Information Technology has taken a larger focus in today’s society and become a more centralized part of IT-organizations and other businesses. The traditional management models for manufacturing and production has become harder to apply in the software lifecycle. This is since the software no longer is produced and launched with no follow-up. Today’s IT- organization needs to continuously handle, operate and maintain their software. In recent years a new philosophy has emerged within the IT community, DevOps. DevOps aims to erase the silos built-in to the business to become a more efficient and optimized organization regarding their software delivery. This exploratory case study has been conducted at the Swedish Governmental Employment Services IT-department. It aims to expand the existing knowledge base regarding DevOps and the aspects of the organizational culture the philosophy claims. This study aims to investigate how organizations work while trying to introduce a DevOps culture. The potential difficulties an organization could face in relation the organizational culture described for DevOps, seen as a management model, will also be a focus of this study. In-depth interviews and observations have been conducted with the employees at the named IT-department in order to analyze and create an overview of the current culture in the department. The study has shown new angles regarding financial and resource management, dependencies between teams and the importance of an existing leadership. New perspectives have also been provided towards organizational change. Key Words: DevOps, Organizational Culture, Organizational Change, Leadership, Dependencies, IT-organizations, Communication, Information, Team, Silos, Self-Leadership

I takt med att internetinfrastrukturen växer har internet fått en allt större betydelse för människors liv och vardag. Vilket har orsakat ett problem för brottsförebyggande myndigheter och IT-organisationer att justera vad som är lagligt och olagligt på Internet då det inte existera rätt verktyg för justeringar. Tidigare forskning är framtagna ur ett allmänt perspektiv. Detta har medfört att blockera webbsidor i dagsläget är en utmaning då det inte finns något tekniskt stöd i form av http kod i Sverige, utan bara lagar och regler som ger anvisningar för ITorganisationerna. Med detta i åtanke blev det intressant att undersöka hur det allmänna perspektivet kan stödja Sveriges kamp mot illegala webbsidor. Frågeställningarna för denna studie är: Hur kan Sverige motverka och förebygga illegala webbsidor med och utan statuskod 451 och vilken arbetsgång/besultsprocess kan rekommenderas för svenska förhållanden för att motverka illegala webbsidor? Framtagningen av empiri har gjorts med hjälp av att intervjua berörda aktörer som rör området internet, det vill säga en internetleverantör, en expert om statuskoden 451 samt en person som har nyckel till .Se och .Nu. Det studien har kommit fram till är att det kommer vara en utmaning för Sveriges kamp mot illegala webbsidor, tills man har åtgärdat de juridiska grunderna för statuskod 451. Då de juridiska grunderna ligger i grunden till hur beslutsprocessen ska gå till när man ska geoblockera webbsidor, därefter kan man fördela rollerna i processen för ISP och webbhotellen samt brottsförebyggande myndigheterna. Skulle Sverige inte använda sig av statuskoden 451, kan man använda sig av tre olika metoder. Den första metoden är att varje land i världen samarbetar så att man förhindrar att webbsidorna dyker på Internet igen. Den andra metoden är att det bör finnas starkare samband och förklaring mellan brottsförebyggande myndigheterna om ISP och webbhotellens om deras roller. Sista metoden är att enbart webbhotellen och ISP är noga med att se till att varje kund verkligen följer upp villkoren. När d

Den svenska arbetsmarknaden lider av en strukturell brist av IT- kompetens. Situationen börjar väcka oro bland myndigheter och privata aktörer samtidigt som att attrahera och behålla kompetenta IT- kandidater är en nödvändighet för många av dagens IT-organisationer. Denna kvalitativa studie hade 8 respondenter och syften var att erbjuda rekryterare och andra intresserade aktörer en större förståelse för kandidaternas upplevelser under rekryteringsprocesserna. Studien gav stöd till att en stark och realistisk arbetsgivarvarumärke kan leda till högre förväntningar och attityder av engagemang och inlevelse som kan löna sig långsiktigt. Trots att tidigare forskning belyser att RJP har en bättre effekt efter anställning, uppmärksammar denna studie att kandidaternas intresse för organisationens grad av ärlighet och stabilitet innan anställning ger stöd till att fortsatt forskning inom RJP kan vara vinstgivande för både organisationen och kandidaten.