Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.

Aim The aim of the present investigation was to study the side distribution (right, left) and possible gender differences in terms of anterior cruciate ligament (ACL) injuries in different sports. Method This Register study comprises a total of 27856 subjects from the Swedish National Anterior Cruciate Ligament Register. Side- distribution and possible gender differences were analyzed. The different sports consisted of aerobics, alpine skiing, basket, cross-country skiing, dancing, enduro, floorball, gymnastics, handball, ice hockey/bandy, martial arts, outdoor activities, racket sports, snowboard, soccer, and volleyball. Due to injuries that had occurred in the traffic and at work 5076 subjects were excluded. Statistical data have been analyzed with one way ANOVA and x2 test and the Tukey post hoc test has also been used. Statistical significance was noted at the p< 0, 05level. Results In alpine skiing, soccer, floorball and handball a significant difference between the right and the left leg was found. Alpine skiers (52, 2 %) and handball players (55, 3 %) more often injured the left anterior cruciate ligament. Right sided anterior cruciate ligament injuries were ore common in floorball (57, 6 %) and soccer (53, 2 %) (p< 0, 05). No significant side-toside differences were seen in the other sports in this register study. Male soccer players more often (55, 3 %) injured their anterior cruciate ligament of the right leg, while no side- to- side difference was found in female soccer players (49, 1%) this gender difference was significant (p< 0,001). No side- to side difference was shown in snowboard when it came to females (56, 3 %). Male snowboarders more often injured their anterior cruciate ligament of the left leg (58, 2 %). This gender difference in snowboard was significant (p<0, 05). In cross-country skiing males more often injured their left ACL (20%) compared to females (56, 4 %), this gender difference was significant (p<0, 05). In total, women more often injured their left anterior cruciate ligament and men more often their right anterior cruciate ligament. Conclusion There was a difference in terms of side distribution of anterior cruciate ligament injuries in some sports. Alpine skiers and handball players more often injured their left anterior cruciate ligament while soccer players and floorball players more often injured their right anterior cruciate ligament. Gender differences were seen in soccer where males more frequently injured their right anterior cruciate ligament, in snowboarding where females more frequently injured their right anterior cruciate ligament and in cross-country skiing where the males more often injured their left anterior cruciate ligament. / Syfte Syftet med denna undersökning var att ta fram information om sidofördelningen (höger, vänster) avseende främre korsbandsskador i olika idrotter samt att klargöra om det förelåg några könsskillnader ur denna aspekt. Metod Denna registerstudie omfattade totalt 27856 personer från Svenska Korsbandsregistret. Sidofördelning av främre korsbandsskador och eventuella könsskillnader analyserades. De olika idrotterna var: alpint/telemark, basket, dans, enduro, fotboll, friluftsliv, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey/bandy, kampsport, motion, racketsport, snowboard, tur/längdskidåkning och volleyboll. På grund av att knäskadan hade inträffat i trafik eller på arbete exkluderades 5076 personer. De statistiska beräkningarna har gjorts med envägs ANOVA och x2 test. Dessutom användes Tukey post hoc test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat I alpin skidåkning, fotboll, handboll och innebandy påvisades det en signifikant skillnad mellan höger och vänster ben. Alpina skidåkare (52, 2 %) och handbollsspelare (55, 3 %) hade fler vänstersidiga främre korsbandsskador, medan främre korsbandsskador var vanligare på höger knä var vanligare hos innebandyspelare (57, 6 %) och fotbollsspelare (53, 2 %). I övriga sporter sågs inga signifikanta sidoskillnader (p<0,05). En skillnad mellan könen sågs i fotboll, snowboard och tur/längdskidåkning. Manliga fotbollsspelare skadade oftare det främre korsbandet i höger knä (55, 3 %), medan ingen sidoskillnad sågs hos kvinnliga spelare (49, 1 %) (p<0,001). Ingen sidoskillnad sågs hos kvinnliga snowboardåkare (56, 3 %) men manliga åkare drabbades oftare av en främre korsbandsskada i vänster knä (58, 2 %) (p<0,05). Ingen signifikant sidoskillnad sågs hos kvinnliga tur/längdskidåkare (56, 4 %) eller manliga längdskidåkare (20 %)var för sig, men skillnaden mellan könen var signifikant (p<0,05). Totalt sett drabbades kvinnor oftare av främre korsbandskador i vänster knä, männen drabbades oftare i höger knä. Konklusion Det finns skillnader inom olika idrotter vad gäller sidofördelning av främre korsbandsskador. Alpina skidåkare och handbollsspelare skadade oftare sitt främre korsband i vänster knä, medan fotbollspelare och innebandyspelare drabbades av flest främre korsbandsskador i höger knä. Könsskillnader förelåg avseende fotboll, där manliga spelare mer frekvent skadade sitt främre korsband i höger knä, i snowboard, där kvinnliga åkare mer frekvent skadade sitt främre korsband i höger knä och i tur/längdskidåkning, där manliga skidåkare mer frekvent skadade sitt främre korsband i vänster knä.