Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation.   Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät. Fyra semi-strukturerade informantintervjuer utfördes via telefon efter att ha gjort ett strategiskt urval bland enkätdeltagarna. I analysen jämförde vi faktorer som kön, utbildning och ålder i förhållande till det empiriska materialet.   Våra centrala resultat visade att Jokkmokksinvånarna har ett stort intresse för lokala nyheter och även en hög konsumtion av lokala medier. Däremot pekade utsagorna på att innehållet i dem upplevs som bristfälligt och att lokaljournalistiken tydligt upplevs ha blivit sämre i samband med redaktionsnedläggningarna. Ett av de mest framträdande utfallen var behovet av en granskande lokalreporter och mer djupgående lokaljournalistik. Ur det empiriska materialet och analysen kunde vi dra slutsatsen att de lokala medierna i Jokkmokk inte uppfyller sin demokratiska funktion som tredje statsmakt.

What does the Sámi costume mean för Sámi women in the area of Jokkmokk? This thesis consists of four interviews of Sámi women, born in different generations, where the purpose has been to find out their feelings an thoughts about the Sámi costume from Jokkmokk. The study also strives to examine changes that have taken place with the Sámi costume during the 20th century and until today. The costume has gone from being worn every day to becoming a festive garment, which means that the costume has become a symbol of the Sámi culture instead of an everyday garment. When the informants use the Sámi costume, they feel a sense of pride, belonging an community. The costume is both something that unites people but also separates them depending on the context. According to the informants there are certain criteria for a costume to be called traditional. For instance, it must have certain specific details an follow the color codes on the costume for male and female. The Sámi costume is constantly changing the design, for example through fashion and ideals.

Sverige var under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ett land i förändring. Luleå var under denna period inte något undantag och genomgick en förändring från jordbrukssamhälle till industriell tätort. Under samma tid ökade antalet barn födda utom äktenskapet i Sverige. I ett försök att underlätta den ofta svåra situation ogifta mödrar och deras barn tvingades leva i klubbades den 11 juni 1917 lag om barn utom äktenskap. En lag vars intention var att stabilisera ogifta mödrars och utomäktenskapliga barns ekonomiska förutsättningar. Lagen var ett första steg mot ett samhälle där fäder tog ansvar för sina utomäktenskapliga barn. Målet med denna uppsats har varit att studera om lag om barn utom äktenskap påverkade ogifta mödrar och deras barn i Luleå. Statistiken från Luleå har även ställts mot statistik från Jokkmokk i syfte att jämföra skillnader i antalet utomäktenskapliga födslar på en större norrbottnisk ort mot en mindre. Studien har visat att fastställda utomäktenskapliga faderskap efter lagens införande gick från mestadels okända till erkända. Uppsatsen har också påvisat att majoriteten av ogifta mödrar hörde till samhällets underklass. Vid en jämförelse mellan andelen utomäktenskapliga födslar i Luleå och Jokkmokk framkom att en större andel utomäktenskapliga barn fötts i Jokkmokk. Studiens huvudsakliga källmaterial har varit födelse- och dopböcker från Luleå domkyrkoförsamling.

Skogsbruket har en lång historia i Sverige och kom under 1900-talet att hamna i en rad konflikter med intressegrupper som förespråkade skogens immateriella värden. Syftet med denna diskursanalys är att redogöra för de maktrelationer som var rådande under 1980-talets skogsbruk i Jokkmokks kommun. Undersökningen ämnar i första hand att lyfta de röster som under 1980- talets skogsbruk i Jokkmokks kommun tystades av de intressegrupper som prioriterade skogens materiella värden. Hur den koloniserade har agerat och reagerat kommer följaktligen att behandlas. Undersökningen påvisar att Jokkmokks kommun blev överexploaterad under 1980-talet vilket kom att skapa maktrelationer mellan skogens intressegrupper. Avverkningarna påverkade både rennäringen och den lokala befolkningen och 1980-talet går således att ses som en fortsatt postkolonial era där en kolonial diskurs är rådande. Undersökningen visar även att det fanns möjlighet att göra motstånd men att de röster som förespråkade skogens immateriella värden försummades. / Forestry has a long history in Sweden and came during the 20th century to end up in a series of conflicts with the interest groups advocating the immaterial values of the forest. The purpose of this discourse analysis is to describe the power relationships that were prevalent during the 1980s forestry in the municipality of Jokkmokk. This study primarily focuses on highlighting the voices during the 1980s forestry in the municipality of Jokkmokk who were silenced by groups that prioritize the material values of the forest. How the colonized have acted and reacted will also be discussed. This study shows that the municipality of Jokkmokk became overly exploited in the 1980s which came to create the power relationships between forest interest groups. Felling affected both reindeer herding and the local population and it is possible to speak of the 1980s as a continued post-colonial era where a colonial discourse is prevalent. The survey also shows that it was possible to resist but that the votes in favor of the forest's immaterial values were easily neglected.

This thesis explores a period in Northern Sweden when contacts between Sami and non-Sami became more frequent as the colonisation progressed. The investigated period is 1722-1895 and eight parishes in northern Sweden are under study. Both the northern as well as the southern Sami area are represented. The main purpose of the thesis is thus to see whether the cultural meeting between Sami and non-Sami affected the way people chose to make significant decisions. In this study these cultural meetings are represented by the way people married.      To understand the consequences of cultural contacts, where individuals from different backgrounds meet, concepts developed within the field of acculturation theories are used. The marriage patterns among the inhabitants are viewed with regard to three key variables founded by Ruth Dixon, as these help to explain changes or continuations in the individuals’ marital behaviour.      The southern Sami area seamed to be rather unaffected by the colonisation process, at least according to the marriage pattern. The analysis revealed limited economic openings for marriage as well as cemented marriage traditions, and these prevailed throughout the investigated period. During the 18th and 19th centuries it was evident that the northern Sami areas were significantly affected by the in-migrated newcomers.  Even though the gender distribution in each parish seemed to matter, analysing the overall marriage pattern illuminated chiefly economic reasons for changes that occurred during the colonisation process. As the in-migration of non-Sami progressed, the age at first marriage increased particularly among Sami women. Furthermore, the results indicates that even though settled Sami probably interacted with non-Sami on a daily basis, and were integrated in their lifestyle, Sami settlers continuously estranged themselves from a complete assimilation and stuck to their Sami culture and traditions. Thus, language and cultural expressions seemed to have mattered when it came to marriage.       The thesis concludes that according to the marriage pattern, economic prerequisites for preferentially the Sami, changed dramatically through the colonisation process. Most affected by the changes were thus the Sami women, who experienced an unfavourable marriage market as the colonisation progressed. Towards the end of the nineteenth century the preferable form of coexistence was still the legal marriage in the area, and the marriage as an institution was of considerable importance, which is also evident since the marriage to some extent still seemed to be a family affair. The study also showed that Sami people in the southern Sami area interacted with non-Sami to a less degree than was the case in the north. However, in the north, the more ethnic complex parishes revealed an integrating population, rather than assimilating. The more ethnically homogenous parishes instead pointed towards an assimilated state among the newcomers.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2008.