel. Metodvalet för denna studie har tagit sin utgångspunkt från en kvalitativ metodologisk ansats. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem centrumaktörer som i studien till stor del hädanefter omnämns som intressenter, vilka alla på något sätt är verksamma i stadskärnan. Intressenterna som intervjuades och som sedermera lade grunden till studiens empiri var: En företrädare för näringslivet, en centrumledare, två fastighetsägare samt planerare på Karlstads kommun. Studiens slutsats påvisar att flera av utmaningarna i stadskärnan går att knyta an till handel och utformningen av stadsrummet. En stor utmaning enligt studiens tillfrågade intressenter var även att kunna anpassa sig efter de förändringar som staden ständigt utsätts för. En bättre dialog och ett mer fördjupat samarbete mellan kommunen och aktörerna i stadskärnan ansågs också vara en utmaning som enligt intressenterna måste tillmötesgås i framtiden. Beträffande stadskärnan framtid påvisar studiens slutsats att det finns en enhetlig uppfattning om att stadskärnan i framtiden kommer att ha en stor roll som social kontaktyta och mötesplats.

Att konsumenters beteende förändrats genom den tekniska utvecklingen är inget nytt. Idag ställs höga krav på tillgänglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att många branscher i Sverige måste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT är bankerna och ett direkt resultat av denna satsning är att det idag läggs ned allt fler lokalkontor till förmån för centraliserade IT-lösningar, såsom kundcenterenheter. Frågan är hur personalen på befintliga lokalkontor och kundcenter upplever denna utveckling. I denna studie undersöks relationen mellan Nordeas lokalkontor och kundcenter, om det finns motstånd till den pågående förändringen och om makt- och statusförhållanden mellan enheterna förändrats. Då kundcenteryrket är starkt förknippat med låg status torde detta påverka hur man från lokalkontoren ser på dessa centraliserade enheter som främst jobbar genom telefon. Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på kundcenter samt motsvarande chefer och medarbetare på lokalkontor inom Sveriges största bank, Nordea, undersöka upplevelsen av förändringen med bakgrund av den pågående omfördelningen av kunder och hur detta har påverkat de respektive enheterna. Analysen visar att maktbalansen är på väg att ändras till kundcenters fördel, dit alltmer resurser och ansvar fördelas, medan lokalkontorens roll inom organisationen är på väg att förändras. Statusen har förbättrats för kundcenter de senaste åren men är alltjämt fortfarande relativt låg i förhållande till lokalkontoren. Motstånd till denna förändring uppfattades i intervjuerna och nya strategier för att komma åt resursen, kunderna, från lokalkontoren var tydliga.

The aim of this study is to investigate what kind of support unaccompanied children needs when arriving in Sweden, according to the staff that is receiving unaccompanied asylum seeking children in Sweden. The method is qualitative and is based on interviews and previous research. The result shows that the main subjects who were of interest from the interviews are elementary need, the support offered, security, “parental gestalt”, education, leisure, obstacles in the work. All the interviewees describe young people's needs very different when it differs from person to person. The support children receive is the most important factor that unaccompanied children need to be developed and get a better and safer life. The results show that the staff is aware of all the knowledge needed to be a good role model and a supportive adult in children's lives. It was clear how vital the relationship with the unaccompanied children is to be able to work. The staff believes that in most HVB homes they try to create and become a good family. Within each HVB home created some kind of family structure where you go into different roles such as mother's role. Some of the staff did not have a "family matter" has been a good friend relationship with these children. The group is very different and there are different personalities, among them, which is very good according to the staff. Emerged during the interviews was that the children feel at home in the school where one follows a certain pattern, one with classmates creates community that lead to these children perceiving them as family. Even the food that is assigned to the school every day gives a sense of security that someone cares about their well-being. The staff points out how important it is for these children to create a network of contacts outside the HVB home and be physical active. By organizing various activities to try to get kids to participate and socialize with other people. Obstacles in the work: The staff believes that they encounter conflicts of everyday life and simultaneously try to solve it smoothly. One pretty big obstacle in the work is communication due to lack of language knowledge. / Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd ensamkommande barn behöver vid ankomsten till Sverige utifrån personalens erfarenhet. Metoden är en kvalitativ studie som baseras utifrån intervjuer och litteraturkunskap för att få mer ingående och friare svar från intervjupersonerna. Huvudteman som framkom under intervjuerna är grundläggande behov, stödet som erbjuds, trygghet, föräldragestalter, utbildning, fritid och hinder i arbetet. Samtliga intervjupersoner beskriver ungdomarnas behov mycket olika då det skiljer sig från person till person. Det stöd barnen får är den viktigaste faktor som de ensamkommande barnen behöver för att kunna utvecklas och få ett bättre och tryggare liv. Resultatet visar att personalen har vetskap om all den kunskap som behövs för att kunna vara en bra förebild och en stödjande vuxen i barnens vardag. Det framkom tydligt hur relationen och tryggheten för de ensamkommande barnen är avgörande och betydelsefull för att arbetet med dem ska fungera. Personalen menar att inom de flesta HVB-hemmen så försöker man skapa och bli en bra familj, man skapar någon slags familjestruktur där man går in i olika roller såsom mammaroll. En del av personalen som inte har en ”familjeroll” har en bra kompisrelation till de här barnen. Personalgruppen är väldigt olika och det är olika personligheter bland dem vilket är väldigt bra anser personalen. Det framkom under intervjuerna att barnen känner sig hemma i skolan tillsammans med klasskamrater. Även maten som barnen får i skolan dagligen ger en känsla av trygghet, att någon är mån om ens välmående. Personalen påpekar på hur viktigt det är för de här barnen att skapa ett kontaktnät utanför HVB-hemmet och vara fysisk aktiva. Genom att anordna olika aktiviteter försöker man få barnen att vara delaktiga och umgås med andra personer. Personalen menar att de stöter på konflikter i vardagen och att de försöker lösa det på ett smidigt sätt. Det som kan vara ett relativt stort hinder i arbetet är språket.

