Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om integrationsproblematiken för nyanlända ungdomar på språkintroduktion i Sverige. Kvalitativa intervjuer med en narrativ utgångspunkt användes som metod för datainsamling, där fem stycken nyanlända elever på språkintroduktion intervjuades. Det centrala teoretiska begreppet vilken tillämpades som analysverktyg i denna studie, har av oss tolkats utifrån Riessman, Johansson och Ricoeurs teorier om narrativ identitet. Studien utgick ifrån frågeställningar om hur eleverna framställer språkintroduktion, språk och gemenskap, samt hur deras identiteter framträder i deras narrativ. Följande frågeställningar låg därmed till grund för uppsatsen: hur framställs elevernas relation till språkintroduktion i deras berättelser, hur framträder elevernas identiteter i berättelserna, samt vilken funktion har språk och gemenskap i elevernas berättelser? Det övergripande narrativet präglades av elevernas förväntningar, besvikelser, ambivalens och slutligen lösningar. Resultatet visade att elevernas modersmål huvudsakligen framställdes i negativa termer, då ett användande av modersmålet framför det svenska språket hämmar språkfärdigheter i svenska och skapar svårigheter att integreras i den sociala gemenskapen i samhället. Oavsett grad av social gemenskap, framkom det i denna studie att elevernas identitet som invandrare blir bestående även efter språkintroduktion. Slutligen synliggjordes en ambivalent inställning kring hur eleverna framställer språk, skola och gemenskap, vilket illustrerade fenomenens mångsidiga inverkan på elevernas tillvaro. / The purpose of this essay was to develop knowledge about integration problems for newly arrived adolescents in a language introduction program in Sweden. Qualitative interviews with a focus on narrative aspects was used as a method for data collection. Five newly arrived pupils at language introduction program were interviewed. The central theoretical concept, which has been used as a tool for analysing in this study, has been understood through theories surrounding narrative identity by Riessman, Johansson and Ricoeur. This study was based on questions regarding how students present language introduction program, language and community, and how their identities appear in their narratives. Therefore, the following questions made the foundation of this essay; how is the students’ relation to language introduction program presented in their narratives, hur does the students’ identities appear in their narratives, and what function does language and community have in their narratives? The overarching narrative was characterized by the students’ expectations, disappointments, ambivalence, and finally, solutions. The results of this study showed that the students’ mother tongue was mainly presented in negative terms. Using the mother tongue, rather than the swedish language, inhibits language skills in swedish, and thus create difficulties concerning the integration into the social community. Regardless of the level of social inclusion, this study showed that the students’ identity as immigrants remain permanent even after language introduction. Finally, an ambivalent attitude was highlighted regarding how the students describe language, school and community. This illustrates the diverse effects of the phenomena on the students’ situation.