El presente artículo está orientado a aquellas familias que habiendo constituido empresas familiares cuentan con capitales millonarios y a quienes se les sugiere, mediante un Consejo de Familia, constituir Family Office con la finalidad de tener un mejor control del financiamiento de sus empresas y llegar a distinguir con claridad cuál es el patrimonio de la empresa familiar y cuando es el patrimonio familiar. Está institución está orientada a empresas familiares de capitales superiores a los 100 millones de dólares y sirve como un mecanismo de inversión de grandes proyectos en donde se procurará preservar el patrimonio económico en aras de proteger a las futuras generaciones. / This paper is intended for families who, having set up family companies, have millions of dollars and who have been suggested, through a Family Council, to establish a Family Office in order to have a better control over the financing of their companies and to distinguish eith clarity what is the family business’ assets and what is the family’s assets. This institution aims at family businesses with capital exceeding 100 million US dollars and serves as an investment mechanism for large projects where efforts will be made to preserve the financial assets in order to protect future generations.

This thesis focuses on guaranteed investment funds, which have become very popular among investors in the Czech Republic in recent years. The reason for this popularity is the conservativeness of a typical domestic investor, who appreciates the lower bound for the value of his investment. Guaranteed funds characteristically have a complex structure and valuation of their profitability based solely on intuition is therefore impossible. This analysis tries to provide an answer to the question if investing in these funds is reasonable. A large part of the thesis is dedicated to the option theory and option valuation methods, including the famous Black-Scholes formula, as guaranteed investment funds have the characteristics of an option. Thanks to the complicated structure of these products, the analysis itself is done by Monte Carlo simulation.

The master's thesis focuses on the role of the European Commission in the adoption of the Public Service Law (zákon č. 234/2014 Sb., o státní službě) in the Czech Republic. Its goal is to identify particular European Commission's tools of influence and their utilisation in the analysed case. The case study puts stress not only on hard methods (such as ex ante conditionality), but also on soft forms of influence (e.g. socialisation or persuasion). The Commission's tools were sorted according to Frank Schimmelfennig and Ulrich Sedelmeier's typology: 1) External-Incentive-Model; 2) Social-Learning- Model and 3) Lesson-Drawing-Model. The thesis combines two methodological approaches - process tracing and discursive analysis of relevant Czech actors. Data were collected using semi-structured interviews and publically accessible documents.

The diploma thesis deals with the analysis of the current situation of the company in terms of automation and digitization of its production process and the subsequent de-sign of measures respecting the principles of lean manufacturing, which aim to help the company achieve its goals and gain a competitive advantage in the market. An integral part of this work is also the subsequent discussion of the conditions necessary for suc-cessful implementation, as well as discussion of the resulting risks and benefits of the proposed measures.

The aim of this study is to look further into whether higher levels of EU structural fund payments to European regions come with higher levels of citizen support for European integration. The question is relevant in light of rising levels of Euroscepticism in some areas of Europe along with the momentous approval of subsidy packages following the Covid pandemic, nearly doubling the EU’s expenditures. The research question is examined using a time-series cross-sectional design, combining survey data on individual’s opinions on European integration with data on EU payments to European regions. Using a larger data set on EU payments than previous studies, the results are contrary to some previous studies focusing on the effect of EU funding in less prosperous regions, or studies using Eurosceptic voting as the dependent variable, but corroborate the results of the most recent study with similar design and data. Analyses of how the effect is conditioned on country group or level of affluence show mixed results, indicating a need for further research on the effects of EU spending on citizen support for European integration.

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.

In years long negotiations on the new global climate change regime, financial support provided for adaptation and mitigation in developing countries have been one of the most contentious issues. Billions dollars are in questions annually, disbursed both by private investments, as well as substantially via public funds. The fundamental question resonating in the negotiations and elsewhere though is the issue of efficient delivery. Given the scale of resources, which should be mobilized and disbursed, given the current experience with inefficiencies in ODA, given the fact that existing climate change funds are now disbursing millions but not billions, the efficiency is really the key for success of future climate regime. Moreover, efficient delivery is a pre-condition for "preventing dangerous interference with climate change", which is the ultimate goal of climate change policy enshrined in the UN Framework Convention on Climate Change envisages. It is a widespread belief that inefficiency in disbursing public funds remains at the recipient's side. This paper tries to approach the efficiency question at the case of the Global Environment Facility, the Kyoto Protocol Adaptation Fund and the World Bank Climate Investment Funds. It asks the question whether the existing funding mechanisms in climate change are set up optimally in order to disburse funds efficiently. When looking at their internal policies and guidelines, it focuses on the four leading questions -- how can funds be accessed, who decides, who and how implements and how are funds held accountable. It finds that there are major differences between the tree funds in how and by whom are priorities and objectives decided, what are the fund's requirements on recipients, and how does the fund control the efficiency of its spending. This paper brings an in-depth analysis of weak and strong policies in existing climate change funds with regard to efficient delivery.