Information Technology has taken a larger focus in today’s society and become a more centralized part of IT-organizations and other businesses. The traditional management models for manufacturing and production has become harder to apply in the software lifecycle. This is since the software no longer is produced and launched with no follow-up. Today’s IT- organization needs to continuously handle, operate and maintain their software. In recent years a new philosophy has emerged within the IT community, DevOps. DevOps aims to erase the silos built-in to the business to become a more efficient and optimized organization regarding their software delivery. This exploratory case study has been conducted at the Swedish Governmental Employment Services IT-department. It aims to expand the existing knowledge base regarding DevOps and the aspects of the organizational culture the philosophy claims. This study aims to investigate how organizations work while trying to introduce a DevOps culture. The potential difficulties an organization could face in relation the organizational culture described for DevOps, seen as a management model, will also be a focus of this study. In-depth interviews and observations have been conducted with the employees at the named IT-department in order to analyze and create an overview of the current culture in the department. The study has shown new angles regarding financial and resource management, dependencies between teams and the importance of an existing leadership. New perspectives have also been provided towards organizational change. Key Words: DevOps, Organizational Culture, Organizational Change, Leadership, Dependencies, IT-organizations, Communication, Information, Team, Silos, Self-Leadership

Hållbar utveckling är ett begrepp som genom Brundtlandkommissionens rapport “Vår gemensamma framtid” och EU Kommissionens definition av Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en större påverkan på näringslivet. Denna studie hade som syfte att undersöka hur ledare på företag som enligt svenska konsumenter anses vara “hållbara” driver sitt interna förändringsarbete med hållbar utveckling. Hållbarhetsansvariga från sex företag har deltagit i en kvalitativ intervjustudie med målet att ge mer kunskap om hur samtliga leder förändringsarbetet i sin verksamhet, samt vilken strategi som finns i förändringsledningsarbetet i organisationen. Resultatet anger att styrgrupper, visioner samt kortsiktiga och långsiktiga mål är bra insatser och verktyg i ett framgångsrikt förändringsarbete. Internutbildning och kommunikation är viktigt för att öka kunskap och engagemang hos medarbetare i organisationen. Utmaningar med att driva förändring kan vara att få med sig medarbetare och leverantörer i arbetet. Tidsbrist, bevis på ekonomisk vinst och svårigheter att kvantifiera fördelar med hållbarhetsarbetet är aspekter som kan påverka hur väl förändringsarbetet prioriteras i verksamheten. / Sustainable Development is a concept that has developed and gained interest in business production through the report ”Our common future” written by the Brundtland Commission and the definition of Corporate Social Responsibility (CSR) by the EU Commission. The aim of this study was to investigate how companies who are considered ”sustainable” by consumers are managing there internal changes to participate in the development of a more sustainable society. Leaders from six companies have participated in a qualitative research with the goal to achieve information about how the change is managed in their businesses. The result shows that a steering committee, visions, short- and long term goals are actions stated to be useful to create a successful change management. Internal education and communication is important to improve the knowledge and engage the co-workers in the organisation. Challenges in the change management can be to increase interest for sustainable development among co-workers and suppliers. Short term pressure, difficulties to quantify intangible outcomes of action and evidence for economic benefits are aspects that can affect how well a change management is prioritized in the organisations.

