Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv. Empirin, jordbrukarnas upplevelser, inhämtades via fem kvalitativa intervjuer i Uppsala län under våren 2014. För att studera empirin har identitetsbegreppet använts och informanternas berättelser har analyserats i relation till fyra nyckelbegrepp kring identitet: ontologisk trygghet, demarkation, agency och ”den föränderliga omvärlden. Bland annat behandlas hot mot identiteten, kollektiva upplevelser, sociala konstruktioner av miljöproblem och globalisering. / Modern conventional agriculture causes several different types of environmental issues in Sweden and the rest of the world. A change is vital for a sustainable agriculture today as well as in the future. This change has to extensively include farmers active in conventional production. These farmers are often depicted as culprits and they are presently regulated with different political instruments to decrease the environmental effects of their agricultural practices. This study aims to increase the understanding of conventional farmers’ experiences of their own lives and work. The empirical data, the farmers’ experiences, were obtained through five qualitative interviews conducted in Uppsala County during spring 2014. The concept of identity has been used to study the material, and the stories of the interviewees have been analysed in relation to four key concepts: ontological security, demarcation, agency, and ‘the shifting surrounding world’. Themes addressed in the analysis are, inter alia, identity threats, collective experiences, social construction of environmental issues, and globalisation.

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar det svenska jordbrukets möjlighet att bidra till biologisk mångfald. Semistrukturerade intervjuer har utförts i Södermanlands och Östergötlands län med jordbrukare, myndigheter och rådgivare. Intervjuer har genomförts med olika aktörer inom jordbruksnäringen för att få ett brett perspektiv på studien. Resultatet av intervjuerna jämförs med tidigare forskning där administrativa, ekonomiska samt sociala faktorer diskuteras. De främsta faktorer som lyfts fram av samtliga respondenter är problemet med dålig lönsamhet för jordbrukare, komplexa regelverk samt brist på kunskap om jordbruksproduktion i samhället. Resultatet av studien visar att respondenterna har liknande upplevelser av de faktorer som påverkar det svenska jordbrukets möjligheter att bidra till biologisk mångfald / This study aims to investigating factors that influence Swedish agriculture's potential to contribute to biodiversity. Semi-structured interviews have been conducted in the county of Södermanland and Östergötland with farmers, authorities and advisors. Interviews has been conducted with various actors in the agriculture industry to get a broad perspective on the study. The results of the interviews are compared with previous research discussing administrative, economic and social factors. The main factors highlighted by all respondents are the problem of poor profitability for farmers, complex regulations and lack of knowledge about agricultural production in society. The results of the study show that respondents have similar experiences of the factors that influence Swedish agriculture's potential to contribute to biodiversity.

Soja är en av världens viktigaste proteingrödor och används bland annat till foder och livsmedel. Den globala efterfrågan på soja har gjort att stora ytor mark har exploaterats under en relativt kort tidsperiod. Eftersom det inte finns någon utbredd sojaodling eller några processanläggningar för soja inom Sverige idag importeras soja från andra länder. För att öka Sveriges självförsörjningsgrad och resiliens inom proteingrödor och livsmedel skulle baljväxter som soja kunna odlas i större utsträckning. Forskare menar att det går att odla soja i Sverige men intresset från både jordbrukarnas och allmänhetens sida är svalt. För att ta reda på om möjligheterna och utmaningarna att etablera en kommersiell sojaodling i Sverige skiljer sig ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer med både forskare och jordbrukare som har kunskap/erfarenhet av soja. Theory of Planned Behavior användes som ett verktyg för att få en djupare förståelse för vilka av teorins komponenter attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll som påverkar jordbrukarna i deras beslutfattande. Resultatet från studien pekar på att varken möjligheter eller utmaningar skiljer sig nämnvärt ur ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Både jordbrukare och forskare menar att en svensk soja till foder är uteslutet eftersom den inte skulle kunna konkurrera prismässigt med den importerade sojan. Därtill menar de att ekonomiska aspekter samt det svenska klimatet är en utmaning. Däremot menar jordbrukarna och forskarna att en svensk soja till livsmedel är en möjlighet, det skulle kunna skapa ett mervärde och således kunna konkurrera med den importerade sojan, framförallt den färska sojabönan edamame. Vidare menar de att det ökande intresset för vegetabilisk kost utgör en möjlighet som i framtiden kan skapa en större efterfrågan på svensk soja. Resultatet visar också att jordbrukarnas beslutsfattande påverkas av det teoretiska ramverkets komponent attityd i störst utsträckning. / The Soybean is one of the world's most important protein crops and is used, among other things, for food and animal feed. The global demand for soy has led to large areas of land being exploited in a relatively short period of time. As there is no widespread soy cultivation or any processing plants for soy within Sweden today, soy is imported from other countries. To increase Sweden's degree of self-sufficiency and resilience in protein crops and food, legumes such as soy could be grown to a greater extent. Researchers believe that it is possible to grow soy in Sweden, but the interest from farmers is at the moment low. To find out whether the possibilities and challenges of establishing a commercial soybean cultivation in Sweden differs from a theoretical and practical stance, a qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with both researchers and farmers. The Theory of Planned Behavior was used as a framework to gain a deeper understanding of which of the theory's components attitude, subjective norm and perceived control influences the farmers in their decision-making. The results from the study indicates that neither possibilities nor challenges differ significantly from a practical and theoretical stance. To begin with, both farmers and researchers believe that Swedish soy for animal feed can be excluded because it would not be able to compete, in terms of price, with the imported soy. In addition, they believe that the economic aspects and the Swedish climate are challenges. On the other hand, farmers and researchers believe that Swedish soy for food is an opportunity. It could create added value and thus be able to compete with the imported soy, especially the fresh soybean edamame. In addition, they believe that the growing interest in plant-based diets is an opportunity that in the future can create a greater demand for Swedish soy. The results also show that farmers' decision-making is, to a greater extent influenced by the component attitude, based on the theoretical framework.

