No description available.

This paper examines the existence of two different discourses on the causes of the wars in former Yugoslavia 1991-1995 in the editorial pages in Swedish newspapers. One discourse is titled "ancient hatreds" and explains the wars as a result of old historical ethnic conflicts typical of the "Balkans" and the second discourse, "poor political leadership," explains the wars as a result of deliberately conducted nationalistic policies by political leaders. Parallel to this discourse analysis is a media theory perspective of how news is selected and processed in the newspaper's editorial texts. The paper also examines the link between each discourse and a specific view on the necessity of foreign military intervention in former Yugoslavia. The starting point of the investigation are two high-profile events in 1995 and the impact they made in the 29 editorial texts in the metropolitan newspapers that were studied. The paper shows that none of the discourses clearly dominated in these editorial texts and that a clear link between a certain discourse and the advocated measure in the form of foreign intervention couldn´t be established in the material as a whole. However, the four texts that clearly belonged to the "ancient hatreds" discourse were all in favour of foreign military intervention. The essay concludes that there is evidence of a medial feedback which means that the news to a high degree influences what is discussed in the editorials and that the evaluation and selection of news, is similar in all the studied newspapers.

This study is an analysis of how people from the former Yugoslavia saw their homeland. The aim is to investigate exiled Yugoslavs’ view of their homeland. The paper will also examine how Yugoslavia contributes to nostalgia. Additionally examine various groups’ of people view of Yugoslavia and the civil war. The source material used in this paper is mainly interviews. The interviewed persons are exiled Yugoslavs who were born between the years 1946-1960. Secondary source material is from literature. First hand literature used to examine Yugoslavia are: New Perspectives on Yugoslavia: Key issues and controversies edited by Dejan Djokic and James Ker-Lindsay, Balkan history: Yugoslavia rise and fall written by Sanimir Resic, Tito: Folkets diktator written by Björn Kumm. Method used in this paper is oral history. Through oral history, exiled Yugoslavs will tell how they experienced the former Yugoslavia. The survey showed that most exile Yugoslavs highlighted how good society, and their lives were back then in Yugoslavia. In addition, the study came to the conclusion that Yugoslavia contributes to nostalgia among exile Yugoslavians. Most of them travel back to their home country during their holidays to recharge both mentally and physically.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nå en fördjupad kunskap och förståelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige med särskilt fokus på rekryteringen av utländsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik AB åren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haft på samhället Gislaved. Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare från denna period och sedan jämfört de tankar jag tagit del av med relevanta källor samt litteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsättningar att se hur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berättelser förhåller sig till allmänt accepterad litteratur i ämnet. Jag kan därigenom se om förhållandet skiljer sig på lokal och nationell nivå. Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gått till och motiverats av Gummifabriken när arbetskraftsbehovet var som störst. Detta har jag genomfört med hjälp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt de djupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandrades tankar väl stämmer överens med de källor samt litteratur jag presenterar och undersökningen ger en förstärkt bild av redan skriven litteratur i ämnet. Kunskap som tillskrivs i undersökningen är en förstärkt bild av Gummifabrikens roll i att utveckla samhället Gislaved, något som inte hade gått utan arbetskraftsinvandringen.

This survey, Let them kill each other, has its aim and purpose to analyze how two of Swedens biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen, reported about the Dayton agreement (also known as Dayton Accords, Paris Protocol and Dayton-Paris Agreement). To do so we analyzed both editorials and regular articles from 1995-10-09 to 1995-12-16. We discovered that the main opinion, both regarding editorials and articles, had a negative posture about the possibility for the partners to come to an agreement, and also later on, for the agreement to persist. We also found that the majority of the articles and editorials indicated a plain portrayal of whoever was the “winning” and “losing” side of the agreement.

Den här uppsatsen har undersökt hur nyhetsbyrån TT rapporterat om flyktingar under två flyktingsituationer, åren 1992 och 2015. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det skillnader mellan hur TT 1992 skrev om flyktingar från f.d. Jugoslavien, och hur TT skriver om flyktingar 2015? Några delfrågor ska också besvaras: I vilka nyhetshändelser figurerar flyktingar och asylsökande? Får flyktingar eller asylsökande en talan i texterna? Är flyktingar eller asylsökande mer frekventa i positiva eller i negativa nyheter? Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorin om diskursiv diskriminering. Metoden som använts har varit en kvantitativ innehållsanalys, där urvalet var 130 st artiklar från 1992, och 203 st artiklar från 2015. Man kan se att TT:s medierapportering om flyktingar och asylsökande har varit skev och ojämn 1992, och fortsätter vara det 2015, i form av vem som får tala och vad själva nyheten handlar om. Man kan även se att medierapporteringen från 1992 och 2015 inte skiljer sig från varandra särskilt mycket, det finns dock skillnader. Nyhetshändelserna har skiftat fokus från brott mot flyktingar till flyktingpolitik. Flyktingar och asylsökande var frekventa subjekt i nyhetstexterna. Nyheterna som flyktingar eller asylsökande medverkar i är till stor del negativa, dock så har neutrala nyheter blivit mer vanliga.

No description available.

No description available.

Under första halvan av 1990-talet pågick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra världskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar från konfliktområdet. I skenet av dagens flyktingströmmar från konfliktdrabbade områden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta är syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande på arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. Området för studien är begränsat till Gävle kommun. Genom att studera segregationsnivåer i en mellanstor svensk stad ämnas studien samtidigt att bidra till ett fält som saknar bredd inom forskningen. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier med bred förankring inom segregationsforskningen – spatial assimilation och place stratification. Teorierna betonar humanekologiska respektive strukturella faktorer bakom bildandet och upprätthållandet av boendesegregation. Spatial assimilationär främst applicerbar på den studerade gruppen jugoslaver genom att de uppvisar en relativt konsekvent trend mot både ökat deltagande på arbetsmarknaden och sjunkande segregationsnivåer på bostadsmarknaden. När resultatet kompletteras med jämförelser med andra befolkningsgrupper framstår istället place stratification som en högst relevant förklaringsmodell till de strukturella mönster som föregående teori misslyckas att förklara.

No description available.