Studien har till syfte att undersöka hur stor förståelsen är bland gymnasierektorer när det kommer till det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer som infördes höstterminen 2022 i alla skolformer. Dessutom vill studien även ge en klarare bild av rektorernas vilja och intentioner samt hur de har agerat och skapat förutsättningar för attimplementera kunskapsområdet i deras skolverksamhet. De frågeställningar som har behandlats i studien är: Hur uppfattar och upplever rektorer det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Hur uppfattar rektorerna att implementeringen av det nya kunskapsområdet har fungerat i praktiken samt deras egen del i processen? Hur erfar rektorerna den styrning som påverkar dem i sitt beslutsfattande, och den styrning som de själva använder? Implementeringen av det nya kunskapsområdet har gått med en rasande fart och frågan är om rektorerna har fått tillräckligt med tid att sätta sig in i dessa nya teman. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och undersöker fyra gymnasierektorers syn på kunskapsområdet. Studiens resultat visar att det finns likartade uppfattningar bland rektorerna som hos de religionslärare som vår tidigare studie ”Känner mig vilse i pannkakan” visade, nämligen att det inte funnits tillräckligt med förutsättningar för att implementera kunskapsområdet på ett lyckosamt sätt. I den föregående studien gav respondenterna ett tydligt uttryck för att rektorerna inte gett dem tillräckliga resurser i form av tid, fortbildning och pedagogiskt material för att underlätta en sådan implementering. Den aktuella studien ger även den tydliga indikationer på att denna implementering inte gått till väga på ett adekvat och fungerande sätt och att rektorerna i sin tur hade behövt en tydligare och mer handfast styrning uppifrån i styrningskedjan. Därmed kan mycket av den problematik som både religionslärarna och rektorerna upplevt kring implementeringen finna sin förklaring högre upp i skolvärldens hierarki.

In the following essay, I examine the ecocritical aspects of the writings of Thomas Tidholm, Swedish poet and children’s author. I argue for the existence of “green threads” that permeate the authorship, and analyse them through three thematic chapters where several of Tidholm’s texts, for children and adults, are juxtaposed in order to expand, contrast and deepen one another. The themes are: approaching the other, language and humanity and parts and unity. In my analysis I show that Tidholm continues to return to these themes throughout many different texts, exploring the difficulties and possibilities in human relationships to each otherand to nature. I conclude that even though Tidholm questions whether we truly can come close to, communicate with and fully understand others (humans or otherwise), he seems to hold the conviction that it is vitally important that we try. While the essay belongs in the field of ecocriticism, my working approach has been that of ordinary language philosophy as defined by literary scholar Toril Moi, following the works of Wittgenstein, Austin and Cavell. Thus, the essay is written in a spirit of acklowledgement rather than scepticism – my aim has been to bring out important aspects of the texts and show that, when read together, those aspects are enhanced. I find this especially important since the readerships of poetry and picture books do not always overlap. Furthermore, I suggest that Thomas Tidholm can be seen as a contemporary thinker whose ideas question and seek alternatives to the individualism of capitalist modern society. Keywords: ecocritisism, Thomas Tidholm, nature, environment, language