Smallholder farmers often have great entrepreneurial qualities that build on generations of experience. However, many farm management practices are poorly adapted to current climate change conditions. In order for farmers to understand the risks they are undertaking by following certain farming practices and to adapt accordingly, a decision support tool is being developed by researchers at TU Delft. The tool runs a socio-hydrological model, created in Python, in the back-end and provides farmer specific investment and profit data for different crops in the front-end. The aim of this study is to develop a risk assessment process that integrates hydro-climatic variability in the decision support tool, and to identify ways of communicating risk to smallholder farmers in Maharashtra, India. Two sources of variability were characterised based on a literature review of Indian farmers’ own risk perceptions; the untimely onset of the Indian Summer Monsoon and the frequency of dry spells. A sensitivity analysis was then carried out to investigate their respective effects on the farmers’ crop yields. The method proposed to evaluate these risks used a single variable, precipitation data, and a two-dimensional risk matrix to compound the two risk factors, over a time span of 14 years (2003-2016). However, the results indicate that it might be more beneficial to define dry spells in terms of crop water stress, instead of a precipitation threshold. This study also proposed a method for translating a cumulative distribution curve into a risk representation that is adapted for low-literacy users by combining numbers and text with graphics, color and voice descriptions. Ultimately, however, the usability of the tool cannot be determined solely through literature, but must involve the end-users in its design. / Småskaliga jordbrukare är goda entreprenörer som samlat på sig kunskaper och erfarenheter över flera generationer. Däremot är vissa metoder som jordbrukarna använder sig av idag för att förvalta sitt jordbruk inte anpassade till nutida klimatförändringar. För att jordbrukarna ska förstå riskerna som de åtar sig vid valet av dessa metoder försöker forskare vid TU Delft nu ta fram ett verktyg för att underlätta jordbrukares förmåga att ta självständiga men välgrundade beslut om sitt jordbruk. Verktyget är baserat på en socio-hydrologisk modell som är framtagen i Python och som förser specifika investerings- och inkomstdata för enskilda jordbrukare. Syftet med detta kandidatarbete är att bidra till verktyget genom att undersöka de hydroklimatiska risker som uppstår till följd av föränderliga och osäkra klimatologiska förhållanden för jordbrukare i delstaten Maharashtra, Indien. Två riskfaktorer karakteriserades baserat på en litteraturstudie om indiska jordbrukares riskuppfattningar: avvikelser i starten på den indiska sommarmonsunen och antal torrperioder under monsunsäsongen. Dessutom utfördes en känslighetsanalys för att undersöka om och hur den existerande modellens utdata av skörd påverkades av de valda riskfaktorerna. Monsunstarten och torrperioderna togs fram genom metoder som enbart använde historiska nederbördsdata över tidsperioden 2003-2016 och kombinerades sedan med hjälp av en tvådimensionell riskmatris. Resultaten visade att det fanns anledning att ifrågasätta hur torrperioderna definierades och att det kan vara mer fördelaktigt att undersöka vattenbrist för grödan, snarare än att enbart förlita sig på nederbördsdata. Vidare föreslog denna studie en metod för att översätta en kumulativ fördelningsfunktion till en grafisk riskframställning som är anpassad till användare med låg läskunnighet genom att kombinera siffror med text, grafik, färg och ljudförklaringar. I slutändan kan dock inte användbarheten av verktyget enbart avgöras utifrån litteratur, utan måste även inkludera återkoppling från slutanvändarna.