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor. Den manliga normen kring entreprenörskap kan ha en hämmande effekt, men påverkar de facto inte kvinnors intention till företagande. Studiens mest betydelsefulla upptäckt är att det finns ett statistisk säkerställt samband mellan kön och intention till företagande. Oddsen är 2,15 gånger högre att en man vill bli entreprenör, jämfört med att en kvinna vill bli entreprenör.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress. Analysen resulterade i tre diskurser som beskriver konstruktionen om männens och kvinnornas stress. De tre diskurserna som vi fann var arbetsstressen, livspusslet och den duktiga flickan. Resultatet av studien visar att media konstruerar bilden av stress som ett problem och ett normalt tillstånd. Dessutom visade resultatet av studien att det fanns en skillnad i konstruktionen av stress hos män och kvinnor. Författarna till artiklarna använde sig av kvinnor för att exemplifiera individer som inte kunde hantera stress. Diskussionen om kvinnors stress återfanns ofta i det empiriska materialet medan männens stress inte beskrevs lika ofta. Detta bidrog till att konstruktionen av kvinnors stress framställdes som mer problematisk.

Mycket forskning har bedrivits om könslöneskillnader på arbetsmarknaden, så väl i Sverige som internationellt. Att kvinnor generellt sett har lägre lön än män är ett välkänt faktum och det har framförts en rad teorier till orsaken. Det har dock inte genomförts lika många studier rörande löneförmåner och detta har heller inte studerats på ett nordiskt material under senare år. Resultat ifrån nordisk forskning som genomfördes på data från år 1989 tyder på att könslönegapet riskerar att underskattas om löneförmåner inte inkluderas i lönemätningen. Dock indikerar forskningsresultat från USA snarare att könslöneskillnader överskattas om löneförmåner ej inkluderas i analysen. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella könsskillnader i löneförmåner på den svenska arbetsmarknaden. Detta görs utifrån två frågeställningar; (1) Finns det en könsskillnad i sannolikheten att ha förmåner, och hur ser den i så fall ut? (2) Kvarstår en eventuell könsskillnad vid kontroll för lön och faktorer som i tidigare forskning tillskrivits betydelse för könslönegapet på arbetsmarknaden?Datamaterialet som studien grundar sig på kommer från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 och analyseras med logistisk regressionsanalys. I analyserna ingår 2867 individer. Resultaten indikerar att det finns en könsskillnad på den svenska arbetsmarknaden avseende löneförmåner då kvinnor har en signifikant lägre sannolikhet att ha löneförmåner. Könsskillnaden består, men minskar i omfattning, vid kontroll för andra faktorer. Vidare visar resultaten att arbetsledande position, hög lön och anställning inom den privata sektorn har en positiv påverkan på sannolikheten att ha löneförmåner. Det föreligger även en signifikant negativ interaktion mellan variablerna kvinna och offentlig sektor. Fördelningen av löneförmåner tycks således följa samma mönster som för könslöneskillnader, där kvinnor, speciellt i den offentliga sektorn, tenderar att ha både lägre löner och färre förmåner.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress. Urvalet bestod av 120 lärare för varierande årskurser på sex olika skolor runt om i Stockholm. Av dessa ingick 87 lärare i föreliggande studie. Shirom Melamed Burnout Measure användes för att mäta den upplevda stressen och Berlin Social Support Scales användes för att mäta det sociala stödet. En korrelationsanalys genomfördes och visade att lärare i en stökig kontext upplevde fler stressymptom än lärare i en stökig kontext. Det sociala stödet skildes sig också mellan kontexten där lärare i en stökig kontext upplevde ett mindre socialt stöd än lärare i en stökig kontext. Beträffande skillnaden mellan könen upplevde de kvinnliga lärarna fler stressymptom samt mindre socialt stöd än de manliga lärarna. Den multipla regressionsanalysen visade att lärarnas kön var av störst betydelse för den upplevda stressen. Även socialt stöd och kontext visade sig vara av betydelse för den upplevda stressen. Dessa resultat bör motivera vidare forskning på lärares välbefinnande. Det vore även intressant att se om elevernas prestation är en effekt av lärarnas välbefinnande.

