Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län. De fyra länen vi gjorde våra intervjuer i var Värmlands län, Örebro län, Dalarnas län och Västra Götalands län. Tre av intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon och den fjärde intervjun fick vi föra anteckningar på då respondenten nekat att låta oss spela in intervjun. Resultatet visar att investeringsprocessen i offentlig sjukvård skiljer sig främst från de företagsekonomiska teorierna genom att ha en annan målfunktion. Företagsekonomiska modeller som arbetats fram för utredningsarbete av investeringar används i liten utsträckning i den offentliga sjukvården då vinstmaximering och lönsamhet inte är i fokus i sjukvården. Frånvaron av företagsekonomiska kalkyler beskrivs bland annat av att det finns en bristande kompetens och att det inte finns något ägarperspektiv där någon ställer frågan vad man egentligen får för pengarna. Det finns ett stort behov av att utveckla nya modeller som är anpassade bättre för sjukvården på ett sätt där man kombinerar det företagsekonomiska tänket med det hälsoekonomiska. Målen med investeringsverksamheten för offentliga sjukvården är att bibehålla produktion och driftsäkerhet. I resultatdiskussionen diskuteras sedan resultat vidare med tidigare forskning och fördelar och nackdelar med hur investeringsprocessen ser ut samt hur den skulle kunna förbättras. I studiens trovärdighet diskuteras begreppen reliabilitet och validitet och slutsatsen är att de skillnader som framkommit i investeringsprocessen för offentlig sjukvård från företagsekonomiska teorier är realistiska och även de målfunktioner och modeller som används känns rimliga och realistiska.

Riskkapitalinvesteringar är ett relativt nytt fenomen som uppstått under de senaste årtionden och är ett sätt för bolag att få in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tämligen hög avkastning om projektet går som förutsett. Studien gick ut på att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes även en observation på vilka påverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har på investeringsprojekten. Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jämförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde på att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse. Dessa skillnader avser antal steg, ordningsföljd samt vad dessa steg är uppkallade av bolagen. Resultatet analyserades sedan med en egen framtagen analysmodell som diskuterar kriteriernas och faktorernas prioritering för screening och utvärdering. Uppsatsen kom fram till att investerings- och bedömningsprocessen ser snarlika ut för samtliga bolag och likvärdiga kriterier och faktorer behandlas av samtliga bolag, dock i olika omfattningar. / Venture Capital investment is a relatively new phenomenon that emerged in the past decades and is a way for companies to attract new capital to the company. Investments that are made usually contain high risk but gives fairly high return, if the project goes as predicted. This study is to learn how private equity firms make investments and how assessment judgments are made. There will also be an observation on which factors of impact exists and what effects it has on the investment projects. Total four theoretical models were used for analysis and comparison, also to develop an own analysis model. The empirical results show that the investment process were similar and followed the theories models fairly well, however with a slight difference. These differences reflect on the number of steps, sequence and what these steps are named by the companies. The results were then analyzed with an own developed analysis model and a discussion of the criteria’s and factors priority for screening and evaluation were made. The conclusion of this study is that the investment- and assessment process looks rather similar for all of the companies, moreover, similar criteria and factors were taken into consideration but to different extents.

2013 a decision was made that all projects at the Swedish Transport Administration shoulduse BIM (Building Information Modeling) to some extent from 2015. BIM is an approachthat allows for streamlining of projects by the use of a 3D-model created in an early stage ofthe project. The 3D-model can carry information about the facility throughout its life cyclefrom planning to management. The use of a 3D-model can help the project to detect errors inearly stages of the project when it is easy and cheap to fix the error instead of finding theerror in the construction phase when it is costly and time consuming to fix it. 3D-models alsolead to improved communication both within the project groups and with the public. To takeadvantage of the improvements that BIM offers it has to be implemented in the SwedishTransport Administrations current processes and practices, including the investment process.This report aims to identify the parts of the investment process that is in need forsupplementation to reach the full potential of BIM and what these supplements consist of.If the Swedish Transport Administration implements BIM successfully in their processes, thisreport shows that The Swedish Transport Administration, among other things will haveimproved time management and produce facilities with higher quality at a lower price.

