Svensk arbetsmarknad är snedfördeladmellan män och kvinnor. Tidigare forskning har visat att könsstereotypiskt språk (agentic/communal) kan bidra till att upprätthålla denna snedfördelning, skapa statusskillnader mellan kvinnor och män samt leda till diskriminering av kvinnor redan i en rekryteringsprocess. Med ett flerfaktoriellt experiment (N=194) av dubbel-blind-design med randomiserade deltagare undersöktes, huruvida bedömningen av en arbetssökande påverkas av könsstereotypiskt språk, samt vilken attityd deltagarna hade till pronomenHen. Deltagare betingades med agentic eller communal platsannons samt en av fyra personbeskrivningar.Sedan skattades den sökandes agentic och communal egenskaper. Deltagarna svarade på frågor gällande sexism samt uttryckte sin åsikt om Hen. Två av studiens fyra hypoteser kunde styrkas, de övriga två förkastades. Studien visar att könsstereotypiskt språk har betydelse för hur en sökande bedöms, att Den sökande uppfattas som en man och att sexism predicerar negativa åsikter om Hen.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer. Att flickorna och pojkarna valde att leka med vissa typer av material i studien kan tyda på att de kan vara medvetna om vilka förväntningar det finns på de och att de intar de förväntande könsroller för att bli accepterade av gemenskapen. / How and with what do boys and girls play with in preschool?A comparative qualitative study about gender role in children’s play and their choice of material in preschools in Sweden and Bosnian-Hercegovina.

Sveriges har en könssegregerade arbetsmarknad där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher. Enligt tidigare studier innehåller jobbannonser flera agentiska (manliga) adjektiv och färre kommunala (kvinnliga) vilket påverkar kvinnors uppfattning av organisationer negativt och delvis bidrar till att kvinnor fortsätter söka sig till kvinnodominerade yrken. Kvinnor har dessutom tidigare visat lägre tilltro till sin förmåga (self- efficacy) generellt, i karriären och för stereotypiskt manliga yrken, jämfört med stereotypiskt kvinnliga. Syftet med studien var att undersöka hur könsstereotypiskt språk (agentiskt och kommunalt) påverkar kvinnor och mäns uppfattning av en organisation vad gäller attraktivitet och samhörighet. Studien syftade även till att jämföra nivåer av self-efficacy i ett försök att förstå varför effekterna av språk tidigare varit större för kvinnor än män. Deltagarna (n=170, varav 155 identifierade sig som ’hon’ och 55 som ’han’) randomiserades att läsa en av två betingelser i form av organisationsbeskrivningar via en webbenkät. Huvudfynden i studien visade att kommunalt språk hade positiva effekter och att agentiskt språk hade negativa effekter vad gäller organisationens attraktivitet och förväntad samhörighet, både för kvinnor och män. För mäns del motsäger det tidigare studiers resultat. Ytterligare huvudfynd visade att kvinnor hade lägre self- efficacy för stereotypiskt manliga yrken (STEM) jämfört med män. Resultaten i studien belyser språkets betydelse för att attrahera kvinnor till stereotypiskt manliga yrken och vikten av att stärka kvinnors self-efficacy för stereotypiskt manliga yrken för att motverka en könssegregerad arbetsmarknad. Framtida studier föreslås inkludera icke-binära samt queerpersoner för ytterligare inkludering samt undersöka self-efficacy som medierande variabel för attraktivitet och samhörighet.