<p>Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.</p>

Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats. I fokus har avdelningens processer legat och hur införandet av ett IT-stöd påverkat dem och vilka nyttoeffekter som har uppstått. Resultatet från den studien har sedan jämförts med projektets egen nyttovärdering som gjordes med hjälp av PENG-modellen Slutsatserna av studien är att processperspektivets effekter vid utvärderingar av IT-investeringar ger förklaringar till var i verksamheten nytta uppstår samt hur den uppstår och att det blir en naturlig del av resultatet. PENG-modellens möjligheter att uppnå detta bedömer vi som små eftersom den utförs utan identifiering av verksamhetens värdeadderande processer.

<p>Restid är idag en stor del av många arbetande människors vardag. Storföretagens många omorganisationer har lett till att anställda har längre resor till sina arbetsplatser idag än tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats är att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens järnvägars, trådlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en väl genomtänkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att få för företaget likviditet. Effekterna beskrivs dock av SJ som ringa och hela investeringen beräknas kunna finansieras med befintligt kapital. Således söker SJ inte ytterligare kapital för genomförandet. De svårbedömda faktorerna som det är svårt att sätta värden på är SJ medvetna om. SJ har valt att inte kalkylera på några positiva eller negativa svårbedömda effekter. Detta kan således sammanfattas som att SJ har en neutral ställning till de svårbestämda effekterna. SJ har noggrant tagit ställning till de alternativa uppkopplingsmöjligheter deras kunder erbjuds. SJ har studerat och utvärderat sina konkurrenter och gjort jämförelser med andra hotspot-lösningar. Faktorer som egna 3G-kort i datorn, priset, driftsäkerheten, hastigheten, uppgraderingsmöjligheten och säkerheten för tjänsten är bara några faktorer som SJ diskuterat fram och analyserat som avgörande faktorer i framtiden. SJ har använt en nuvärdesmetod som är en allmän vedertagen kalkylmodell och väl lämpad för investeringsbedömning. Den risk som investeringen innebär för SJ har kalkylerats utifrån SJ sedvanliga kalkylränta som används till alla SJs investeringar. SJ har bestämt sig för att investeringen skall betala sig helt själv. Utöver de kalkylerade intäkterna har de svårbedömda synergieffekterna i form av ökat resande ej tagits i beaktande. I framtiden är det möjligt att SJ kommer att kunna åtnjuta ett ökat resande som indirekt kan härledas till det mervärde som denna investering medför.</p><p>Den huvudfråga som denna uppsats skall besvara; Har SJ gjort en väl genomtänkt ITinvestering? Vår uppfattning att den investering SJ gjort är väl genomtänkt. SJ har följt samtliga steg genom investeringsprocessen på ett välstrukturerat och väl genomarbetat sätt. Hänsyn till betalningskonsekvenserna har tagits samt SJ avkastningskrav. De tekniska aspekterna har även övervägts och saknar enligt vår bedömning större begränsningar för framtiden.</p>

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar är något som många företag har problem med. Många företag anser att de investeringar inom IT som genomförts är misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar är att deras IT-strategi och affärsstrategi inte stämmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier är i nivå med varandra och arbetar för att nå samma mål. Det krävs enligt forskarna att företaget arbetar för att få en god strategic alignment, eller strategisk samstämmighet, mellan IT- och affärsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget. Forskarna går dock inte djupare in i varför en god samstämmighet gör att IT-investeringar genererar i nytta.Syftet med studien är att se vilken koppling som vi kan finna mellan strategic alignment, mellan IT-strategier och affärsstrategier, och IT-investeringar som genererar i nytta. Vi vill söka efter på vilket sätt som strategic alignment påverkar nytta av IT-investeringar. Utgångspunkten i studien har tagits från teori om strategic alignment samt teori om hur IT-investeringar genomförs för nytta ska genereras. Utifrån detta har en empirisk studie genom kvalitativa intervjuer genomförts med tre chefer med IT-kompetens för att se vilken syn på samstämmighet och nytta av IT-investeringar som fanns i dessa företag. De respondenterna som deltog i den empiriska studien delgav även sin generella syn på hur IT-investeringar lyckas och hur företag skapar samstämmighet mellan IT-strategier och affärsstrategier. Den empiriska studien har sedan jämförts med den teorin inom de ämnen som studien tar upp för att hitta vilka relationer som finns.Resultatet av studien visar att vi finner en koppling mellan strategic alignment och IT-investeringar som genererar i nytta. Vi baserar resultatet på att det är vitalt att ett företag vet vart de vill och ska för att kunna genomföra investeringar som ger nytta. För att kunna få en strategisk samstämmighet så krävs det ett nära samarbete och kommunikation genom hela verksamheten. Kommunikation och samarbete är framförallt viktig mellan ledare från olika företagsdelar. Detta för att strategierna ska kunna utformas på ett sådant sätt så att de får med sig kompetens och kunskap från alla verksamhetsdelar. Samarbetet, kommunikationen och kunskapen möjliggör att en verksamhet vet vilka förutsättningar den har och kan på så vis se vad den möjligen kan utvecklas till att bli. Strategier kan då bildas på ett sätt som främjar alla delar av ett företag. / Program: Kandidatutbildning i informatik