Den tilltagande bristen på tillgängliga bostäder påverkar på lång sikt förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller därmed en viktig roll i den ekonomiska välfärden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrågan på bostäder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera hur investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslägenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som påverkar investeringsprocessen. Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat. Datainsamling har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt analys av årsredovisningar och ägardirektiv. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt i förhållande till studiens referensram. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens investeringsprocess och teoretiska investeringsmodeller. Studien visar därtill att investeringskalkyler är helt avgörande för fallföretagens investeringsbeslut. Slutligen kan nämnas att det tydligaste resultatet som framkom i denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som i olika omfattning påverkar nyproduktion av hyreslägenheter. Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse i anknytning till hur kommunala bostadsföretag agerar i investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslägenheter. Uppsatsen belyser även hur investeringsunderlag används i fallföretagen. Denna undersökning styrker tidigare forskning gällande faktorer som påverkar investeringsprocessen samt tillför därigenom ytterligare empiriskt bevis för betydelsen av dessa. Fortsatt forskning kan ha till syfte att utreda varför bostadsföretag använder olika investeringskalkyler och lönsamhetsmått. Ett annat förslag är att generalisera viktiga faktorer samt förklara varför dessa faktorer påverkar investeringsprocessen. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att kartlägga den teoretiska kompetensen hos beslutsfattare inom bostadsföretag, med fokus på företagsekonomiska begrepp.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur medelstora företag resonerarkring orsaken till investeringar och ge en tydlig definition av vilka risker som kan uppstå. Syftet äräven att beskriva och förklara företagens investeringsprocess från förslag till beslut. Uppsatsen ärav kvalitativ art och data har samlats in genom nio intervjuer på olika medelstora företag inomolika branscher. Den insamlade empirin har analyserats tillsammans med relevant och befintligteori utefter rubrikerna orsak till investering, investeringsprocessen, investeraren, finansiering, kalkylränta,kalkylen, osäkerheter och risker.Vid investeringar på företag spelar investeringsprocessen, orsak till investering och risker en storroll. Investeringsprocessen kan vara en komplex process och olika forskare har olika syn på huren investeringsprocess kan se ut i ett företag ifrån att en idé blir till verklighet. Det finns fleraolika orsaker till att ett företag gör investeringar och det kan vara att underlätta och säkerställa enlångsiktig lönsamhet i verksamheten samt skapa nya affärsområden. Enligt Ohlsson (2012) finnsdet två strategier för att förbättra ett företags långsiktiga lönsamhet, dels genom att företagetinvesterar för att öka intäkterna, eller att genomföra investeringar för att minska kostnaderna.Risker finns vid olika typer av investeringar och riskerna kan vara i form av valutarisk, politiskrisk och marknadsrisk. Hur ett företag hanterar risker och vilken syn de har är beroende på vilketsammanhang företagen är verksamma i och vilken typ av investering som sker.Resultatet visar att flera företag arbetar i en liknande investeringsprocess det vill säga att eninvesteringsidé kommer fram på företaget sedan görs det en omfattande bedömning avinvesteringen, efter detta sker det ett fastställandebeslut i styrelsegruppen och sist realiserasinvesteringen. Orsaken till investeringar på de nio medelstora företagen är att öka effektiviteten,skapa nya affärsområden och därigenom ökar företaget sin omsättning. De risker som kan uppståär politiska risker, valutarisker, marknadsrisker och kommersiella risker. Sammanfattningsvis ärrisker vid investeringar varierande på grund utav att alla företagen inte är lika riskabivalenta. Vissarisker kan påverkas och vissa risker kan inte påverkas såsom politisk risk.

Denna uppsats behandlar fastighetsbolags investeringsprocess vid nybyggnation av hyresrätter i flerbostadshus. Genom komparativ undersökningsdesign och kvalitativ forskningsmetod har tre fastighetsbolags intervjuats. Deras svar har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som utgått ifrån contingency teori och tidigare forskning av investeringsprocessen. Forskargruppens slutsats är att flera faktorer i den omgivande kontexten påverkar investeringsprocessen, särskilt tydlig är bristen på byggbar mark i storstadsregionerna som försvårar initiering av investeringsprocess. Forskargruppens slutsats innehåller även en contingency modell vid nybyggnation av flerbostadshus av hyresrätter: Identifiering av alternativ → Utvärdering av alternativ → Beslut → Genomförande med löpande uppföljning → Långsiktig uppföljning.

No description available.