Este trabajo se plantea la cuestión que millones de inversores se han planteado en algún momento: ¿cuál es la mejor opción para sus ahorros, fondos de inversión, inversión aleatoria o estrategias de análisis técnico? Para este propósito se describen en primer lugar las normas que regulan a las instituciones de inversión colectiva (IIC) en España, distinguiendo entre los diferentes tipos de fondos en cuanto a su forma legal. A continuación se repasan las teorías sobre eficiencia en los mercados financieros. Estas teorías se enlazan con los estilos de gestión; gestión pasiva para aquellos ortodoxos que defienden la eficiencia fuerte y gestión activa para los gestores que no toman la eficiencia como un dogma. Estos últimos creen en las anomalías de mercado y recurren a estrategias basadas en fundamentos contables (estimación de beneficios, ventas, etc.). Esta primera parte concluye con una evaluación del rendimiento de los fondos españoles según su estilo de inversión. Puesto que esta no es del todo favorable para las gestoras se intentan aportar motivos por los cuales los fondos siguen disfrutando de amplia aceptación. La segunda parte del trabajo describe la metodología empleada para estudiar el comportamiento de una cartera de inversión gestionada mediante estrategias de análisis técnico. Con este fin ha sido necesario desarrollar un software capaz de realizar la gestión de carteras y que se alimenta de cotizaciones históricas desde 1/2003 hasta 1/2012. Los datos se separan en dos estudios paralelos, uno para Europa y el otro para EE.UU con el objetivo de analizar diferencias y semejanzas. El programa permite el control completo sobre la cartera, gestión de liquidez, stop-loss, etc.; y nos abastece al mismo tiempo de una gran cantidad de información estadística. La particularidad del software es la capacidad de poder variar los parámetros de las estrategias mediante barrido, obteniendo así no solamente una única simulación sino una población de simulaciones referidas a una estrategia. En la tercera parte se recurre a este conjunto de simulaciones a las que denominaremos estudios y están compuestas por varios millones de operaciones de compra y venta. Estos estudios se aproximan a funciones normales que describen la esperanza de rentabilidades que tendría un inversor que decidiera participar en el mercado siguiendo alguna de las estrategias descritas. Para poder comparar el comportamiento de las estrategias técnicas se utilizan diferentes métodos aleatorios que pretenden simular una operativa al azar. Por último se confrontan los tres métodos de inversión: fondos, análisis técnico y aleatorio; comparados con los índices de referencia correspondientes. / Plá María, M. (2014). Evaluación del comportamiento de carteras con gestión automatizada comparada con los rendimientos de carteras aleatorias y fondos de inversión [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/38987 / TESIS

In March 2018 the European Commission published the Action Plan on Financing Sustainable Growth. One of the main objectives with the actions presented in the action plan is to reorient capital flows towards sustainable investments, i.e. to influence more investors to invest sustainably. The action plan was followed by three proposals for transparency regulation regarding an EU taxonomy on sustainability, sustainability benchmarks and sustainability disclosures. Furthermore, the action plan included actions regarding two other transparency measures – sustainability labels and sustainability ratings. The first purpose of the thesis is to investigate if transparency regulation in the EU can be used as a tool to influence investors to choose sustainable investment funds. One of the main aims of the actions presented in the Action Plan on Financing Sustainable Growth, as well as the accompanying regulation proposals, is to reorient capital flows towards sustainable investments, i.e. to influence more investors to invest sustainably. In light of this, the Commission’s three proposed transparency regulations, as well as the concept of sustainability labels and ratings, are used as a basis for the investigation. The second purpose of the thesis is therefore to critically review the three regulation proposals and the concept of sustainability labels and ratings in order to gain an understanding of how different transparency measures can influence investors to choose sustainable investment funds. The transparency regulations and measures are analysed and critically reviewed in light of their objective to influence more investors to invest sustainably. A behavioural economics perspective, as well as consumer behaviour theories and decision-making models, are applied in order to analyse the transparency regulations and measures from an external perspective. Based on the analysis there are many indicators that transparency regulation can be used as a tool to influence investors to choose sustainable investment funds. However, to what extent transparency regulation can influence investor behaviour varies depending on which transparency measures are used and how they are designed. Sustainability benchmarks seem to have the least potential to influence investor behaviour, while the EU taxonomy on sustainability and sustainability labels seem to have the best potential to influence investor behaviour.