Kroppsideal påverkar ungdomar i stor utsträckning och kan negativt inverka på den mentala hälsan. Kroppsideal har stark koppling till både fysisk aktivitet och sport, och välmående och hälsa. I ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå utgör kroppsideal också ett kunskapsmål. Studiens syfte var att undersöka, ur ett elev- respektive lärarperspektiv, kroppsidealsundervisningen i idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningar som studien ämnade besvara var: i vilken utsträckning och hur idrott och hälsalärare arbetade med kroppsideal i kursen och vilka skillnader det fanns mellan könen kring dessa aspekter; vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde med kroppsidealsundervisningen samt skillnader i hur kvinnliga och manliga elever uppfattade kroppsidealsundervisningen. 334 st elever som läst färdigt kursen fick besvara en enkät om kroppsideal och undervisning, samt att fem lärare i ämnet intervjuades. Studiens resultat indikerar att kvinnligare idrott och hälsalärare undervisar mer om kroppsideal än manliga lärare. Lärarna uppgav att det fanns stora möjligheter att påverka elever positivt med undervisningen, men upplevde svårigheter då de uppfattade kroppsideal som ett känsligt område och att det saknades utrymme inom nuvarande läroplan för att undervisa mer om kroppsideal. Resultaten indikerar också att kvinnliga elever i betydligt större utsträckning än manliga elever vill ha mer kroppsidealsundervisning inom kursen.

The purpose of this study is to investigate which factors affect male and female Venture Capitalists. Furthermore, this study aims to provide support for venture capitalists, entrepreneurs and interested researchers seeking greater knowledge about venture capitalist’s investment process. The aim of this research is to be able to orient these individuals in their future investment choices and to have a starting point to reflect on before making their decisions. This study is based on both primary and secondary data. Secondary data have been applied in the form of previous studies and research on risk capitalists, to compile research carried out on the subject and facilitate future research. The theoretical reference framework consists of factors that influence risk capitalists investment decisions, risk and elimination with the account of differences between female and male venture capitalists in investment decisions. Since this study studies deeper knowledge in a process, a qualitative method has been applied in the form of eight semi structured interviews with eight venture capitalists located in Stockholm. The result shows some resemblance to previous research, but there are other variables that were not previously investigated. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar manliga och kvinnliga riskkapitalister som investerar i Venture Capital. Vidare har denna studies målsättning att vara ett stöd för riskkapitalister, entreprenörer och intresserade forskare, som söker större kunskap om riskkapitalisters investeringsprocess. Målet med denna forskning är att den ska kunna orientera dessa personer i sina framtida investeringar samt att kunna ha en utgångspunkt att reflektera över innan de tar sina beslut. Denna studie är baserat på både primär och sekundära data. Sekundärdata har tillämpats i form av tidigare studier och forskning om riskkapitalister, för att sammanställa den forskning som bedrivit inom ämnet och underlätta för kommande forskningar. Den teoretiska referensramen utgörs av faktorer som påverkar riskkapitalisters investeringsbeslut, risk och avlutas med att redogörande av skillnader hos kvinnliga och manliga riskkapitalister vid investeringsbeslut. Eftersom att denna studie undersöker djupare kunskap i en process har en kvalitativ metod tillämpats i form av åtta semistrukturerade intervjuer med åtta stycken riskkapitalister som är belägna i Stockholm. Resultatet påvisar en viss likhet med tidigare forskning men det finns även andra nya variabler som inte undersöktes tidigare.