<p>IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.</p><p>Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar. Utgångspunkten för det här arbetet är därför att ta fram en metodik, vilken SMHI kan använda som stöd för sina bedömningar av IT-investeringar.</p>

IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art. Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar. Utgångspunkten för det här arbetet är därför att ta fram en metodik, vilken SMHI kan använda som stöd för sina bedömningar av IT-investeringar.

Sammanfattning Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl. Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige. Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara. De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara. Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden. / Abstract Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs. In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden. As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS. The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS. We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.

<p>Sammanfattning</p><p>Öppen programvara kan enklast beskrivas som programvara där källkoden är tillgänglig, vilket gör det möjligt att modifiera, utveckla, kopiera och distribuera denna om så önskas (Statskontoret, 2004). Enligt Statskontorets hemsida (2004) används öppen programvara främst för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor inom landets statliga institutioner. Eftersom nyttjandet av öppen programvara medför många fördelar anser Statskontoret (2005) att den offentliga förvaltningen ska beakta möjligheterna med denna typ av mjukvara i större utsträckning. I en rapport från Statskontoret (2004) om erfarenheter av öppen programvara inom den offentliga förvaltningen, anges att majoriteten har valt att anskaffa öppen programvara av besparingsskäl.</p><p>Vi har i denna uppsats undersökt högskolors och universitets syn på öppen programvara. Detta för att erhålla kunskap om de grundläggande orsakerna bakom olika mjukvaruinvesteringar inom dessa lärosäten. I dagsläget används inte öppen programvara i den utsträckning som är möjlig inom högskolor och universitet i Sverige. Vad beror det på? Vilka faktorer eller kriterier vägs in vid mjukvaruinvesteringsbeslut inom dessa organisationer? Hur har utvecklingen av användandet av öppen programvara sett ut på högskolor och universitet i Sverige, historiskt sett? Syftet är att kartlägga orsakerna bakom investeringar i eller avsaknaden av öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige.</p><p>Då vi haft för avsikt att få en uppfattning om orsaker bakom investeringar i öppen programvara på högskolor och universitet i Sverige, har vi valt att göra kvalitativa intervjuer genom att besöka respektive studieobjekt. Detta då vi varit i behov av information som beskriver sakförhållanden, skeenden och ger uttryck för personliga uppfattningar, för att uppnå vårt syfte och besvara uppsatsens problemställning. När det gäller urvalet av respondenter för undersökningen består populationen av samtliga universitet och högskolor i Sverige, statliga såväl som privata. Vi har valt att begränsa vår undersökning till ett urval av populationen, där samplet består av tre lärosäten som har eller saknar erfarenheter av öppen programvara.</p><p>De mest centrala iakttagelserna vi gjort i undersökningen är att samtliga universitet/högskolor som deltagit i undersökningen anger att investeringar i öppen programvara inte beror på besparingsskäl, tvärtom är denna typ av programvara ett dyrare alternativ för läroanstalterna. Något annat som observerats är att flera läroanstalter saknar en tydlig supportfunktion för öppen programvara. Statskontorets (2004) anger dock att öppen programvara främst används för att uppnå ett större oberoende av pris- och licensvillkor. Detta oberoende uppfattar läroanstalterna emellertid som mindre tryggt, då allt ansvar förs över på användaren själv, vad gäller uppdateringar, modifieringar etc. Detta överrensstämmer inte med det som anges i rapporten från Statskontorets (2004) vad gäller orsaker bakom investeringar i öppen programvara.