The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security contractors changed from Case 1 to Case 2 ? According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and security services would not have been possible without some kind of impact from the globalization.

Under Vietnamkrigets förlopp så ändrades sättet som samhället betraktade journalister samt hur deras egen praxis var. Daniel C Hallin beskriver det som att de gick från att ses som en del av myndigheterna till att vara ”vakthundar”. De gick från att vara soldater vid skrivmaskinen till att övervaka det politiska styret. En högre journalistisk standard blev följden. En tidigare studie av New York Times rapportering av förloppet av kriget visar förändringar i användandet av källor och hur vinklingen gick från positiv till kriget till att vara emot det. Denna studie undersöker New York Times rapportering av Irakkriget och fokuserar på om tidningens journalister agerade som vakthundar eller som skrivmaskinssoldater. Genom en kvantitativ innehållsanalys med fokus på fyra datum under 2003 och samma datum 2005 kan studien se hur tidningen använde källor och om den stod bakom bevisen som President Bush presenterade emot Saddam Hussein.  Ur en teoretisk synvinkel tillämpas Pierre Bourdieus fältteori som beskriver media fältet och det politiska fältet som i en tävling mot varandra. En tävling som styrs av normer som reglerar hur interaktionen mellan fälten går till. Förändringen som tillkom under Vietnamkriget ändrade dessa normer. Tidningar som New York Times blev mer självständiga gentemot politiken och normen blev att övervaka myndigheten istället för att föra fram dess budskap. Denna studie går igenom ett antal faktorer som påverkade hur NY Times rapporterade om Irakkriget. En av dessa faktorer är ett kapitalistiskt system som gör att media känner sig tvungna att producera nyheter även om de är osäkra på källorna. Samt det politiska klimatet som existerade i USA där nationell säkerhet prioriterades. President George W Bush använde dessa faktorer på ett smart vis och skapade en situation där media återigen kopplades samman med styret under Irakkriget.  Tidigare forskning gjord av Rod Brookes och Justin Lewis samt av FAIR visar att delar av brittisk media och amerikansk tv-media var för kriget i majoriteten av deras sändningar. Denna innehållsanalys visar att även NY Times rapportering var positiva till Bushs bevis och anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2003 så var tidningen beroende av militären och det politiska styret som källor till dess rapportering. De var inledningsvis positiva till kriget och förde fram George W Bushs budskap om att kriget var nödvändigt. Ett flertal variabler visar dock att tendensen var att rapporteringen blev mer skeptisk till Bushs anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2005 så ifrågasattes motiven och tidningens skildring vinklade kriget negativt.   Uppsatsens diskussion kopplar denna tendens till att fler krigskritiska källor kommer fram på grund av att Bush förlorade kontrollen av informationsflödet. En jämförelse görs med Vietnam-studien vilket visar att rapporteringen av Irakkriget hade ett större beroende av militära källor (32,3% under 2003 och 10 % totalt under Vietnamkriget). Samt ifrågasatte sina källor mindre. En slutsats görs att den högre graden av journalistik som kom till under Vietnamkrigets tid inte var representerad under inledningen av Irakkriget. / Around the time of the Vietnam war the way journalists were looked upon by society changed aswell as their own praxis. Daniel C Hallin describes it as they went from appearing as an extended part of the government to being watchdogs. They went from being typrewritersoldiers to monitoring the government and a higher standard of journalism came with it. A previous study of mine of the New York Times report of the Vietnam war showed that the way sources were used changed during the course of the war. And the report went from being positive to opposing the war. This study examines New York Times report of the Iraq war and focuses on the role of the newspaper. Were their journalists watchdogs or typewritersoldiers. By making a quantative content analysis focusing on four dates in 2003 and the same dates 2005. The study sees how the newspaper used it 's sources and if it stood behind President Bushs motives for the war.   The study applies Pierre Bourdies field theory which describes media and politics as fields that are in a contest with eachother. Their interactions are controlled by norms. This study looks at the changes that occured during the Vietnam war as the norms changning. Media grew more independent from politics and monitoring the government became the norm instead of broadcasting it 's messages. This study describes a capitalistic system that pressures the media to produce news even if they're unsure of it's sources. Aswell as a political climat in the USA that prioritised national security. President George W Bush used these factors in a smart way and created a situation where the media once again became less independent from the political field during the first stages of the war. Previous studies done by Rod Brookes and Justin Lewis and F.A.I. R have shown that parts of the brittish and american tv-media were pro-war in a majority of their broadcasts. This content analysis had a similar result. During 2003 a majority of the newspapers sources came from the american military and the political field. It concludes that the NY Times was positive to Bushs motives for the war. But grew sceptical and questioned them in 2005. The discussion in the study connects this to more anti-war sources coming forward as a consequence of Bush losing the flow of information. A comparison with the Vietnam war shows that the journalists covering the Iraq war used military sources significantly more (32,3% in 2003 and 10 % in total in the Vietnam war). And questioned their sources less than in the coverage of the Vietnam war. The conclusion of the study is that the higher standard of journalism that surfaced during the Vietnam war wasn 't present at the start of the Iraq war.

Syftet med denna studie är att undersöka hur identitetsproblematik i anknytning till exil eller diaspora skildras i modern irakisk litteratur, i detta fall Inaam Kachachis roman The American Granddaughter. Berättelsen i romanen utspelas under Irakkriget 2003-2006 där romanens huvudperson, som irakisk-amerikansk kvinna med dubbla identiteter, deltar som tolk i kriget. Den rådande krigssituationen ger upphov till en stark fientlighet nationaliteterna emellan trots att Irak och USA inte är varandras motståndare i kriget. Under den spänning som uppstår och den brutalitet som följer blir huvudpersonen och framför allt hennes identitet såsom irakisk- amerikansk satt i fråga, med resultatet att hon upplever sig alltmer kluven. Huvudpersonen kan sägas fungera som bärare av essensen av identitetskonflikten. Utifrån Jonas Stiers teoretiska utgångspunkter om identitet (Stier, 2019) utforskar jag hur protagonistens dubbla identitet är uppbyggd och hur den förändras under de omständigheter hon hamnar i, och med hjälp av Gérard Genettes narratologiska begrepp undersöker jag hur romanen presenterar identitetsproblematiken, dess orsaker och konsekvenser. / The purpose of this essay is to examine how conflicting identities associated with exile or diaspora is depicted in modern Iraqi literature, in this case in the novel The American Granddaughter by Inaam Kachachi. The story of the novel takes place during the Iraq War 2003-2006, and the protagonist is the holder of two identities as an Iraqi-American woman who is participating in the war as an interpreter. The situation of war results in a hostility between these nationalities even though the nations Iraq and the USA are not each other’s adversaries. This hostility brings about a sharp tension that causes brutality to escalate and this affects the protagonist as an Iraqi-American as her identity is being questioned and she experiences that her dual identity is becoming a problem. The protagonist serves as a vessel of the essence of the conflict of identities. Based on Jonas Stier’s theoretical concepts of identity (Stier, 2019) I will explore how the protagonist’s dual identity is constructed and the way this duality changes due to her experiences in the war and the circumstances she is being exposed to. By using Gérard Genette’s narratological concepts I will examine how the identity issue is presented in the novel, what is it caused by and what the consequences are.