Denna studie utforskar könsskillnader gällande känslor i nära relationer och dessinteraktioner. Forskarna undersöker respondenternas familje-och vänskapsrelationer ochställer dessa gentemot deras upplevda känsloupplevelser samt deras inställningar tillkänslorna i fråga. Syftet är att se huruvida skillnader i dessa mellanmänskliga interaktionerexisterar samt hur de utmärker sig och eventuella bakomliggande anledningar.Frågeställningarna som ställs är angående vilka könsskillnader rörande uttryck av känslorsom finns hos universitetsstudenter i Uppsala i deras interaktioner inom nära familje- ochvänskapsrelationer samt vilka bakomliggande anledningar det är som påverkar dessa.Materialet inhämtas genom intervjuer som sedan kodats utifrån den fenomenologiskaansatsen med hjälp av IPA. Under analysen tillämpas teoretiska inriktningar från ett flertalsociologer där Arlie Hochschild och Erving Goffman har de centralaste rollerna. Slutligenkommer uppsatsen fram till att många av respondenterna i studien var försiktiga att öppnaupp sig i familjen. Framförallt hade kvinnor svårt att öppna upp sig helt vid delning av sorgoch ledsamhet till familj. Majoriteten av alla respondenter var öppna i sinavänskapsrelationer. Dessutom föredrog majoriteten av kvinnorna att vända sig till kvinnor närde vill dela med sig av känslor. Ytagerande och djupagerande användes mer av kvinnorna änmännen, speciellt vid fråga om att visa ett positivare yttre.

Romantisk kärlek och kärleksrelationer är centralt i människans existens. Tonåren är en tid i livet där många kommer i kontakt med dessa företeelser för första gången, och det tidigare outforskade området får mening genom nya erfarenheter och intryck. Innebörden av kärlek och kärleksrelationer formas också genom interaktion med andra människor, och i tonårstiden är jämnåriga en betydelsefull referenspunkt när man skapar sig en uppfattning om världen. Forskning om hur tonåringar i interaktion med varandra pratar om kärlek och kärleksrelationer är dock begränsad. Med anledningen av detta syftar följande studie till att undersöka hur interaktionen ser ut när tonåringar pratar om kärlek och kärleksrelationer med jämnåriga. Studien undersöker även upplevda könsskillnader, det vill säga hur tonåringar pratar om tjejer respektive killar i samtal om kärlek och kärleksrelationer. De teoretiska verktyg som används i analysen är samhandling, som härstammar från Blumers symboliska interaktionismperspektiv, samt deskriptiva och preskriptiva normer. Studien antar fenomenologi som metodologisk ansats och metoden som används är fokusgruppsintervjuer med två grupper av tonåringar 16–18 år. Resultatet visar att samhandlingen som tonåringarna formar i interaktion med varandra har en plastisk karaktär som snabbt kan byta riktning när nya tankar presenteras. Detta beror på att tonåringarna i hög grad är bekräftande och accepterande mot varandras uttalanden, samt anpassar sina egna svar utifrån det som redan sagts. Även tonåringarnas diskussioner om upplevda förväntningar på killar och tjejer i kärleksrelationer, kännetecknas av denna plasticitet. Tonåringarna uppvisar en medvetenhet kring könsskillnader i kärleksrelationer, i form av deskriptiva och preskriptiva normer, som de både ifrågasätter och bekräftar.