The purpose with this essay is to study how companies use the repositioning process and identify the risks involved from a business perspective. We have chosen to base our essay on the following research questions: What reasons are there for a company to initiate a repositioning?, What does it mean for companies to implement a repositioning?, What are the risks with a repositioning? We have used a qualitative research method and have chosen to interview six respondents which in various ways are actively working with brand repositioning. Our study has been implemented with and deductive character. The most important conclusion that we observed after implementing our study is that repositioning is a high-risk project. Instead of changing their entire brand image, companies should instead make small changes and revitalize the brand by developing the strength that already exist. The biggest risks that we have identified is that a repositioning may result in that the company loses their customers, customer loyalty but also losing market shares. We consider that a repositioning only should be implemented if it is absolutely necessary and when the risks are imminent. / SyfteSyftet med uppsatsen är att studera hur företagen använder sig av ompositioneringsprocesser samt identifiera de risker det innebär ur ett företagsperspektiv. Vi har valt att arbeta med följande forskningsfrågor: Vilka anledningar finns det till att ett företag genomför en ompositionering?, Vad innebär det för företagen att genomföra en ompositionering?, Vilka risker medför en ompositionering? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och valt att intervjua sex respondenter som på olika sätt aktivt arbetar med varumärkesompositionering. Vår studie har kommit att genomföras med en deduktiv karaktär. SlutsatserEfter att ha genomfört vår studie har vi kunnat konstatera att en ompositionering är ett högriskprojekt. Istället för att förändra sin hela varumärkesimage bör företagen istället genomföra små förändringar och vitalisera varumärket genom att utveckla de styrkor som redan finns. De största riskerna som vi har identifierat är att en ompositionering kan leda till att företaget förlorar sina lojala kunder och tappar marknadsandelar. Vi anser att en ompositionering enbart ska genomföras om det är absolut nödvändigt då riskerna är överhängande.

The Philippines is considered one of the most vulnerable countries in the world to climate disasters due to a combination of its geospatial, political, economic, and social attributes. The nation gets hit with an average of 20 annual tropical cyclones, also known as typhoons, and through the process of climate change, these events are only growing in both frequency and magnitude. In the coastal capital city of Metro Manila, climate change coupled with rapid and unplanned urbanization has led to increased vulnerabilities of populations, infrastructures, and increased inequalities.  This thesis aims to assess the current disaster risk reduction and management (DRRM) frameworks present within the nation and National Capital Region (NCR), through a case study approach of the 2020 typhoons: Quinta, Rolly, and Ulysses. It presents findings through four thematic pillars of disaster prevention and mitigation, preparedness, response and early- recovery, and recovery and rehabilitation. It uses the perspectives of three key informants from the Office of Civil Defense (OCD), the Philippine Disaster Resilience Foundation (PDRF), and the Asian Development Bank (ADB), as well as additional diversified perspectives.  Findings suggest that DRRM has evolved since the implementation of the Republic Act No 10121 (RA 10121), or the Philippine Disaster Reduction and Management Act of 2010, however, can still be improved to tackle root causes of vulnerabilities. I use Roberts and Pelling’s (2020) transformation as liberation model as a theoretical framework to generate recommendations to policymakers that can help address vulnerabilities to typhoons. These recommendations include increasing participation and inclusivity within policy and decision making, creating a formal mechanism to measure vulnerabilities and inform future DRRM policies, and finally to reframe climate change and disaster risks as a socio-ecological issue rather than just an environmental one. / Filippinerna anses vara ett av de mest sårbara länderna i världen för klimatkatastrofer på grund av en kombination av dess geospatiala, politiska, ekonomiska och sociala egenskaper. Nationen drabbas av i genomsnitt 20 årliga tropiska cykloner, även kända som tyfoner, och genom klimatförändringsprocessen växer dessa händelser bara i både frekvens och omfattning. I kusthuvudstaden Metro Manila har klimatförändringar i kombination med snabb och oplanerad urbanisering lett till ökad sårbarhet hos befolkningar, infrastrukturer och ökade ojämlikheter.  Denna avhandling syftar till att bedöma de nuvarande ramverken för katastrofriskminskning och -hantering (DRRM) som finns i landet och i National Capital Region (NCR), i fallet med tyfonerna 2020: Quinta, Rolly och Ulysses. Avhandlingen illustrerar resultaten genom fyra tematiska pelare: förebyggande och begränsning av katastrofer, beredskap, insatser och tidig återhämtning samt återhämtning och rehabilitering. Detta görs utifrån tre nyckelinformanters perspektiv, från Office of Civil Defense (OCD), Philippine Disaster Resilience Foundation (PDRF) och Asian Development Bank (ADB).  Resultaten tyder på att nuvarande DRRM-policyer vidmakthåller orättvisa mönster i nationen och det borde tillämpas en förändring som befrielsemodell, baserad på Roberts och Pelling (2020), för att främja en mer rättvis och hållbar hantering av tyfoner i landet. Därför rekommenderas det att DRRM-policyer ökar deltagande och inkludering inom policy- och beslutsfattande, skapa en formell mekanism för att mäta sårbarheter och informera framtida DRRM-policyer, och slutligen att omformulera klimatförändringar och katastrofrisker som socioekologiska frågor snarare än bara miljömässiga sådana.