<p>En investering i relativt små, onoterade bolag med aktivt ägarengagemang som är under utveckling går inom begreppet riskkapitalinvesteringar. Olika typer av riskkapitalinvesteringar har varit en väldigt populär investeringsform under en längre tid i Sverige. Processen som riskkapitalbolag och entreprenör går igenom är uppdelad i flertalet steg, från entry till exit, men det är framförallt den tidiga investeringsprocessen som är undersökt i denna studie. Intressant har varit undersöka interaktionen och aktiviteten mellan riskkapitalbolag och entreprenör. I tidigare studier har det upptäckts skillnader mellan statliga och privata bolag vilket är en av många aspekter vi har diskuterat i denna studie.</p><p>Problemformuleringen vi valt att arbeta utifrån är:</p><p>Hur påverkas aktivitetsnivån och angreppssättet av vilka förutsättningar som råder för en investering?</p><p>Syftet med studien är dessutom att utöka förståelsen kring den initiala delen av investeringsprocessen. Vi vill även undersöka om variablerna aktivitetsnivå och angreppssätt kunde förklara det framtida utfallet av en investering.</p><p>I den teoretiska delen ges en bakgrund kring den teori som finns om riskkapitalinvesteringar. I början ges en beskrivning hur hela riskkapitalprocessen ser ut från början till slut för att senare gå in på olika teorier om förhållandet och risktagandet som uppstår mellan rikskapitalbolag och entreprenör. Olika förslag ges också för att minska risken så mycket som möjligt. Utifrån denna teorigenomgång har fyra hypoteser ställt upp för att svara på det problem och syfte som undersökningen bygger på.</p><p>För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie men hjälp av enkätundersökning via telefon. Intervjuer med 44 entreprenörer har gjorts där de svarade på en enkät om den första kontakten med riskkapitalbolaget och hur investeringsprocessen avlöpte. Avslutande frågor om företagets framtid och prestation var nödvändiga för att svara på vårt delsyfte. Enkäterna har sammanställts och olika statistiska test har gjorts för att undersöka hur aktivitetsnivån och prestationen kan förklaras av olika förutsättningar samt olika angreppssätt.</p><p>Resultaten av den här studien skall mer ses som tendenser på marknaden eftersom inte signifikanta resultat har uppnåtts i undersökningen.</p>

<p>Genom åren har många företag inom nya branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden.</p><p>För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering:</p><p>Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen?</p><p>För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med personer som arbetar inom riskkapitalbranschen och har stor insyn hur investeringsprocessen och de problem som är kopplade till processen. Svaren från respondenterna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen som vi inhämtat från aktuella och respekterade vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd genom att följa investeringsprocessens olika steg och det problem som uppstå under vägen.</p><p>Utifrån vår analys har vi konstaterat att investeringsprocessen innehåller sex steg; Screening, affärsmöjlighet, due diligence, förhandling, efterinvesteringsaktiviteter och exit. Investeringsprocessen tar generellt sätt mellan 6-18 månader och kan variera beroende på arbetsbelastning och konkurrens. Problemen som kan uppstå under denna process är ofta kopplad till agentproblematiken vilket riskkapitalbolagen hanterar genom att utforma kontrakten på sådant sätt att de får stort inflytande i tillväxtföretaget trots att de är minoritetsägare.</p>

Genom åren har många företag inom nya branscher startats med hjälp av riskkapital. Utan riskkapital hade troligen inte företag som Apple Computer, Microsoft, Intel, Federal Express, Sun Microsystems och Compaq Computer sett dagens ljus. Alla dessa företag startades med hjälp av riskkapitalbolag som valt att finansiera dessa företagsidéer för att sedan sälja dessa företag ut på den publika aktiemarknaden. För att en entreprenör ska få möjlighet att utveckla en idé och/eller en produkt så är finansieringen från riskkapitalbolagen helt avgörande och har fått allt större betydelse för samhället i termer av fler arbetstillfällen och på marknaden i termer av produkter eller tjänster. Denna betydelse för samhället och marknaden gjorde att vårt intresse för denna studie byggts upp och detta ledde till vår problemformulering: Hur ser investeringsprocessen ut när riskkapitalbolag väljer att investera i ett tillväxtföretag och vilka problem uppstår under vägen? För att få en förståelse för denna problemformulering tillämpade vi kvalitativ metod. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med personer som arbetar inom riskkapitalbranschen och har stor insyn hur investeringsprocessen och de problem som är kopplade till processen. Svaren från respondenterna har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen som vi inhämtat från aktuella och respekterade vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd genom att följa investeringsprocessens olika steg och det problem som uppstå under vägen. Utifrån vår analys har vi konstaterat att investeringsprocessen innehåller sex steg; Screening, affärsmöjlighet, due diligence, förhandling, efterinvesteringsaktiviteter och exit. Investeringsprocessen tar generellt sätt mellan 6-18 månader och kan variera beroende på arbetsbelastning och konkurrens. Problemen som kan uppstå under denna process är ofta kopplad till agentproblematiken vilket riskkapitalbolagen hanterar genom att utforma kontrakten på sådant sätt att de får stort inflytande i tillväxtföretaget trots att de är minoritetsägare.