</p><p>Vi anser att universitet och högskolor i Sverige borde vara politiskt oberoende institutioner och ha ett ansvar som gentemot studenter. Detta genom att erbjuda produkter inom utbildningarnas områden som inte valts på grund av en stor aktör, vilkens makt på marknaden kan liknas vid ett monopol. Läroanstalterna har enligt vår åsikt en mycket viktig roll vad gäller den fortsatta utvecklingen och användandet av öppen programvara. Vi anser därför att dessa institutioner borde beakta valmöjligheten, inte endast på grund av ekonomiska skäl utan också för att bidra till en ökad konkurrens på mjukvarumarknaden.</p> / <p>Abstract</p><p>Open Source Software (OSS) can be defined as software where the source code is accessible by anyone who wants to modify, develop, copy and/or distribute it (Statskontoret, 2004). According to the website of the Swedish government agency for public management (2004) OSS is utilized mainly to become more independent of pricing and licensing conditions within the public institutions in Sweden. As the use of OSS comprises a number of advantages, the agency for public management (2005) believes that the public sector should consider the possibility of using this type of software to a greater extent. In a report from the agency for public management (2004) about the experience of OSS within the public sector, it is stated that the majority have chosen to acquire OSS due to reduction in costs.</p><p>In this essay we have examined universities view on OSS in order to obtain knowledge regarding the basic reasons behind different software investments within these institutions. Today OSS is not utilized to its full extent within institutions of higher education in Sweden. Why is that? What factors or criteria are taken into consideration when making software investment decisions and how has the use of this type of software evolved over the years within these institutions? The purpose of this essay is to survey the reasons behind investments in, or the lack of OSS within universities in Sweden.</p><p>As our intention is to get an idea of the reasons behind investments in OSS within these institutions, we have chosen to make qualitative interviews by visiting each object for the study. We have chosen this method as we have been in need of information which describes the course of events and expresses individual opinions, in order to achieve the purpose of the essay and answer the questions stated in the presentation of the problem. Regarding the selection of respondents for the research, the population consists of all universities in Sweden, both public and private. We have chosen to limit the research to a selection of the population, where the sample consists of three universities which have or lack experience from OSS.</p><p>The most important findings we have made in the research is that all universities that have participated states that investments made in OSS is not due to financial reasons, as they believe that larger investments in this type of software instead would increase the costs. Something else that we have observed is that several universities believe that OSS lacks an apparent support function. However, the agency for public management (2004) states that OSS mainly is used to become more independent of pricing and licensing conditions. This independency is on the other hand looked upon as less secure, by the universities, as the whole responsibility is resting on the shoulders of the user, concerning updates, modifications etc. This does not apply with what is stated in the reports from the Swedish agency for public management (2004) regard-ing the reasons behind investments in OSS.</p><p>We believe that institutions of higher education should be politically independent and have a responsibility towards the students. This, by offering products within the educational areas that are not chosen due to the power of one multinational company, which bears the resemblance of a monopoly. Universities have according to our opinion a very important roll to play in the future of OSS. Hence we think these institutions should consider the option, not only due to financial reasons but also in order to contribute to an increased competition in the software market.</p>

