Syftet med denna studie var att undersoka skillnader mellan kvinnors och mans attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske kan ocksa media spela en roll i detta samanhang. Vi vantade oss att kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor overlag ar mer forstaende an man. Undersokningen undersokte ocksa om det fanns nagon skillnad i attityder som ar relaterad till alder. Tre olika alderskategorier anvandes, 18-25, 26-34 och 35+. Antalet forsoksdeltagare var 142 personer varav 80 kvinnor och 62 man. Forsoksledarna anvande sig av en enkat for att undersoka synen pa 4 olika kategorier som var foljande: straff, garningsman, media och rattsvasende. Resultatet visade att kvinnor inte hade mildare syn pa denna typ av brottslingar an man. Man fann dock en skillnad mellan aldersgrupperna nar det gallde den kvinnliga delen av forsoksdeltagarna, den aldsta aldersgruppen hade en mer fordomande syn an de andra grupperna. Detta kan hora ihop men motsatta tendenser hos konen pa sa satt att man blir mer toleranta och kvinnor striktare angaende denna fraga. Forslag till vidare forskning inom omradet diskuteras.

Mammor och pappor upplever specifik föräldrastress, och att få barn kan påverka anknytningen mellan föräldrarna. Inom projektet ”För tidigt födda barn och deras föräldrar – en tvärvetenskaplig longitudinell studie” genomfördes en undersökning av Föräldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nära relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan föräldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgångna och prematurfödda barn deltog. Föräldrar till fullgångna barn skattade högre än prematurföräldrar på Föräldrastress, Undvikande 4 och 22 mån, samt Ångest 4 mån efter förlossning. Undvikande och Ångest 22 mån förklarade 34,8 % av Föräldrastressen, med Undvikande som största unika bidrag. Samtliga grupper ökade i Undvikande från 4 mån till 22 mån, ej signifikant för fullgångna mammor. Prematurpappor ökade i Ångest. Mammor skattade högre Ångest än pappor. Resultaten diskuteras utifrån att behovet av stöd hos fullgångna föräldrar är underskattat. / För tidigt födda barn och deras föräldrar. En tvärvetenskaplig longitudinell studie.

Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.

Omkring 100 personer i Sverige dör varje år av våld. En av tio förövare till dessa dåd är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gällande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt våld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 män och 43 kvinnor, dömda för mord, dråp eller vållande till annans död mellan åren 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen främst gällande variabler före och delvis efter brottet. Under brottet skilde sig könen endast åt gällande brottsplats. Tänkbart är att de skillnader som förekommer hänger samman med förövarens relation till offret.

Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren och svenskarna är nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet på arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne är bidragande faktorer till förmågan att återgå i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivå för samhället och den allmänna välfärden i avseende på hälsa och socioekonomiska aspekter är starkt hotad av denna sjukfrånvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var således att utröna vilka faktorer det är som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmåga att bryta en sjukskrivning och återgå i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive långtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrån vissa faktorer. Genom att titta på de faktorer där signifikanta skillnader utvisas kan detta tyda på att dessa faktorer inte är av så stor betydelse för återgång till arbete efter en sjukskrivningsperiod.

Inom företagsvärlden befinner sig beslutsfattare i en tillvaro med ständiga förändringar. Det är svårt att fatta korrekta beslut och lätt att påverkas av irrelevant information. Förankring som innebär att man fastnar i ett initialvärde och sedan har svårt att flytta sig ifrån det kan vara ett problem vid ekonomiska bedömningar av företag. Syftet med detta experiment är att se om förankringseffekten kan förhindras genom information samt en stark förvarning om dess effekter. Deltagarna ombads bedöma ett fiktivt företags framtida utveckling. Könsskillnader gällande överdriven tro på egna kunskaper samt på sina egna svar undersöktes även. Experimentet skedde på Stockholms universitet med 150 ekonomistuderande som deltagare. Resultaten visar att förankring sker trots resoluta varningar och visar således på mycket robust effekt. Män anser sig även bättre än kvinnor på att skatta företags framtida omsättning samt är mer säkra på sina skattningar.

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsättningar tjejer och killar har i matematikundervisningen på gymnasiet utifrån lärarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklärare på ett gymnasium under totalt femton lektioner och därefter intervjuades lärarna. Min observationsstudie visade att lärarna inte behandlade eleverna olika under genomgångarna, men att tjejerna hade mest lärarkontakt under lektionernas räkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt längre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehåll jämfört med killarna. De flesta av lärar-elev-interaktionerna startade eleverna själva, men tjejerna inledde fler lärarinteraktioner än killarna. Däremot gav lärarna själva fler initiativ till killarna än vad de gav till tjejerna. När det gäller lärarnas attityder och tankar visade intervjuerna att den generella bilden av en tjej är en flitig och lydig elev som når goda studieresultat, medan beskrivningen av en kille ger en klurig och halvsmart elev som är lat och inte bryr sig så mycket. Eleverna har således väldigt olika roller och förväntningar på sig utifrån deras kön. Vidare vill lärarna gärna beskriva matematikämnet som könsneutralt, men de ser ändå en viss koppling till en manlig tradition. Lärarna har ambitionen att behandla alla lika och att ge tjejer och killar samma förutsättningar, men samtidigt är de osäkra och inte helt medvetna om sitt agerande.

No description available.

No description available.

Vi använder oss dagligen av ett rikt bildspråk med hjälp av t ex metafor. Senaste forskning har visat att bildspråket har en stor betydelse i vårt sätt att tanka och kommunicera med varandra. Samtidigt är bildspråket betraktas som en slag avvikelse i vårt sätt att kommunicera och tänka som anser ske på en bokstavlig nivå. Jag blev intresserad av att utforska denna dikotomi och i en viss mån ville jag gestalta den i mitt projekt. Jag ville undersöka om det finns ett sätt som anses vara mest effektiv för att remediera en poetisk text till ett visuellt medium. Jag skapade två filmer med ett identiskt ljudspår som innehåller en musik komponerad för en poetisk högläsning.  Genom att förhålla mig till textens innehåll på olika sätt i skapandet av mitt bildmaterial försökte jag undersöka frågan och även utforska om manliga och kvinnliga deltagare skiljer sig åt i deras respektive mottagande av de två filmerna.