Restid är idag en stor del av många arbetande människors vardag. Storföretagens många omorganisationer har lett till att anställda har längre resor till sina arbetsplatser idag än tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats är att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens järnvägars, trådlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en väl genomtänkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att få för företaget likviditet. Effekterna beskrivs dock av SJ som ringa och hela investeringen beräknas kunna finansieras med befintligt kapital. Således söker SJ inte ytterligare kapital för genomförandet. De svårbedömda faktorerna som det är svårt att sätta värden på är SJ medvetna om. SJ har valt att inte kalkylera på några positiva eller negativa svårbedömda effekter. Detta kan således sammanfattas som att SJ har en neutral ställning till de svårbestämda effekterna. SJ har noggrant tagit ställning till de alternativa uppkopplingsmöjligheter deras kunder erbjuds. SJ har studerat och utvärderat sina konkurrenter och gjort jämförelser med andra hotspot-lösningar. Faktorer som egna 3G-kort i datorn, priset, driftsäkerheten, hastigheten, uppgraderingsmöjligheten och säkerheten för tjänsten är bara några faktorer som SJ diskuterat fram och analyserat som avgörande faktorer i framtiden. SJ har använt en nuvärdesmetod som är en allmän vedertagen kalkylmodell och väl lämpad för investeringsbedömning. Den risk som investeringen innebär för SJ har kalkylerats utifrån SJ sedvanliga kalkylränta som används till alla SJs investeringar. SJ har bestämt sig för att investeringen skall betala sig helt själv. Utöver de kalkylerade intäkterna har de svårbedömda synergieffekterna i form av ökat resande ej tagits i beaktande. I framtiden är det möjligt att SJ kommer att kunna åtnjuta ett ökat resande som indirekt kan härledas till det mervärde som denna investering medför. Den huvudfråga som denna uppsats skall besvara; Har SJ gjort en väl genomtänkt ITinvestering? Vår uppfattning att den investering SJ gjort är väl genomtänkt. SJ har följt samtliga steg genom investeringsprocessen på ett välstrukturerat och väl genomarbetat sätt. Hänsyn till betalningskonsekvenserna har tagits samt SJ avkastningskrav. De tekniska aspekterna har även övervägts och saknar enligt vår bedömning större begränsningar för framtiden.

Marknaden för IT-system har växt kraftigt under de senaste årtiondena vilket även har lett till att olika system för transportadministration har utvecklats. Allt fler företag väljer att investera i TA-system för att underlätta den dagliga verksamheten och förenkla transportrelaterade affärsprocesser. En stor aktör på den svenska marknaden för TA-system är LogTrade, som även varit undersökningsobjektet i denna studie. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur LogTrades kunder utvärderar sina investeringar i TA-system. Den teoretiska referensramen som ligger till grund för undersökningen berör tidigare forskning om Electronic Data Interchange (EDI), IT-investeringar samt finansiella och icke-finansiella värderingsmetoder. En kvalitativ studie har genomförts, vilken huvudsakligen bygger på en enkätundersökning som har tolkats likt en strukturerad intervju. Enkäten skickades ut till totalt 156 företag, varav 31 svar erhölls. Merparten av respondenterna angav att anledningen till investeringen i TA- systemet främst har varit för att möjliggöra tids- och kostnadsbesparingar samt för integrationsmöjlighet med ett ERP-system. Den största delen av respondenterna har gjort någon form av utvärdering för investeringen och främst har icke-finansiella mätetal använts för att beräkna investeringens nytta. Undersökningens resultat visade dock att majoriteten av LogTrades kunder inte har använt sig av någon konkret värderingsmodell för att utvärdera sin investering och häften av respondenterna upplever att de inte har kunnat beräkna investeringens totala nytta. Studien visar även att det råder en avsaknad på uppföljningar av investeringens nytta, en värdering av nyttan har främst skett innan implementeringen av TA- systemet. Trots delvis bristande värderingsmetoder och uppföljningar av investeringens nytta, upplever ändå LogTrades kunder att investeringen levt upp till deras förväntningar. / The market for IT systems has grown rapidly in recent decades, leading to the development of transportation administration systems. An increasing amount of companies choose to invest in TA-systems facilitating their day-to-day operations and transport administration. A major actor on the Swedish market for TA-systems is LogTrade, and this company has also been the investigation object for this study. The purpose of the study has been to examine how LogTrade's customers evaluate their investments in TA-systems. The theoretical framework that has built the basis for our research, concerns previous research on Electronic Data Interchange (EDI), IT investments and different financial and non-financial valuation methods. A qualitative study has been conducted which is mainly based on a survey that has been interpreted similarly to a structured interview. The survey was sent out to a total of 156 customers, resulting in 31 replies. A majority of the respondents stated that the reasons for the implementation of the TA-system has mainly been for time- and cost savings, but also for integration opportunities with their ERP-system. Most of the respondents have made some type of evaluation regarding the investment, and non-financial metrics has been most commonly used to evaluate the benefits of the investment. However, the result of the survey showed that the majority of LogTrade's customers did not use any specific valuation model for their investments and half of the respondents’ experience that they have not been able to calculate the full benefits of the investment. The study also shows that there is a lack of follow-up regarding the benefits of the investment. Despite partly inadequate evaluation methods and follow-up of the investment's benefit, LogTrade's customers felt that the investment in the TA-system lived up to their expectations.